tisdag 31 december 2013

Gott slut och kraxig förväntan!

En krönika ska man summera med och jag börjar med en kraxkrönika. Det är inte alldeles lätt att komma ihåg allt som hänt under ett år men jag ska försöka.

I våras satsade vi på mord. Våta spår eller "Hemskheter i lokal porrkanal" kallade vi den något humoristiska historien. När vi gör mordgåtor är de lite annorlunda än när mer seriösa etablissemang ger sig på det hela. Vi tänker lokalt och vi tänker busigt. Vi lät en fiktiv (nåja det kanske fanns en och annan likhet med befintlig) skolchef åka rutschkana i vårt nya badhuset. Kanan hade ju tilldelats ett något suspekt namn som kunde, om man nu hade det dåliga omdömet att Googla på namnet, leda en in på ett något omoraliskt spår. Vår kommissarie Krull hade tänkt tanken men hindrades av sin nitiska assistent. Misstänkta blev alla tänkbara politiker och tjänstemän i kommunen. Vi lät tre olika vara mördare en för varje kväll påskhelgen varade. Kul är det med mordgåtor i varje fall om än svårt att skriva.

Vi hade en afton med Claptonsånger med en fantastisk orkester men det fick oss att önska oss ett nytt ljudbord och drömma om en flytt av teknikrummet. Minikraxarna spelade musikal om vänskap. Vi hade årsmöte och fester förstås. Sen blev det sommar och drömmen om vårt egna palats gick i uppfyllelse. Vårt fantastiska studieförbund Studeifrämjandet köpte Sturepalatset och vi har under hösten kunnat börja fixa till nedervåningen. Där har blivit sminkloge, syateljé, förråd och kontor (det får dela) och en kombinerat studiecirkelrum och stor loge. Köket utvecklas och vi har installerat en industridiskmaskin vilket är underbart. Camilla och Stefan Helander som är de bästa och händigaste medlemmar vi fått på länge har fixat det mesta hantverkeriet och jag vet inte hur vi klarade oss utan dom.

Hösten har varit intensiv och vi har hunnit beställda föreställningar (företagsgig kallar vi dom), milöföreläsningar, Forever Young var på besök och vi ordnade en "Har du hört den förutkväll" vilket gav mersmak även om det inte kom så mycket publik första gången. Enkelt, kul och mycket uppskattat.

Satsningen i höst var annars julshowen "Klappat & Klart" med oss, MInikraxarna och Kraxkören. Ett mastodontprojekt som inte är lätt att ro iland. Kören har utökats och fördubblats även om jag personligen klev av den i höst. Barngruppen är fortsatt jämn och Kraxkompaniet får alltid nya medlemmar, i år två ungdomar och grabbar minsann. När man står där med publiken och allt till slut blir ganska bra (även om fredagens ljud hade en del övrigt att önska, lördag och söndag blev kanon i alla fall) så tänker jag att jag ska göra om det men innan... då tänker jag aldrig mer. Till nästa år finns lite nya tankar, palatset är trots allt inte hur stort som helst. Men julshower blir det med betoning på flera. Tack alla som slet lika mycket som jag själv!

Efter det hade vår kassör mage att fylla 70 och vi var naturligtvis tvungna att sno ihop en liten föreställning till honom också, i största hemlighet. Han skulle bara ha släkten på middag och oss på dagtid men vi tänkte våldgästa. Men så ångrade han sig och slog till på bara en kvällsfest och det blev ett rejält party med underhållning av oss. Vi spelade både hundar och gubbar som Morgonkulegympa men Charlie visade oss att dessa gubbar minsann inte är några sillmjölkar. Men det visste vi ju för Charlie får alltid spela tonåring och snorunge eftersom han ofta ser yngst ut, märkligt är det att han typ är äldst.

Sen blev det julledigt! Tack och lov. I januari ska köket fxas lite mer men i februari är vi igång igen, mer om det en annan dag.

Gott Nytt Kraxår!

måndag 30 december 2013

Snart nytt år och nya tag!

Utbränd?
Nästan kanske, men jag tog tag i det i dag.
Tror jag.
Det har varit en hård höst.
120% jobb och 50% plugg och allt ideellt. Dessutom nytt jobb om än roligt. Pappa var på sjukhus en månad. Bilen har triskats hela hösten, nåja den går, men innehåller inte alla delar som den borde innehålla eller hur man nu ska se det. Nacken trilskas och kiropraktorn blir rik. Så....
Utbränd?
Nästan, men jag har inte tid med det, så jag tänkte att det bästa sättet att lösa den saken är att motionera.
Alltså tog jag till mitt universalknep.
Jag åkte till trappan.
Traskade ganska raskt upp varv ett och segade något mer på varv två och var sen sjukt nöjd och jag mår fasen redan så mycket bättre.

En del positiva saker har hösten faktiskt också inneburit.
Bättre jobb, mer struktur, generösare arbetsgivare även om man fort blir tillvänjd.
Bättre ekonomi även om biljäveln äter pengar.
Ingen snö och kyla än så länge = mer pengar!
Nya trevliga bekantskaper i och med nytt jobb.
Pappa mår klart bättre.
Frk T har hittat en häst att vara medryttare på och som hon dessutom får hoppa och kanske till och med tävla lite.

Hästar och stallsysslor är förresten ren terapi. Man mår för jäkla bra av att mocka skit och sopa stallgångar, för att inte tala om att borsta och feja på en häst. Har ni inte provat kan jag rekommendera saken om man nu inte får andnöd av hästar förstås. Frysa i ridhus kan vara sådär, men som sagt, denna vinter har börjat varmt och bra. Folk klagar och gnäller på att snön saknas men jag gråter inte. Man slipper skotta, elräkningen skjuter inte i höjden (ja det är väl inte så mycket snöns fel men jag är glad åt plusgrader) och man slipper skrapa rutor och sopa snö från bilen. En enda vecka har det varit lite vitt. Det blir fint såklart men jag gråter ändå inte över gröna gräsmattor. Enda kruxet är att man ser att jag borde klippt min en gång till innan vintern kom, men det är en världslig sak.

Krax? Jodå vi har haft fullt upp med Klappat & Klart (årets julshow), Charlie vår kassör har otroligt nog blivit 70 helt nyligen, med fest på det. Flera kraxare har fyllt jämt och vi har haft lite annat smått och gott för oss också. Jag tror jag snor ihop en krönika om krax i morgon och en personlig på nyårsafton. Så får det bli för nu ska det sovas i detta hushåll. Det är inte så lätt men i morgon måste vi faktiskt upp vid nio, hur nu det ska gå till, för Frk T ska rida halv elva. Vi har nämligen sovit till elva var eviga dag detta lov, Frk T ibland ännu längre. Jag har trots detta sovande varit trött, tröttare, tröttast. Men motion som sagt. Mera trappor åt alla sockerstinna tjockisar som jag. God natt!

måndag 30 september 2013

Tiden rusar fram när man har roligt och annars också...

Jobba, plugga, städa, fixa palats, jobba, sjunga lite, bära frysar och fixa sminkbord, städa hos pappsen, plugga, jobba, sjukhusbesöka, planera föreställningar, jobba, plugga.... jo det händer att jag äter och sover faktiskt. Jag försöker vara mamma också men jag tror inte jag är bäst i världen på just det, den här hösten.

Jag är extra stressad nu eftersom det första examinationsarbetet på So-kursen jag läser på universitetet i Karlstad ska vara inne strax. Jag är nästan klar men det måste ligga till sig så får jag ändra allt som är knasigt i morgon, tveksamt om jag hinner sjunga i kör i morgon men ibland måste något gå bort.

Pappsens hund mår inte heller helt finemang så in emellan har jag fixat veterinärtid och på torsdag kväll ska jycken i väg på det också men det går väl att lösa på något vis, det gör det alltid.

Jag startade kvällen med att läsa Bibeln och det var minsann spännande. Första Moseboken och ett valfritt Evangelium ska vara läst till den 10 oktober och det är så himla tunna sidor att jag insåg att det var bäst att starta. Rackarns trevlig sagobok om än lite upprepande när alla släktingar till Adam och Noa ska räknas upp. Visste ni att folk, i alla fall män, (kvinnor levde kortare tid såklart för det hade farsan däruppe bestämt) blev sådär 800-969 år gamla på den där begynnelsetiden? Jo då, så står det och det får jag tillstå att jag missade helt i söndagsskolan. Det fanns dessutom andra sorters gudomligheter vid sidan av Gud fader själv som hade ofoget att para sig med människorna.!!! Jag som trodde att det bara fanns en Gud men det liknade rena vikingatiden även om de inte presenteras med namn, men det kanske kommer.

Det som fascinerar mig mest är att en del människor faktiskt tror på detta, på riktigt, istället för evolutionsläran. Det är fullständigt obegripligt, jag har rent av skrattat lite här och där. Dessutom är det motsägelsefullt för först skapade Gud allt på sex dagar ni vet och så vilade han ju den sjunde. Då hade han redan fått med människorna och sagt åt dom att para sig och SEN kommer minsann Adam och revbenet som blev Eva och därefter ormen och kunskapsträdet, får ni ihop det då?

För några år sedan när jag läste NO på lärarprogrammet så pluggade jag ihop med en mycket trevlig och förnuftig tjej som verkade klok och bra på alla sätt och vis. Hon visade sig vara pingstvän men det verkade inte vara något som helst fel på henne för det. Vi samåkte, fikade och hade många och djupa diskussioner men en dag sa denna förnuftiga människa något som sånär fick mig att nästan köra i diket. Det var förresten innan jag visste att hon var pingstvän tror jag. Vi läste om evolutionen och hon sa plötsligt:
- Jag har så himla svårt att tro på det där om Darwin och evolutionen!
Jag svarade att, ja det kan väl vara rätt obegripligt men det är ju lättare att svälja en Adam och Eva i alla fall, och så skrattade jag förmodligen lite nedsättande samtidigt.
- Nej, det tycker inte jag, säger hon då.
!!!!!!!!!! då höll jag som sagt på att köra i diket för människan menade detta på fullt allvar och då hade jag minsann inte läst Första Moseboken mer än det man hade fått lära sig i skolan.
Nu begriper jag det ändå mindre. Hur är det möjligt?

Nej, jag får sova på det. Jag tar med mig den tjocka boken upp i sängen och läser vidare. Det jag mest får ut av det är en förståelse för varför världen är så patriarkalisk, för det är helt solklart sida upp och sida ner. Jag är ledsen Jonas Gardell men den Gud som beskrivs i Bibeln är definitivt man även om jag önskar du hade rätt.

måndag 9 september 2013

Oj så uselt uppdaterat...

.. det var här då. Bäst jag skriver lite men livet snurrar på så fort att jag faktiskt inte orkat med detta riktigt. Nya jobbet är lite av ett paradis, eller egentligen är det väl lite mer som det bör vara på en skola. Kommunen är välvilligt inställd till skolan känns det som. Det är inget fantastiskt bara lite mer så att man inte sparar hela tiden. Finns behov verkar man i alla fall sätta in någon form av åtgärder och för mig känns det lite som ett paradis. Sen blir det långa dagar när man är ny på jobbet förstås.

På Sturepalatset händer också en del. Nu är palatset vårt eller Studiefrämjandets förstås och källaren börjar så smått byta skepnad. Camilla och Stefan är två klippor vi fått in och hej vad det går. Säger vi att en vägg ska rivas och vips nästa kväll är den borta. Det gäller att inte dirigera fel ;)

På torsdag har vi medlemsmöte 19.00. Är du sugen på att jobba med revyer och shower eller bara med palatset så välkomnar vi fler medlemmar.

Nu måste jag sova, jag ska försöka bättra mig om jag orkar.

tisdag 13 augusti 2013

Nytt jobb, nya tider

I dag var det alltså dags. Dags att återgå till vardagen. Slut på ledighet och sena nätter. Sommaren har varit fantastisk vädermässigt. Pengarna är slut och jag väntar väldigt mycket på nya ;). I dag skulle jag åter träffa mina nya kollegor och döm om min förvåning när jag upptäckte att jag ska arbeta tillsammans med en gammal klasskompis från gymnasiet. Ibland förundras man hur liten världen är och att vägar korsas både härs och tvärs.

Lanna Lodge var platsen för oss när vi ägnat hela dagen åt att lägga schema. Fantastiskt bra att ägna en hel dag åt detta. Nåja vi han äta förstås och också slå lite golfbollar. När jag blir pensionär ska jag ägan tid åt den sporten men förr har jag nog inte tid. Jag åkte hem glad och förväntansfull. För första gången på länge har jag lagt ett schema med lite luft, alltså tid för planering emellan. Jag har också hamnat på antal minuter som stämmer med gamla usken (ren undervisningstid). Ett mått som i tidigare avtal var heligt för lärare men som är bortförhandlat men som facket fortfarande tycker är ett bra mått på vad som är lagom arbetsbelastning men som arbetsgivarna givetvis tycker att man kan överskrida med råge.  Härligt! Mitt arbetslag lyckades också få ihop schemat eftersom vi med lite tur började i rätt ände tror jag. Jag ska ha SO, bild och lite svenska, sen är jag resurs den tid som är över. Bara det ordet, resurs, är gott. Hoppas verkligen mina gamla arbetskamrater också får lite resurs, det önskar jag er av hela mitt hjärta. Men där ska det ju faktiskt bli en liten förbättring så det finns hopp även för er.

I morgon ska jag plocka in alla mina saker, hela bilen är full och jag hoppas jag får gott om plats.

På Kraxfronten repar vi till en föreställning vi ska ha internt för Studiefrämjandet. Vi skrämmer liv i gamla nummer och det är riktigt roligt. I september och oktober väntar Pubkvällar med temat "Har du hört den förut?" och det är precis som det låter, historiekvällar med lite musik, sen blir det Julshow 6-8 december.

Sturepalatset är snart vårt helt och hållet och vi kan börja göra om i källaren. Det ska bli hur kul som helst. Den 12 september kl. 19.00 har vi medlemsmöte på Sturepalatset. Då är även hugade blivande medlemmar välkomna. Kika gärna på vår hemsida för information. Man behöver inte vara en teaterapa för att ha kul hos oss. Man kan vara snickarkunnig, notorisk pedant som behöver någonstans att städa ;), en marknadsföringsexpert, kanon på blockflöjt, amatörkock eller proffs för den delen..... Vi är en ideell förening så man tjänar inte pengar men man tjänar skratt, applåder, gemenskap och glädje och DET är ju inte att förakta. Välkommen!

fredag 9 augusti 2013

Sorry det har varit så mycket annat...

därav frånvaron. Semester är arbetsamt, antingen skiner solen och det är varmt så man storknar och då måste man som varje sann svensk kasta in solstol, handdukar, filtar, kylväska med ihoprafsad matsäck, en bra och inte för tung bok och annat viktigt och bege sig till en strand av något slag. Annars infinner sig ett eller två moln på himlen och då kan man måla, snickra (om man är lagd åt det hållet) fixa i trädgården eller städa. Man kan också kuska runt och hälsa på människor som helst skulle vilja ligga i en hängmatta med en god bok och kräva kaffe eller så kan man gå på teater. Jag har nog gjort allt detta (ja, inte snickrat då förstås). Klippa gräs har man sluppit ganska mycket i år eftersom solen lyst så in i norden och regnet inte strilat alltför mycket. De får gånger det kommit har i alla fall jag blivit handlingsförlamad och landat i en solstol på verandan med en deckare.

Den här veckan har jag börjat göra alla måsten som är kvar innan jobbet kör i gång nästa vecka. Inte hinner jag klart men vad gör väl det (jag försöker i alla fall tänka så) det kommer ju fler dagar man kan hinna, kanske, eventuellt. Revyplaner håller på att ta form och i dag har Therese och jag drömt om nästa sommar. Medan vi envist satt på balkongen och väntade på solen och drack gott te så ringde det på dörren. Utanför stod ett helt gäng små Malmenflickor och frågade Therese om hon möjligen var Jockes syster. Jo det fick hon erkänna att hon var och så dök plötsligt fröken Susanne upp och gav dom en smärre skock, de kunde inte riktigt begripa var jag kom ifrån. Hm jag kommer sakna mina Malmenbarn. Men snart är det dags att lära känna Lekebergsbarn och tycka lika mycket om dem.

Nu ska jag nog spackla lite i sovrummet, så kanske, kanske ny tapet kommer upp. Vad ska ni göra?

fredag 26 juli 2013

Tack!

I dag är det varmt, väldigt varmt. I går önskade jag mig en rejäl åskskur med mycket regn. Nåt blev fel för Örebroarna fick den. Här kom inte en droppe, lite muller hörde man när Tor körde omkring däruppe men möjligen var han rädd att landa innanför murarna och inte komma ut eftersom han undvek Kumla. Nåja sol är inte fy skam alls även om jag faktiskt inte ägnat mig åt sol och bad idag. Nope här målas det, diskat har jag också gjort för hand.... men det kanske jag slipper snart.

I dag har jag nämligen fått två saker bara så där från ovan. Nåja, Carina har bjudit mig på Hjalmars slottstillställning på måndag. De hade köpt en biljett för mycket och tog med mig. Tack o tack vad snälla ni är. Sen gav Anki plötsligt bort en diskmaskin på fejjan. Det är givetvis nåt fel på den, annars byter inte folk men det borde gå att fixa för den var bara fyra år gammal. Denna tingest har Krille nu hjälpt mig att hämta och jag har egenhändigt skurat den så den skiner som ny. Nu återstår bara en stycken händig person som kan hjälpa mig att kolla felet det kan vara något så enkelt som stopp i vattenspridaren under disken och så själva installeringen då. Ernst, hallååååå! Inte känner jag honom men ett par andra händiga typer som jag verkligen hoppas läser detta och snabbt står utanför min dörr och väntar på jobb. Jag har satt på AC:n så det är svalt och skönt här inne. (Övervåningen är dock obrukbar eftersom värmen gå uppåt men vi får väl sova i soffan eller verandan Frk T och jag.

På det hela känns det som en bra fredag (jag fick tänka till där om veckodagen). Snart ska vi åka och ta hand om Mini/Damin, en liten skrittur för Frk T och en promenad för tjocka mamma ;)

Jag har öl i kylen om du känner dig händig!!!!!!!!!!!!!!!!!

tisdag 23 juli 2013

Mellandag

Det har blivit mycket sol och bad nu ett tag. Flera dagar förra veckan ägnades åt denna lata men underbara syssla. I söndag åkte jag dessutom båt med en trummis ;) hela dagen och tog ett dopp i Hjälmaren vid Fiskeboda. Nåja trummisen körde mest båt och trummade inte mycket. Det gick att få den där lilla skutan att gå i 31 knop kan jag meddela, men behagligt var det inte. Men större delen av dagen puttrade vi fram i betydligt behagligare takt men vi fick lite bråttom hem för klockan gick fort plötsligt. Tack Stefan för den dagen.


En härlig dag men det har kommit surt efter kan man säga. I går morse undrade jag varför jag var så satans allergisk, det hade nästan gått över ju. Ögonen rann floder och det sved som eld i ögonvrårna och under korkgluggarna av alla salta tårar. Jag tryckte i mig allergitablett, först en och så en till men inget hände. Ögondroppar, de rann väl ut direkt. Vi åkte i alla fall till Bäcksjön med Frk T, syrran och kusinerna. Ögonen var vidriga hela dagen och att ha nyllet mot solen var inte bra jag fick ha en handduk över skallen. Jag måste på något vis bränt mig på sjön så ögonen tagit stryk av solen.

I går kväll var jag bjuden till Maria, vi skulle sippa rosé och bada i hennes pool. Jag tog på mig hatt och största solbrillorna och trampade till Åbytorp. Vi satt i skuggan och ögonen rann oavbrutet. Jag trodde jag skulle få åka hem. Det blev lite bättre när vi gick in i uterummet och jag lånade nån svindyr kräm för min såriga hud.

I dag skulle vi till Unden men av olika skäl hoppade vi det och mina ögon var glada över det beslutet kan man säga. Då kom molnen! Folk gnällde på fejjan men jag njöt! Det var så skönt för mina ögon som fortfarande rinner på. När jag blev som mest desperat kom jag på att jag faktiskt hade en burk kortison för eventuella ormbett på hund. Det är samma preparat till hundar och människor så jag tryckte i mig 8 tabletter. Det stod att jycken skulle ta 10 för ett ormbett. Jag tänkte, hunden är rasande mycket mindre än jag men ormbett är nog värre än detta, det får bli 8. Fast jag tror det var för lite eller så var de för gamla. Burken var oöppnad men de kanske har tappat verkan ändå. Det hjälpte lite en stund men kom snabbt tillbaka. Undrar om jag vågar ta 10 i morgon om det fortsätter?

Mellandagen gick åt till en massa bra sysslor. Jag har tvättat flera maskiner, klippt gräs (med stora solbrillor fast det var moln), lagat och målat ett litet trädgårdsbord och inte minst åkt till sopstationen med MASSOR av sorterade sopor. Så nu tar man sig plötsligt in i pannrummet, nice.

I kväll fick jag oväntat besök. Roger och Ingela dök upp och stannade faktiskt på mat. Mycket trevligt.

söndag 21 juli 2013

Så sjukt stolt över min dag

Jäklar vad jag har jobbat i dag!
Fast jag var ute i går och roade mig med lillaste lillasystern och skrålade på allsång och dansade en lång stund med folk jag inte kände (nåja jag känner Putte som förresten visade sig dansa hur jäkla bra som helst, varför berättade ingen det när han var svåger i familjen? vi kunde för fanken ha buggat på julaftnarna). Det gav mig lätt träningsvärk i höfterna. I morgon blir det värre men då ska jag sola om Gud, Budda och andra krafter vill att solen fortsätter skina förstås. Man måste gardera sig mot lagen om alltings jävlighet.

I dag har jag nämligen slitit bort plasten. Det låter märkligt men är helt naturligt. Se själva!
Ja ni ser ju. Nej det ska inte bli en pool tyvärr om ingen dyker över med en hink pengar. Nej, här har suttit en trätrall, en alltmer rutten och trasig sådan men rejäl växtlighet i springorna, den har Frk T, jag och grannen tillika hyresvärden med gemensamma krafter tagit bort. När den en gång anlades grävde jag noggrant ur gräsmattan, la tjock plast i botten, en massa grus på och så trall då. Ogräset har vuxit fint i gruset ovanpå plasten, vem sa att gräs, maskrosor, hallon, penséer och diverse andra växter jag inte vet namnet på behöver jord? Denna plast har jag nu slitit, grävt och krattat bort och DET, mina vänner, var ingen lek. Skittungt. När jag var klar var jag drypande av svett, med en hinna av grått puder över hela kroppen, smäktande av törst, halvt förvirrad av solsting och värmeslag men jävligt nöjd. Ett par Alvedon och några liter vätska gav mer energi så jag städade verandan också. Nu är varje skrymsle dammsuget, möblerna har flyttats om, skräp är kastat och det ser allmänt fint och prydligt ut. Hur länge det varar är en annan femma men just nu är det så fint så.

Så i morgon kan jag gott på sola och njuta av vågskvalp, så det så! Natten är ljum och vacker om ni tänker vara uppe. Sov gott annars!

lördag 13 juli 2013

Semesterrapport

Inte orkar jag blogga via telefonen inte så en uppdatering från vår resa kommer här.

Frk T och jag har för första gången åkt på semester alldeles ensamma. Jo vi har åkt till kusin Christer och diverse andra vänner förut, men då har vi ju hälsat på folk. Nu åkte vi på tältsemester utan några fler. Mål nummer ett var Falsterbo Horse Show. Frk T:s ridlärare skulle minsann tävla och då ville vi se. Så in i bilen men massor av saker som tält, luftmadrasser, trangiakök och annat mer eller mindre nödvändigt. Så gav vi oss av för att köra 52 mil sen varmaste söndagen i mannaminne. DET var tungt och varmt. Inte visst vi om vi skulle hitta nån tältplats heller men det gick så fint så. I Falsterbo finns en sådan som denna vecka höjer sina priser rejält. 1600 fick jag betala för tre nätter inkl campingkort för en liten tältplats utan el. Nåja det var bara att betala. Vatten och bröd gäller ett tag nu kan man säga.

Falsterbo horse show är ett mecka för folk med stor plånbok. Där fanns hur mycket som helst att köpa och Frk T gjorde sitt bästa för att göra sin mor pank och skuldsatt vintern lång. Himla tur vi inte tog omvägen om Ullared. Det hade ett norrlandspar vi träffade gjort och de fick knappt rum i bilen själva. Frk T fyllde ju år på tisdagen också, 13 bast minsann och hon kan nu titulera sig tonåring.
Ett bankkort där hon kan ha sina slantar de få dagar de sitter där innan hon handlar upp dem har hon fått. Man kan säga att vi gick mycket dessa dagar så motion fick vi. Smarta och förutseende människor hade cyklar med sig. Vädret var fint men blåsigt och det gjorde att vi missade Ewas andra och fantastiskt fina ritt på tisdagen för vi låg minsann på stranden efter att vi besökt Smygehuk och fikat dyrt pga födelsedagen och de hade tidigarelagt starten. Gud så det grämde mig. Vi såg andra fina hästar och duktiga ryttare så klart, men det är ju extra kul när man känner någon. Det var svinkallt i vattnet kan jag säga, benen domnade.




På onsdagen gav vi oss vidare genom Österlen och njöt av det vackra Skåne. En snabb tripp till Ystad där vi åt svindyr pizza, en ännu snabbare titt på Simrishamn där vi åt mjuklass med jordgubbar, en kvick titt på Kivik, där vi nog inte åt någonting men jag övertalade Frk T att strunta i att köpa spettekaka (det är ju så äckligt). Sen fortsatte vi mot Blekinge och sämre väder. Vi bestämde att Karlskrona fick räcka och där regnade det och det hotades med mer så vi hittade ett vandrarhem. En natt gick på 460 kr för oss två och de framstod som ok efter Falsterbo där allt man skulle göra kostade extra femmor. Här fick vi minsann ett rum med hotellstandard, tv, eget kör och eget badrum, lyxigt och fint. Där bodde dock en hel hög kärlekstörstande polacker som skrämde livet ur min dotter. Jag fick ta upp hammaren på rummet och låsa båda de dörrar som fanns. De hade dock försvunnit till diverse gästarbeten, gissar jag, när vi åkte på morgonen.

Målet var Västervik och där skulle vi möta upp kraxpolarna Per och Thomas för att gå på Visfestival. Vi campade på Lysingsbadet och det var en bit till festivalen. Men då fick vi se att man kunde hyra cyklar för 100 kr dygnet så det gjorde vi. Visfestivalen var fantastiskt bra så klart. Plura - lysande, Christina Kjellson också lysande såklart, Eric Gadd avslutade och vilken musiker han är, honom har jag inte uppskattat förut men efter att ha sett honom live klart ändrat uppfattning. Bäst denna kväll var dock en ny bekantskap Ola Aurell, jävlar vad roliga texter och han blöd på sig själv. En debutant som hette Emma någonting var också bra liksom Hästpojken.

Eric Gadd

Natten var dock vidrig med vilt festande grannar som inte hade ett uns vett eller någon hänsynsfull gen i kroppen utan festade vilt till klockan fyra. Att campingens säkerhetsvakter inte fick dem att lägga ner är märkligt och min slutsats är att de faktiskt inte försökte ordentligt. Precis bredvid som låg en ensam man i tält, han åkte mc och hade satt upp sitt tält innan dessa grabbar slog sig ner supernära. Hans natt måste varit ett helvete och jag hörde honom snacka med dem om saken i dag på morgonen. Tre timmar sömn blev det väl.... nu går jag på övertid.

Thomas ville absolut se det riktiga havet, det med horisont så vi utnyttjade cyklarna maximalt efter att grabbarna och Frk T lekt lite ;)

Vi cyklade låååångt, ända ut till yttersta udden utanför Västervik, minns inte namnet nu, gäsp. Detta har gett mig brännskadade axlar som svider. Trött i benen är jag också, det blev nog ett par mils cyklande i dag och 6 km i går. Men det var trevligt och vackert med horisont.





Vi avslutade semestern i Söderköping och ett besök på Smultronstället och intagandet av var sin stor glass. NU ska jag sova.

torsdag 4 juli 2013

Liksom allt fel i dag...

... men glad ändå på nåt vis. Började med regn i morse som sagt, blött tält med fem ungar, nåja ungdomar i, Torkar fortfarande täcken och kuddar i torktumlaren som plötsligt väckts till liv. En inställd, nåja flyttad grillkväll. Sen åkte jag och Herr Berggren till Maxi för att hämta ut våra biljetter till Visfestivalen, trodde vi. Nähä, dom hade minsann slutat med Ticnet och ingen annan i Kumla lämnade ut heller, bara Örebro trodde de där. Jaha, ja jag skulle ju till både Marieberg och Biltema så jag skramlade ihop kosingen och lovade fixa det hela under dagen.

Därefter gick jag in på Maxi och tänkte att det är lika bra att handla. Då var självscanningen paj, nåja tänkte jag det kan ju vara upplyftande att handla på gammalt vanligt vis. Det var det inte, långa trista köer var det och dessutom passar inte inredningen till köer på Maxi för de har liksom ställt saker i vägen. Nåja jag kom ut till slut och tog mig hem. Frk T åkte till stallet och jag började fixet efter ungdomsklubben som varit här.

Sedan var det dags att ta tag i semesterförberedelser, det är inte så långt kvar till vi ska ut på en liten road tripp och tanken på att sova i ett läckande tält kändes sådär. Så första anhalten blev Biltema och efter att gått där i en evighet och till slut bestämt mig för att lägga 600 på ett nytt tält så kändes det bra. Det blev några andra viktigheter också. Sen Marieberg, tror någon de hade något Ticnetställe? Helsike heller, enbart Örebro och Olof Palmes torg trodde de. Nåja det fick bli sen tänkte jag, dumt nog. Apoteket hade medicinen till Fabian, farsans jycke, och Jula hade ett billigt trangiakök så det var ju bra. Sen till pappa med det och vi satt och pratade en stund innan jag kom i väg. Jag hade då googlat på mobilen och insett att enbart Örebrokompaniet hade ticnetutlämning. Inte fasen hittade jag Örebrokompaniet annat än i stor guldskrift på Clubb 700:a huset, fick ringa Mr Z som guidade från datorn och vad tror ni. De hade stängt tio minuter tidiare. Morrrrr. Bara att ta nya tag i morgon.

Men som sagt jag är på rätt bra humör ändå. Kanske för att allergin är som bortblåst, lycka vare med dessa små blå piller.
<
<
<
<
Allergitabletter som sagt!

Tonårsförälder

Det blir jag på tisdag men det känns som att jag varit det minst ett år. Ungar mognar fortare nu för tiden, ja eller mognar och mognar.

I går var det en hel flock här och dom förökade sig stadigt, först var de tre tjejer och sen fyra och när jag roade mig med teater i Svennevad (ja jag vet att vissa tycker jag borde sett Toto men jag hade inte råd med det och det var faktiskt riktigt kul i Svennevad men Hallabalo på hemmet, så det så) då kom det till en grabb också. Ja han kan inte haft det lätt men han är ju van vid brudar eftersom han råkar ha en häst. solklart eller hur!

Förökade sig som sagt och stannade kvar. De slog upp tältet som är tänkt för tre personer men rätt lagom för två och lite packning. Detta tält som var kontrollerat och klart för senare övernattningar under sommaren här och som inte var tänkt att det skulle bli blött. Det är det nu kan man säga, både utanpå och inuti. Det kanske var bra ändå eftersom ett visst läckage tydligen förekom. Nåja tältet är nog tio år gammalt eller så och lite impregnering kan nog behövas.

Dessa tonåringar behagade inte sova så tidigt, kan man säga, men när man trycker in sig fem stycken i ett tält gjort för tre och några dessutom intagit energidryck, vilket denna mamma med hökblick surt konstaterade och under frukostpasset hållit ett föredrag om dess skadlighet kring, är inte sömn det som kommer lätt. De babblade, gastade och flamsade där ute och jag väste genom ett öppet fönster åt dem att hålla snattran eftersom grannen förmodligen skulle upp och jobba i morse. Emellanåt hörde jag inget och tänkte att nu sover de, men sen var de igång igen. Vid två måste jag slocknat men de var tydligen vakna till halv fyra! Men jag hoppas de hade lite roligt i alla fall, fast de haft någons ben över sig och någon spillde dricka och en annan fes ;)



I morse vaknade jag av ljudet av regn, ordentligt regn och konstaterade att jaha där blev tältet blött. När jag kom ner låg en unge i soffan och svarade glatt att hon legat i en vattenpöl i tältet. Hm tältet läcker alltså. Nu är frågan, skaffa nytt tält eller göra något åt detta braiga som jag vet hur man sätter upp och som är så lagom stort både hoppackat och uppsatt.

I går i Svennevad träffade jag förresten min gamla "svärmor" Marita. Det var kul och hon såg frisk och fräsch ut. Det påminner mig om att Jörgen fyller år i dag, inte för att jag tror du läser detta men stort Grattis i alla fall. USA fyller också, det är liksom samma dag men det tycker jag inte man behöver fira.

måndag 1 juli 2013

Å vad det är synd om mig!

Det är det faktiskt!
Lite i alla fall.
Fast jag tycker det ganska mycket :(
Allergihelvetesskiten blir bara värre.
Nu har jag så himla ont i benen också.
Hm det är självförvållat men det gör ont i alla fall.
Stackars mig!

Varför jag plötsligt är allergisk så här års vete fasen. De senaste åren har det kommit, förr var jag bara allergisk mot fåglar och sådana kan man undvika. Sen kom det ögonrinnande allergi i mars när snön låg kvar och det har hållit i sig 5-6 år nu. Men i år så rinner ögonen konstant sen helgen före midsommar. Jag blir tokig. Jo då jag har fått Aerius fast man får några andra Desloratadine Actavis och det ska vara samma sak för dessa Aerius går inte att få tag i enligt apotekstanten. Ännu har de inte hjälpt så värst fast jag tryckte i mig en direkt trots att jag tagit en receptfri innan. Ögondroppar har jag också och en spray för snoken (men den rinner inte så mycket). Förbaskade saker blomma klart. Jag kan ju inte säga att jag längtar till hösten för jag älskar sommar men det är fan snudd på. En ynka tablett ska man ta också fast det känns som jag behöver tio.... nåja nog med gnäll om det.

Jag har varit duktig i dag. Jag var till högen och trappan. Jag var där i fredags också och gick två vändor. Det har inte alls blivit som jag tänkt detta år för jag hann dit ett par gånger i början av maj sen har det varit teater för hela slanten och några turer till trappan har inte hunnits med. Så jag tänkte börja lite lugnt. Två vändor i fredags alltså och två eller kanske tre i dag. Hm det blev fyra, jag blev liksom inspirerad. Viktoria var nämligen där. Ja inte kronprinsessan utan Kvarntorpstrappans egen prinsessa, hon som på fotot "Besegra trappan" står med armarna i luften, då vet ni. En himla trevlig människa som varit Frk T:s fritidsfröken bl a och så jävla snygg. Alltså den kroppen skulle jag ge mycket för. Så jag tänkte varje steg jag tog, jag vill se ut som Viktoria, jag vill se ut som Viktoria....ja ni fattar 1708 trappsteg gick så lätt så. Dessutom var jag tvungen att stanna och ringa veterinären stup i sju, det tog 22 försök innan hon svarade och jag kunde få medicin till Fabbe, farsans jycke. Så det gick av bara farten. Men nu, jag dör fan, benen värker som tusan och jag inser att jag kommer få krypa baklänges ner för trappan (övervåningen) i morgon. Tre varv hade räckt kan man säga. Varför ska jag vara så efterklok?

Så det är synd om mig. Erkänn!

Snälla!

lördag 29 juni 2013

A road trip to Trosa

Det har jag ägnat dagen åt, vad har ni gjort? Frk T ansåg nu att hon varit på sjön nog länge och ville hem. När hon är med sin far på semester får jag allt som oftast hämta henne i märkliga hamnar någonstans i Sverige (man får vara tacksam att de håller sig inrikes). Det har varierat mellan Olshammar, Vadstena, Söderköping, Västervik och denna gång alltså Trosa. Detta är mycket trevligt för jag får inte bara se hamnar utan också mysiga små orter. Det värsta är att jag gör över med pengar.

Givetvis hittade jag en så fin klädtrasa som det var rea på i en bod även vid denna resa. Nu ska ni veta att det är tur att det är rea, för sådana där sjöbodar de säljer inte precis HM-kläder, inte. Nope det är som regel svindyrt. Nåja denna historia kostade endast två ynka hundralappar och butiksbiträdet såg en aning förvånad ut över detta låga pris men kunde inte göra något åt saken eftersom det bevisligen stod 200 på de två exemplar som fanns, att det stod 990 ovanför ansåg vi båda var rejält nedsatt men skrivet är skrivet. Så ett äkta fynd alltså.

Nåja Trosa är en vacker liten stad med en fin hamn. Frk T har huserat på nya båten Elisabet i tio dagar och roat sig både i kungliga huvudstaden och på Utö där hon minsann sett Björn Borg alldeles på riktigt. En ganska långhårig karl med vitt hår på skallen var omdömet. Jag funderar på om herr Borg möjligen blitt gråhårig. Här kommer en bild på Bettan och Frk T.



I går var jag förresten till Nalavi. Det var spännande värre för där pågår nämligen en kalabalik. Man förflyttas till 1713 i ett nafs bara man sticker dit näsan. Karl den XII var förstås upptagen med en annan kalabalik i Bender men i Nalavi var det samtidigt ett jävla liv. Det förstod vi i går på genrepet och det har de troligtvis förstått i dag under två föreställningar. Ni förstår Lotten, en av sömmerskorna i Juvelen, hon kan minsann inte bara sy utan också som kvartersmästare leda en hel bataljon med soldater som slåss som vildar. Jag har sällan sett någon rida på en käpphäst så käckt och skrika bonnajävel så svavelosande som i går. Vi skrattade hejdlöst. Att Daniel klädde så bra i kvinnokläder visste vi inte heller men att Acki kunde koreografera slagsmål förvånar mig inte (jag bara gissar att hon gjort det för de slogs så artistiskt bra). Flera Juveler hade orkat att samtidigt repa in ytterligare en pjäs och det imponerar måste jag säga. Riktiga soldater, nåja en sorts lajvare som gillar Kalle Dussin (ja Karl den XII då) och liksom lever som karoliner då och då är också med. Det är en föreställning kvar i morgon och kanske finns någon biljett kvar.

Å här kommer Lotten som slåss med bondefienden ;)

torsdag 27 juni 2013

En sån där kändisgrej igen....

Jo jag får väl fortsätta att säga till mina (till hösten nya) elever att jag är världsberömd i Kumla. I dag har ett par "galna" revy/musikpolare ägnat en timma åt att intervjua mig för ett radioprogram som ska gå den 19 juli på 94,3. Det är en lokal kanal i Kumla som lastbilschaffisar som gillar country brukar veta vad det är för en, och en del andra också för den delen. Detta är en sorts sommarprogram där de intervjuar lokala profiler, en sån som jag alltså ;).

Vad jag pratade om? Kraxkompaniet såklart, det är det jag är känd för, annars skulle inte en käft veta vem jag är, utom ett antal elever och föräldrar förstås.

Vi hade ganska roligt också, under tiden vi spelade in, ett antal fräckisar fick jag mig till del i detta oerhört varma lilla rum med diverse värmealstrande teknisk utrustning. Mikrofoner som inte lydde och en seg dator (nåja den lydde i alla fall order) var andra ingredienser. Information om diverse piltavlor som lär finnas inom vår lilla stads gränser. Jag säger då det! Jag fick önska låtar också och som vanligt gör jag ingenting i förväg fast jag haft god tid på mig. Nåja ett par hade jag tänkt ut men jag fick önska fyra, dessa blev det: Gröna små äpplen men Monica Z, Dead ringer for love med Meatlof, Little sparrow med Dolly Parton och Ingenting för oss med Christina Kjellson. Hm du väljer ju jättevanliga låtar du, kommenterade Folkesson och Berggren. Jomenvisst, varför ska alla gilla det som ständigt skvalar i radion? Får jag önska tar jag sådant man inte alltid hör. Jag hade kunnat önska 20 till som inte varje person där ute hört till leda, utan problem. Per och Christer valde var sin bra de också, som inte heller går varm på Megapol.

Innan denna radioinspelning hade jag finbesök av mina två riktigt gamla kompisar Mia och Eva. Inte så att de är gamla direkt, de är lika unga och snygga som jag men vi har varit vänner länge, ända sen skoltiden. Jag bjöd på lite lunch och sen snackade vi några timmar. Jag måste verkligen hinna med många vänner denna sommar. Så säger jag varje år och ibland går det bra och ibland uselt.

lördag 22 juni 2013

En dag kvar...

En ynka dag med två föreställningar kvar av Juvelen. Då blir det 7 föreställningar och en avbruten av åskväder. Ett antal föreställningar kantade av ett och annat problem. Förra fredagen fick Cecilia rycka in och ta en dansroll och lära sig på en timma. Lätt för en dansare som hon kan tyckas men tja... de flesta skulle inte fixa det, jag tror inte publiken märkte ett dugg.

I dag märkte de säkert att en av systrarna var utbytt. Stackars Joanna blev så sjuk att hon inte kunde komma så regissören Ingalill fick helt enkelt köra rollen med manuset i hand. Det gjorde hon dock alldeles utomordentligt så jag tror publiken ändå fick en helhetsbild som blev bra.

Jag ska be till högre makter att Joanna orkar komma i morgon eftersom Ingalill faktiskt måste dansa menuett ;) nåja allt verkar lösa sig på något vis.

För er som missade Joanna i dag kommer här en bild på henne och vår huvudrollsinnehavare Acki. Bilden är tagen av Zoran Ladinek.


söndag 16 juni 2013

Ups 30 000

Räkneverket har passerat 30 000, kanske borde fira? Nåja jag har blivit sämre på att uppdatera men jag ska bättra mig. Det kommer hända mycket kraxiga saker och också en del privata. Jag har fått nytt jobb men först en skön lång semester.

Frk T har kört sin sista juvel ;) nåja sin sista föreställning av Drottningens Juvelsmycke. Vi har tre föreställningar kvar. Förra söndagen fick vi skicka hem publiken för att det åskade mitt över oss, retligt värre. Denna helg har vi klarat oss med varierat väder, kyla, sol, blåst, lite regn och åska i dag innan vi startade. Men det har funkat.

Tre arbetsdagar kvar sen efter midsommar ska vi fokusera på palatset och att skrapa fönster.... Jag måste fokusera lite på mitt hem också och på vila. Det ska bli skönt. Sov gott!

Så här magiskt kan det vara under en föreställning, jag (Ulla) och min Bellman har just sjungit innan "folknöjet" en avrättning ska ske. Också ett nöje, men jag får i alla fall spela bestört och illa berörd, några andra stackare tvingas skratta och applådera. Jag tror bilden är tagen av Zoran Ladinek.


lördag 8 juni 2013

I hamn!

Premiären avklarad och det gick fint. Vi kan säkert får en recension i tidningen med både ros och ris men vi har gjort vårt bästa. Förställningen kan kanske upplevas lång, men vacker tror jag. Det tar sin tid att berätta denna komplicerade historia, men det får det väl göra,

Madeleine har gift sig med sin amerikan i dag men vi har inte hunnit bry oss. Lycka vare med er, ändå. Vi hoppas vår publik var nöjd med det vi ägnade oss åt. Vi var glada och nöjda i alla fall, vi har rott i land ett mastodontprojekt på helt ideella grunder. Det är stort!

Själv fick jag beröm av någon för att jag har en bra teaterröst, jag hörs och är tydlig och det går fram vad jag vill säga, med känsla. Sånt beröm känns fint även om den roll jag har ger ganska litet utrymme till att uppfatta detta. Det känns ju ändå fint att någon noterar, sånt värmer i hjärtat.

I morgon är det märkligt nog söndag och vi kör igen. God natt alla i cyberrymden och tack!

Premiär!

I dag är det dags! Klockan fyra hörs kyrkklockorna och då slås porten upp och grönskan med solen lysandes igenom grenverket blir publikens bild. Där ses de vackra systrarna i .... ett tillstånd av viss galenskap som sedan varierar pjäsen igenom. Efter en stund hörs de sjunga oerhört vackert fyrstämmigt tillsammans med sina kavaljerer. Senare dyker pjäsens huvudperson upp, Tintomara, som lockar man som kvinna till handlingar de inte trodde sig vara mäktiga. Spännande? Jo, det är det. En komplicerad intrig om mänskligt tillkortakommande, jakt på ära, kärlek och lycka. Eller något helt annat.

Kom och se. Vi har verkligen gjort vårt bästa för att detta ska bli något att njuta av. Vi är amatörer allihop och har ändå sytt ihop detta skådespel med spelet, musiken, vackra kläder och saker. Alla dessa människor som utan ett öre i ersättning drar runt detta mastodontprojekt är rätt häftigt. Det är häftigt att 60-70 människor faktiskt engagerar sig i ett sådant här projekt, som tar mycket tid i anspråk. Vi har de senaste två veckorna repat dagligen, i princip all ledig tid vi haft. Åtminstone känns det så. De som sytt kläder har också slitit varje ledig stund. Kjell ska vi inte tala om, han är mannen som överträffar sig själv (hur nu det är möjligt) hela tiden. Det är han som sett till att vi kan gå på toa, har tält att bli sminkade i och ett anat att byta om i, ett tredje att få på oss myggor i och gud vet allt som vi inte ens märker. Smink och peruk är en annan del som inte är enkel i ett sånt här projekt. I ett varmt tält ska alla målas, helst på en gång. En del ska vara vita i nyllet och andra mer normala, en del ska ha på sig avancerade 1700-tals peruker och andra ska friseras i deras eget hår. Antingen finns för lite folk eller för lita stolar och speglar men på något vis blir alla klara och urtjusiga. Det finns fler människor som ordnar, teknik ska funka, rekvisita fixas, saker in och ut från scenen, ekonomin (ja bara den alltså), biljetter säljs, reklam görs, musik har skrivits och mixats, det hela ska bli studiecirklar (just det får jag tala mer om en annan dag) och över alltihop cirklar projekts mamma, Ingalill Ekström. Hon som drömt om detta i flera år och som snart förverkligar sin dröm. Inget ekelt företag hon slog sig på men snart är det i hamn.

Välkommen!

onsdag 5 juni 2013

Glad...

Var glad! Tänk inte på mig, min mor, jag är frisk och stor. Så säger Tintomara och man kan ha mycket att vara glad över. Nyss hittade jag en sak till glädje. Min ros som jag trodde var stendöd efter vintern har skjutit ett fint skott, den har alltså överlevt ett år till. Lycka! Jag har dessutom klippt gräsmattan, igen, åt andra hållet så nu ser den äntligen bra ut. Jo jag vet jag jobbar på Studiefrämjandet i dag och man kan säga att jag jobbar mina 20% och mer därtill... men kanske inte just i dag.

I går fick jag dessutom en komplimang som gjorde mig glad. Visserligen av en "skurk" men att jag var enligt honom glimrande vacker som Ulla Winblad. Det hade jag inte väntat mig att någon skulle säga. Jag tror faktiskt aldrig någon kallat mig glimrande vacker förut. Sen kom förstås Sara och förstörde allt genom att säga att den där peruken blev inte bra. Varpå jag kläckte att jag just fick höra något helt annat.... Nåja Sara är expert och jag hoppas då jag blir .... fasen kan man bli nåt bättre än glimrande? Hur ska det gå till? ;)

Män, skurkar eller ej gillar dock långt böljande hår som väller ner över en axel och kvinnor tittar på andra saker. Jag är aldrig nöjd själv, i går kastade jag dessutom på mig peruken på en minut utan spegel bakom scenen, så jag kan säga att jag är glad att den satt på skallen över huvud taget. I förrgår glömde jag hårnätet och i går satt sen hårnätet kvar på Julie under hättan. Ja jösses, undrar om det blir rätt och riktigt i dag?

Nu ska jag åka till Bittan och fixa lite saker som ska sys och sen ska jag hitta något stoppar in, håller på plats och gör mig smal. Ja det blir minsann inte lätt. Jag ska sen använda den saken jämt när bilder ska tas, även om det blir en korsett a la 1700-tal som man inte kan andas i. Jag kan nämligen konstatera att jag är allt annat än glimrande vacker i programmet, där ser jag dessvärre ut som en flodhäst. Så det känns fint att kompensera på scenen.

I kväll är det rep och jag hoppas jag slipper frysa som i går. I morgon genrep och sen en dag ledigt. På lördag mina vänner då ska allt sitta som ett smäck.

Här får man nog tillstå att Johanna glimrar mest, jag fick bilden av Roger som inte vågade lägga ut den om jag skulle ge honom spö, gissar jag. En del män känner mig rätt väl, haha. Och jag ser fram emot Saras lockiga peruk men hoppas att även den har ett hårsvall som väller ner över axeln.


lördag 1 juni 2013

Funderar på meditation kanske...

Hysteriska helger så kan man säga. Denna har startat och fortlöpt i ett tempo många skulle dåna av men jag är väl van kan jag tro, men börjar bli lite trött på att vakna med sammanbitna käkar och huvudvärk ;).

I går repade vi läääänge. Det var smink- och perukrep och jag och dottern konstaterade att hon nog ska sminka nån annan än sin obstinata mamma. Det är nog ett klokt beslut. Torsdagen är bäst att inte tala om för då kom en störtskur med regn så regissörens dator gick av hädan och vi fick åka till Börsen med dansarna... så vi talar inte mer om det. I dag har dock solen skinit dagen lång och det har varit varmt. Varmt och skönt, speciellt när man står i solgasset på "maskeradbal" iförd 1700-tals stass i 14 lager tyg. Fan det blir baske varmare än en kudde i arslet och gåsdräkt på det (Nils Holgersson 2009). Jag var dock glad att jag inte hade en fastnålad peruk på skallen, eller som stackars Britt, en jättehög peruk med en stor fjäder på som tvingar henne till att hålla huvudet helt still. Nåja vi hade ett guldrep i dag och tekniken var på plats och musiken lät hur jäkla bra som helst.

Efter repet gjorde jag något jag inte gjort på nio år. Jag red! På en häst om nu någon trodde jag menade en kamel. Jag fick låna en sötnos till pålle som efter att ha släppts på gräs behövde röra lite på sig. Ingen lång runda men min kaxiga dotter som red på en annan kuse bredvid, dristade sig till berömmet; "mamma du har bra sits". Hehe jo något kanske sitter kvar sen förr i tiden.

Efter denna ridtur åkte vi till palatset och packade in spegel och sjalar, in på ICA för att handla matsäck till morgondagen. Hem, grilla, klippa gräs, äta och nu ska jag ut och fortsätta med gräset. Jag vet det är sjukt men jag hinner fanken ingenting. Men om en vecka har premiären varit och lugnet inträder. OM EN VECKA =).

Sweet dreams!

söndag 26 maj 2013

In i den hysteriska fasen...

Två knappa veckor till premiär och nu ska allt sättas. Det innebär ett ständigt åkande till Riseberga. en vackrare plats att repa på finns inte men vi har denna helg skrattat lite åt att fåglarna kvittrar så högt att mina inte hör när man ska in på scenen och "soljäveln" lyser rätt in i datorn. Tja, vi älskar både solen och fåglarna såklart.

Mina klänningar i är klara men jag saknar skor, men det känns som ett minimalt problem. Kostymgruppen har denna mors dag sytt så det har glött i både symaskiner och synålar. De gör ett jättejobb de precis som alla andra.

Annat som hunnits med denna helg är inköp av presenter och avslutningskläder till Fr T (allt på 45 minuter), middag hos grannen (mycket snällt och skönt för denna stressade människa) och kalasande hos syrran (vi fick mat där också). Jag har gått upp i ottan och lagt mig sent hela helgen så jag känner att jag behöver lite semester nu. Hm det lär vänta lite till. Sov gott!






onsdag 22 maj 2013

Onsdag!

Jaha här kommer en liten uppdatering av en onsdag vid datorn. Mycket ska planeras och hinnas med och jag startade morgonen med en lång lista. 6 saker av 13 har jag lyckts bocka av i dag och det är i alla fall en start. En del av det jag gjort har hamnat på Kraxkompaniets hemsidag, det finns en länk här bredvid, en liten årsmötesrapport och annat vi planerar framöver.

Sen bar det av till kiropraktorn efter att jag plockat upp Frk T coh han korrigerade varenda led jag har tror jag (mild överdrift) men handleder och fotleder fick för ovanlighetens skull var sin dust och på köpet fick jag plötsligt ont i knät.... vad fan ;) asch det går väl över kan jag tro. Jag är lite utled på att ha ont bort i kring, det är så irriterande. Jag vill känna mig som Tintomara: frisk och stor (nåja jag kan byta ut stor mot stark), vill ni förstå den raden får ni boka biljetter till Drottningsens Juvelsmycke, sätt fart bara.

På vägen hem åkte vi in på Marieberg för att besöka Telia och snälla Jeanette som skulle försöka hjälpa mig att rädda Frk T:s I-phone som tappats och ramlat en hel våning ner och landat på en gummimatta. Den ser hel och fin ut men har inre skador, så kan man säga :(. Icke räddningsbar utan en viss förlamning som dessvärre drabbat möjligheten att ringa och skicka sms. Spela spel och ta kort fungerar dock ff. Frk T har lånat en av Camilla men den har krossat glas. Alltså återstod att köpa en ny och här lever vi ju i överflöd så.... nej just det, inte alls så inte. En 4S skulle kosta 150 kr mer i månaden och en 4:a 80 kr, så barnet fick välja; 150 kr mindre i månadspeng eller 80 kr mindre. Då mina vänner valde ungen klokt och tog 80 kr mindre, hon fick i  alla fall en ny fin och vit telefon. Klokt val och jag kände då att hon lärt sig något, vilket gläder mig. Tycker ni jag är hård? Jag har inget val, så enkelt är det.

Sen lyssnade jag på radio när jag kört Frk T till dansrepetition och då snackade de om politisk teater på P1. De konstaterade efter en intervju med någon om en sådan pjäs att politisk teater alltid är vänstervriden och det är nog sant. Jag satt en lång stund och funderade på om det går att göra politiks teater konservativt eller liberalt och fnissade med tanke på hur det kunde te sig. Försvar av rojalism kanske eller individens fria val och konsekvenserna av dessa, absolut, jag gissar att knorren på slutet blir vänstervriden i alla fall. Svårt annars, men överbevisa mig gärna.

Jag tvingade min mörbultade och ömma kropp till gräsklippning eftersom jag insåg att jag inte kan hantera en lie. Gräsklipparen protesterade med att stanna då och då men gick snällt igång i alla fall. Nu är nästan hela gräsmattan klippt.

Jag kan upplysa om att dansen blir fantastisk i Drottningens juvelsmycke =) Ullis är en stjärna till koreograf.  Å nu är det kväller. Sov sött!

söndag 19 maj 2013

Dags för en Drottninglik uppdatering

Man kan säga att livet handlar mycket om Juvelsmycket i dessa tider. Riseberga är en av mina favoritplatser på jorden och att så gott som var dag vandra upp för den branta backen från parkeringen och märka att flåset blir bättre var gång man kommer upp till den gamla medeltida landsvägen kantad av vitsippor så långt man kan se, känns helt ok. Det har repats hela helgen och nu har till och med Frk T gett sig in i leken och haft en bra helg med polare. Många minnen finns med platsen och att träffa polare från 2009 gör att det känns lite som att livet stått stilla. I dag dök dessutom Inger Gawell upp och hjälpte oss med röstträning. Även om man har mygga gäller det att tala tydligt, få med alla stavelser och använda magen för att inte anstränga sina stämband på fel vis. Det är på samma sätt som man ska sjunga om man kan en bra teknik. Kul för många av oss att återse henne och vi startade med den underbara yogaövningen då man ligger på scenen och tittar rakt upp i himlen, lyssnar på alla fantastiska ljud och andas.

I går fick jag också prova min ena klänning, den jag ska ha som Ulla Winblad och hör och häpna, nu var den plötsligt för stor. Sömmerskorna hävdade att jag bantat medan jag vidhöll att jag ätit som en häst och inte alls bra på sista tiden. Jag måste mätt mig en klart svullen dag eller nåt. Men det är läckert att ta på sig en balklänning i 1700-talsstuk, tungt, mycket kjol och när den då inte är för stor, lite andnödsframkallande. Vi slipper korsetter men jag känner att en sån nog vore rätt bra, eftersom tuttarna ska upp i taket, hehe. Ulla Winblad var väl inte 1700-talets mest sedesamma kvinna.

Mamsell Julie däremot är nog mer ordentlig av sig, hon ska klämmas in i kjol och jacka i jättefint rosarutigt tyg. Jag måste tillstå att man känner sig mer kvinnlig än i jeans och tröja men ack så orörlig.

Veckan innan vi kom till helgen var annars lite tung, framförallt för Frk T. En häst i stallet som hon tagit hand om lite, promenerat med och borsta och sånt, fick ta sin resa till himlen i torsdags. Han blev hela 31 år och har haft ett bra hästliv men det blev ändå så väldigt sorgligt. Allra mest för hans ägare i stallet så klart men många fler grät en skvätt för fina Robin.

Förutom repetitioner har helgen bestått av en mycket trevlig fest hos min arbetskamrat i fredags. Linda som nyss flyttat till ett rart litet hus i Kumla bjöd hem oss. Vi hade jättemysigt och Jocke hade med gitarren vilket förhöjde stämningen avsevärt. Lördagskvällen handlade också om musik eftersom det var Eurovision song contest i Malmö. Oj vilka bra program Sveriges Television fått till. Mellon från Europa brukar ju vara så där, en rätt trist tillställning med många tråkiga låtar. Petra Mede var lysande och det var ovanligt många bra låtar med i finalen. Danmark vann men min favorit kom från Holland. Ett antal nummer att förfasa sig över fanns också, precis som det ska vara. Mellanakten med Petra Medes humorfyllda sång om Sverige och ställningstagande för homosexuellas rättigheter var lysande. Bra jobbat SVT.

Det har varit en bra helg kan jag tycka men oj vad fort den gått.

lördag 11 maj 2013

Vanans makt och en klottrig almanacka...

Jamen vad bra det var, att jag bara drack ett glas vin i går och åkte hem klockan tolv eftersom jag skulle repa i Riseberga i dag klockan tio. Eller det skulle jag ju inte alls det.... jag var visst ledig i dag..... Hade oturen varit riktigt framme hade jag suttit i Riseberga klockan nio i morse och trott att det var produktionsmöte, men från denna fadäs blev jag räddad av Gunilla, som i går snällt påpekade att det var nästa helg. Suck! Noll koll.

Förresten glömde jag mitt paraply i Felicias bil i går också, men jag har ett till som det står BingoLotto över hela på ;) om det nu skulle börja regna. I går släpade jag med det bara för att det inte skulle regna och fungerade. En kväll på Bishop med Mr Z var nog ganska lagom och inte blev det dyrt heller vilket var ruskigt bra för min skrala plånbok.

Och i morgon ska jag visst inte repa klockan tio som jag trodde utan klockan tre.... oj oj det innebär att jag går på barnmusikal idag och inte i morgon som jag planerat. Jamen hallå, det är inte så lätt. När vi repar i krax är det tio på söndagar så man är ju van vid det. Att någon tar någon sorts hänsyn och lägger eftermiddagsrep  på söndagar är nytt i mitt liv. Nu har jag i alla fall strukturerat upp tillvaron lite och kanske hinner jag med några andra saker då..... som gräsklippning och bilstädning....kanske.....

Matsäcken jag gjorde i morse får jag väl ta till lunch här hemma fast jag blev inte så sugen.... Nu behöver jag inte gå upp tidigt i morgon heller vilket innebär att jag borde göra något roligt i kväll, men frågan är vad det skulle vara?

måndag 6 maj 2013

Vad händer och sker?

Det har inte blivit så mycket bloggande för livet spurtar på. Mest ägnar jag mig åt att repetera. Mamsel Julie och Ulla Winblad försöker jag få hyfs på i Drottningens Juvelsmycke. På torsdag börjar vi repa i själva hjärtat, Riseberga. Härligt, hoppas blåsten avtar.

Vi har haft styrelsemöte och hälsat Sussie Åsenlund välkommen som blivande styrelsemedlem, formellt framåt augusti när vi tänker ha extra medlemsmöte. Den 15/8 kl. 18.30 närmare bestämt. Vi kände direkt att hon hade massor av idéer och kontakter och är precis vad vi behöver. Palatset ska ju fixas och trixas till. En läktare för ljud och ljus planeras och köket ska ju utrustas lite mer. Kul men mycket jobb i sommar.

Men först står barnen på tur. På lördag och söndag kl. 16 spelar de sin musikal om vänskap på Sturepalatset. Det är barn och ungdomar mellan 8-13 år som medverkar och de är superduktiga. Inte kostar det mycket att se dem heller 50 kr om man är vuxen och 20 för barn, bara att komma dit. Vi hoppas att många tar sig tid att avsätta en timme även om solen skiner. Ullis och Therese gör ett fantastiskt jobb med Minikraxarna och vi är så stolta över dem.

På jobbet händer också saker blev jag varse nu i kväll när en polare ringde och undrade om jag visste. Det gjorde jag inte, men nu har jag fått klart för mig att skolchefen slutar. Man kan inte säga annat än att det händer saker i denna kommun. Jag är förresten besviken på kommunen av kulturella skäl men jag avvaktar med att slänga kängor till jag vet lite mer om skäl och orsaker. Men man kan väl inte säga att man har tråkigt när man bor här, det vimlar ständigt av revyuppslag, så kan man väl sammanfatta saken.

Jag har i alla fall fått uppfattningen att skolchefen är vid god hälsa och jag tror jag är helt oskyldig till avhoppet ;) det gläder mig.

OBS! Detta var ett "internt" litet skämt ämnat för vår publik.

Snart är det långhelg, lovely!

söndag 28 april 2013

Grym avslutning..

på helgen. Så kan man sammanfatta Kraxkörens och Quinnskörens gemensamma konsert på Sturepalatset i kväll. Det gick för jävla bra om man uttrycker sig så där rakt på. En hel hög med människor letade sig dit trots rätt fint väder. Många äldre förstås men de är en fantastisk och mycket uppskattande publik, och så många superlativ som jag hörde efteråt vete tusan om jag hört förut. Jo kanske men det var klart nöjda uttryck. Allt satt denna kväll, ljudet var grymt bra och där satt Kent som i sammanhanget är en sorts nybörjare, i alla fall på vårt ljudbord. Och ljuset blev ju lysande när Stefan tog hand om det ;) du ser vad kul det är! De busarna fick nästan hela jättekören att bryta ihop av skratt när de likt de där gubbarna i mupparna satt i extas inne i teknikbåset och gungade i armkrok, helt galet.

Men det hela började ännu galnare med att Sveriges mest förvirrade människa vid tretiden på eftermiddagen stack ut för att ta bilen till palatset och stirrade in i en tom carport. Jag, alltså. Men vad fan, bilen stod ju hemma hos Thomas och Ewa. Det hade jag total glömt. Dagen hade ägnats åt att plantera om blommor och ett besök av ridande tjejer och inte tusan hade jag tänkt på att hämta bilen. Som tur är har jag världens bästa grannar och en av dom, Elisabet Tellander, gjorde då en insats och skjutsade mig vilket innebar att jag endast kom 20 minuter för sent. Tack underbara människa, du räddar mig gång på gång, jag vet inte hur jag skulle klara mig utan dig.

Varför bilen var på vift? Jo, för i går var det Nostalgiafton på Husaren. Vildhästbandet spelade tillsammans med tre andra band kvällen lång och då var kraxare förstås på plats. Jäklar vad jag dansade. Träningsvärk är bara förnamnet, men kul var det.

Ja en rätt bra helg får man säga men nu är jag trött i både kropp och skalle. Sov Gott

fredag 26 april 2013

Hm vad har jag nu glömt?

Jämt när jag inte har något speciellt för mig så kommer tanken... vad har jag nu glömt? Kollar almanackan, tomt. Kan det vara möjligt? River bland pappren med repscheman till Drottningens Juvelsmycke, kanske skulle jag dansa menuett 17.30, nope, nästa fredag. Nej Susanne, du är ledig i kväll.

Jaha vad skönt.... eller jobbigt.... jag brukar vara jättetrött på fredagar men nu är jag superpigg. Kanske för att jag nästan hela dagen suttit och fått mig istoppat facklig information och smakat god mat på hotellet och inte tampats med barn. Fast jag har hört att de skött sig och för det ska jag krama dom ordentligt på måndag. Men klockan är bara 18 och framåt 21 är jag säkert död så det löser sig.

I morgon ska jag roa mig och nu kom jag på att jag kan ägna kvällen åt att försöka minnas line dancen som jag tydligen ska få publiken att dansa i morgon på Husaren. Jag tänker också vara publik men ändå göra en viss insats. Då så nu kan jag själv dansa i reklampauserna under Let´s dance.  Ont i foten? Asch då (eller jo då, men jag glömmer det ibland eller försöker i alla fall).

Helgen kommer annars rulla på i full fart och jag kommer inte ha några ledighetsproblem. Rep i Fjugesta i morgon förmiddag (eller jag kanske ska kolla så det inte är i Kumla, förvirrad är bara förnamnet). Nostalgiafton och äkta party i morgon kväll alltså, häng med om du har lust att roa dig i Kumla.

Söndag. Då har minsann Kraxkören och Quinnskören från Askersund gemensam konsert på Sturepalatset. 18.00 och det kostar bara en femitiolapp och man får ett glas cider och lite tilltugg på det. Vi sjunger vårsånger av alla de slag och några får publiken också sjunga med på. Jag ska bara bestämma om jag ska ha svarta eller vita brallor.... vädret får bestämma tror jag.

Ha en fin helg, tror jag ska slå på TV:n, det kanske är nåt, hästhoppning borde pågå.

söndag 21 april 2013

Ytterligare en helg slut...

Jaha tiden går och den går fort, särskilt helgerna. Den här helgen har fyllts av lite nöjen och mycket repetitioner och en hel del sol.
Fredagen var jag till Lerbäcks teater och njöt ännu en gång av farsen och god mat. Lika kul denna gång och jättegod mat. Tack för att ni gjorde om allt till utan ägg. Tack Kent för att du hängde med och för att du körde.
Lördagen bestod av repetition till stora delar. Först var det en mängd scener och efter det fortsatte vi dansa menuett. Nu är hela dansen satt och det är minsann bara att öva på. Detaljer med tjusiga fingrar, näsdukar och annat ska på men vi kan stegen.
Inte vet jag vad som hände på lördagskvällen men efter att vi grillat och ätit så tittade Frk T vidare på alla program om Ullared... jösses det får hon göra på sitt rum och jag struntar i (för att inte säga att jag förstår) att Ola Conny är singel, och jag kollade en deckare.  DÅ somnade jag ifrån vem som var mördaren, sånt brukar aldrig hända mig, jag somnar helt enkelt inte framför TV:n. Tur att fb finns så man kunde få veta att det var betjänten.
I dag har jag ägnat mig åt lite trädgårdsarbete, lite stalltjänst och en promenad när Frk T red. Min fot är lite bättre om än inte bra. Svante som finns med i Juvelsmycket förbarmade sig över den i går och, ja det var inte skönt men säkert bra. Inflammation i hälsenan verkar det vara i alla fall.
Nu i kväll har vi repat Juvelsmycket igen och det var roligare än vanligt får jag säga. Många skratt. Svaret på min fråga om hur jag skulle komma in på scenen väckte allmänt jubel när Ingalill sa; ja du får väl gå. Det var ju fan, jag som trodde jag skulle få bli buren eller så ;).
Jag kan säga så här, det fäktas, slåss, sjungs, dansas och utspelas förtrollande kärlek på scenen. Jag hoppas ni inte missar detta. Det är riktig teater och långt ifrån revy även om vi skrattar när vi repar. Stort värre och gud så kul det ska bli att komma till Riseberga.

söndag 14 april 2013

En Claptonhelg

Så kan man nog lätt sammanfatta helgen. Gänget som körde Crossroad och A tribute to Capton kom till oss i torsdags och riggade och fredagspubliken var mer än nöjd. En del var helt lyriska över hur bra det var, någon klagade på högt ljud men en rockkonsert är en rockkonsert. Vi kom i alla fall på att vi ska börja sälja öronproppar i baren, vissa tycker alltid det är lite högt och andra tycker tvärtom.

Det är kul att se Henke och Kent spela gitarr helt glimrande ihop. Båda så duktiga, elev och lärare. Henkes subtila flirt med publiken och Kents mer direkta kompletterades av trummisOlof som bara såg så sjukt lycklig ut hela konserten. Alla övriga var också kanonduktiga. Själv testade jag för första gången på jobbet som ljustekniker och jag klarade väl det jobbet skapligt även om jag har mycket att lära.

Lördagen var ledig och slapp och jag tog mig slutligen för att diska. Ut var inte till att tänka på att gå eftersom aprilvädret envisades med snö. Så frågan vad som skulle ske på lördagskvällen blev enkel när jag insåg att det inte var roligare än "Smartare än en femteklassare" på TV. Jag åkte till Fjugesta och gick på Clapton en gång till. Jag tror bandet var ändå lite tajtare där och det var kul att bara kolla utan att ha någon uppgift. Dessutom kunde jag dricka rödvin ;)

Söndagen blev lugn och fin, lång, skön frukost med massor av godsaker utan att göra en ansats till ansträngning. Klart soft och skön helg med andra ord. Söndagskvällen avslutades med dans av franskt slag, menuett minsann. I Drottningens Juvelsmycke ska ju Gustav III gå på maskeradbal och, ja ni vet, skjutas och innan det ska det dansas menuett. Ullis hade en kanonfin koreografi klar, men hade inte tid att stanna och lära ut den till alla, så hon lärde mig och Ingalill först och vi fick baske mig till det sen. En tredjedel av dansen och sången Gustavs skål får man säga att vi satte. Det var några år sedan jag agerade danslärare men jag tror takterna satt i rätt skapligt.

Nu känner jag mig trött och det är dags för kudden. Frk T har plötsligt blivit platinablond och hon är glad att hennes rödskimrande kalufs inte är rödskimrande längre. Jag som tyckte det var toksnyggt försöker vänja mig vid detta ljushuvud och det gör jag såklart. Hon är ju det vackraste barnet på denna jord oavsett hårfärg.

onsdag 10 april 2013

Förberedelser

Onsdag = Sturepalatset, Studiefrämjandet, teater, musik och sånt. Jo så är det. På fredag har vi konsert på palatset. Crossroad A Tribute to Clapton. Ett antal duktiga musiker, varav vår egen Kraxkompanikapellmästare Kent Steén är en av dem. Men det är fler på scenen såklart Henric Ekstrand tror jag kom med idén till Kent från början. Hans farsa Anders Ekstrand är såklart med vid pianot. Kenneth Karlsson ska tydligen sjunga lika bra som originalet och takten hålls av Olof Axegärd bakom trummorna och av Thomas Dahl (som också är lite vår) som spelar bas. Elisabeth Vallhagen är ju faktiskt berömd och Ingalill Ekström är "Juvelsmyckesregissör" som också sjunger. Dessa damer körar och bara det kan göra det hela värt ett besök. Det blir mycket gitarr gissar jag och bra. Låtar i tre akter så publiken hinner köpa nåt att dricka och äta emellan.

Så dagen har gått åt till att förbereda för detta. Scenen är rensad och palatset ommöblerat. Vi är redo att ta emot både musiker och publik. Som vanligt slösar vi pengar på att äta lunch ute och i dag gick vi till Vardagslyx och det var faktiskt lite lyxigt och gott. Nu gäspar jag snart käkarna ur led.

Jo jag är nöjd över att cytologprovet var normalt också. Nu har jag kollat upp alla saker i kroppen känns det som. Levern är ok och det är ju minsann skönt att veta ;), inte hade jag fel på sköldkörteln heller. Nä jag är nog bara inbillningssjuk ibland och det får väl sägas vara en lindrig åkomma. 3 kg har jag gått upp av de 9 jag gick ner i höstas och det är ju lite surt förstås och blir inte trappan isfri snart tar jag med en saltpåse och och saltar mig uppåt. Sov sött!

söndag 7 april 2013

Grovsopor!

Vår och höst så kommer dom. Ungefär samma vecka år från år och var gång kommer jag på det när jag ser andra fixat små eller stora högar av gammal bråte. Det händer att jag kliver in och frågar om jag får ta saker men på senare år har jag hejdat mig. Jag är snart begravd i gammal skit. Jag måste varit ett samlande djur i mitt förra liv och att just den genen hängde med över så att säga.

När flk vill bli av med gamla kläder tar jag oftast tacksamt emot och byter ut mina paltor. Nåja jag kastar aldrig så många som jag får varpå "garderoben" "klädrummet" my "walk in closet" blir allt mer full. Än så länge kan man få in en gästsäng där men frågan är hur länge. Pannrummet och frysrummet är eller var ska jag kanske säga överfulla. Hela övervåningen var proppad med skit efter rensningen av Frk T:s rum. Men nu mina vänner har jag en jättehög grovsopor där ute. Dessutom har jag varit till sopstationen med en helsikes massa sorterade sopor. Ryggen värker!

Jag har kastat en del av den gamla vattensängen eftersom jag nu inser att ska jag ha vattensäng igen så köper jag troligtvis en ny. Övriga delar står så långt in på vinden att de får stå där tills jag flyttar eller dör. Gamla mattor som jag sparat som är trasiga eller fläckiga eller fulla med hund- och katthår åkte ut också. Det är surt på den snygga röda men jag inser att jag aldrig får bort håren och den drar till sig hår som en jävla magnet. Gamla brödrostar, hårtorkar, kolsyremaskinen, lampskärmar, lock och en sabla massa elände åkte också ut. Varenda inspelad VHS-film åkte ut till högen. Med sorg i hjärtat kastade jag nog 30 avsnitt av Morden i Midsomer men jag orkar inte köra igång den gamla videon (kanske borde jag kasta den med). Sen gick jag lös på alla gamla hundtidningar och nu rök dom också och Hundsports tidningarna förpassades till vinden. Om någon vill ha dessa eller helst köpa dom så går det bra, det finns för flera år med alla rasspecialer i bra skick. Jag har ett eller två års Z-tidningar också. Det är rariteter för den tidningen fanns inte så länge. Brukshunden åkte i återvinningen och de flesta klubbtidningar med. Alla gamla papper och kopierade böcker från universitetet åkte samma väg. 5 loppiskartonger fick plats på vinden nu och vi får väl se om det blir någon loppis eller om jag lämnar in dom på Navet. Nu är en tjock-TV kvar att bära ut men med den måste jag ha hjälp.

Som sagt jag har lite ont i ryggen!

Det känns rätt skönt men ändå ser det inte det minsta tomt ut....märkligt.

måndag 1 april 2013

Slutmördat!

Å det är inget skämt. Vi har spelat klart vår mordgåta Våta Spår - Hemskheter i lokal porrkanal. Den lokala porrkanalen var Kumlas egen X-tupe om någon undrar. Det är ingen porrsida på nätet utan en rutschkana på badhuset om nu någon mer än Kommissarie Krull undrar över den saken. Roligt har det varit och publiken har verkat nöjda. Vi har friterat så hela palatset stinker som en korvkiosk och jag hoppas att inte ElVa får ångest och illamåendekänslor i morgon.

Det är alltid med blandade känslor man avslutar en produktion men så mycket abstinens hann vi inte få eftersom vi i dag åkte till Fjugesta för fyra timmars repetition av Drottningens Juvelsmycke. Bara byta från 16-årig praoelev i påhittad engelsk landsbygd till kammarjungfru i 1700-talets Sverige. Det går ju det med.

På fredag har vi årsmöte i Kraxkompaniet och helgen därpå har vi konsert med A tribute to Clapton. Det var biljetter till den kvällen, den 12 april, som våra rättgissande vinnare till mordgåtan fick. Att vi hade olika mördare varje föreställning var nog inget de hade räknat med, så skvaller lönade sig inte. Nu hoppas vi att de ska njuta av Claptonmusik precis som de njöt av Kvintett minus Ett i helgen. Bra band det!

I morgon är det jobb igen. Det känns ju lite sådär kan man säga. Våren är faktiskt på väg nu och jag skulle gärna sitta på verandan i solen. Men istället ska jag till Husaren och lyssna på föredrag om nätmobbing vilket är nog så viktigt, så jag gissar att det blir en intressant dag i alla fall.

söndag 24 mars 2013

En dag full av repetition

Jag är lite lycklig för att Frk T och jag faktiskt städade i går. Huset är i alla fall skapligt påskfint nu. Lite ris, gula tulpaner och ett par tuppar finns på plats. Frk T böt mina lakan också och det har aldrig hänt förut. Glädjen över detta beror delvis på att denna söndag var full av inplanerade rep.

Fast först fick jag fart under hålfotsinläggen av att klockan 12.30 läsa på vår fb-grupp att Kumlanytt skulle komma klockan 13.00. Vi skulle egentligen börja en halvtimma senare så hälften av det jag skulle ha med mig glömdes hemma. Frk T kom ridande med hela sitt gäng när jag åkte nerför backen och de pausade hemma hos oss. Jag hade gärna varit hemma och gullat med hästarna en stund i det strålande solskenet men det gick ju inte.

Kumlanytt intervjuade och fotade och i morgon kommer det nog något på webben. Jösses vad vi skärpte oss när vi hade dessa två i publiken. Det fick mig att inse att det säkert går finemang på fredag. Kul ska det bli. Glöm inte att boka biljetter.

Efter vårt rep så bar det av till Fjugesta och nästa rep. Där fick jag ställa om mig från att spela 16-årig grabb till att bli kammarjungfru på 1700-talet. Ett rätt stort hopp kan man säga. Från en fiktiv "engelsk" by i nutid till tiden för mordet på Gustav den III. Men mord får man väl säga är ett genomgående tema ;)

Nu har jag ägnat lite tid åt framtidspepptalk och DET är också bra.

Sov gott alla där ute!

onsdag 20 mars 2013

Modellkarriär....

Då har man inlett sin fotomodellskarriär då. Den blir förmodligen inte längre än så här heller eftersom jag inte alls har förmågan att se fotogenisk ut på bild. Man får snarare ta så där 60 bilder för att få en acceptabel. Men nu i kväll var jag inte mig själv utan Mrs Bonaparte. Denna kvinna får tyvärr gå hädan som en Hemskhet i Lokla Porrkanal i "Våta spår". Den lokala porrkanalen finns i vårt nya vackra badhus och jag vill tacka den tillmötesgående personalen för att vi fick ha vår lilla fotosession där.

Om en och en halv vecka är det premiär på Våta Spår. Då är det påsk och vi har tre kvällar med Engelsk pubafton på Sturepalatset. Då spelar vi vår lokala mordgåta. Mrs Bonaparte är den som först får stryka på foten men risken att det blir fler finns....

Att flyta runt i bassängen med kläder av det fulare slaget på sig och en peruk som inte helt ville sitta kvar i blött tillstånd var vansinnigt roligt. Att då se död ut är inte sååå enkelt men jag tror Stefan, som egentligen är vår trummis och också har rollen som "The big man" i Våta spår, fick några bra bilder.

Roligast var nog minen på tjejen i receptionen när vi kom dit. Hon såg bara fullständigt frågande ut och kände helt klart inte igen mig från i eftermiddags då jag var där som mig själv. När hon avslappnat till slut fattade att jag var samma person, skrattade hon och sa; ja, jag tänker att det kanske fanns en människa med sånt där hår. Fullständigt obetalbart!

Ni får en bild på Mrs Bonaparte med dödssminkning fast i levande skick om ni lovar att komma och titta ;) det finns biljetter till alla kvällar, fast flest till påskafton. Långfredagen är populärast, den vi funderade på om vi skulle våga köra. Men vi är inte så religiösa av oss trots att vi är i en före detta kyrka. Det gör bara att vi känner att någon snällt vakar över oss. Här kommer hon ;)


fredag 15 mars 2013

Fredagsuppdatering!

Det är fredag och veckan gick ju fort som  den gör då man bara arbetar tre eller kanske snarare två och en halv dag. Jag fick lov att sjukskriva mig måndag och tisdag eftersom jag var så yr i skallen att jag varken kunde gå eller köra bil. Det blev bättre på tisdagen och kändes rätt ok så jag trodde det gått över. Men yrseln satte igång igen i onsdags och då åkte jag till kiropraktorn med insikten om att det kostar ännu mer att vara sjukskriven, för att inte tala om hur olustigt det är att hålla sig i väggarna när man ska gå. Nu är det bättre, han gör underverk denna Henric, men fortfarande lite yrsligt då och då men jag kan gå rakt. Ungarna hade längtat efter mig i skolan och DET kändes fint och välkomnande. I Kumla är det dessa dagar mycket sorg, tankar och känslor som man måste prata om och bemöta och det har fyllt veckan för många av oss. Vår skola är inte direkt berörd men barnen har ändå många frågor och är ledsna och oroliga. Vi försöker göra vårt allra bästa för att bemöta och försöka förklara det obegripliga utan att sprida rykten om det vi faktiskt inte vet och också utan att kasta skuld. Jag är riktigt ledsen över detta skuldbeläggande som kommer i och av detta mediadrev. Jag orkar inte ägna mer energi åt detta nu på ett tag så det får räcka i detta sammanhang.

Frk T är i full gång med nationella prov och det gläder en mamma när hon tycker matteproven varit enkla och hon fått beröm av fröken. Själv minns jag min mattekunskap från grundskolan som bedrövlig. Jag och Gardell plågades av samma material, Hej matematik och i boken den obegriplig mängdläran. Ibland visar jag mina elever mina matteböcker från åk 2 och 3 och de ser smått förtvivlade ut. En av dem frågade: Wow, var du ett geni i skolan? Varpå jag mörkade och sa, nja inte riktigt geni kanske men nästan.... De har lärt sig när fröken är tydligt ironisk och genomskådar detta direkt.

Men jag berättar aldrig för mina elever att jag hatade matte och tyckte att det var svårt (det gagnar dem inte alls att veta det) det var nämligen den tidens matte som var opedagogisk och onödigt obegriplig. I dag är det mycket bättre, men många föräldrar tycker det är knöligt. Eftersom vi inte fick lära oss olika smarta sätt att tänka, så kan det verka krångligt, men det finns så mycket smarta sätt i dag och alla kan hitta sitt bästa.

Som vuxen på Komvux var matte buskul och jag var helt förundrad över att jag förstod och glatt gav mig i kast med andragradsekvationer och annat "obegripligt". Det fanns förstås en gräns...grafer och sinuskurvor var inte min pryl och lär aldrig bli det. Frk T gjorde mig därför extra glad när hon glatt sa att hon i går missat en genomgång av grafer och koordinater men ändå klarat detta i dag för det var jättelätt. Nu var nivån säkert enkel men tycker man det är lätt i början är förutsättningarna för fortsättningen klart bättre.

Helgen ska ägnas åt repetitioner och födelsedagskalas för kusinerna som minsann fyller 13 år. Stort!

söndag 10 mars 2013

Dålig uppdatering

Sorry, trodde jag skrivit under veckan men det hade jag visst glömt. Jag är yr i mössan och om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var fredag och jag var lite på lyset. Efter fredagen har jag nämligen varit vit som snö hela helgen. I fredags däremot roade jag mig som en drottning. Först goda spanska tapas med min bästis "Magnus" (vilket just slog mig blev ett populärt namn denna kväll) och en stor tillbringare Sangria. "Magnus" heter egentligen Mia och jag heter inte alls "Evert" om nu någon mer än "Magnus" trodde det, men i alla fall så drack vi upp Sangrian och åt massor av tapas och pratade i flera timmar innan vi överlämnade vårt bord till tålmodigt väntande gäster. Indigo är ett ställer jag rekommenderar. Gott!

När vi skulle gå ut träffade jag på kvällens första pudding, min gamle kollega (ja eller nästgårds-i samma huskollega i alla fall) Pelle. Lika trevlig nu som då och vi kunde pratat länge, men så taskig är jag inte mot mina vänner. Mr Z som också är och lär dessutom ha arbetat på att bli en muskulös, pudding bangade ur och låg hemma i feber och tyckte synd om sig själv.

M och jag vandrade vidare till Bishop där vi konstaterade att vi var alldeles för UNGA och då kan ni ju tänka er resten. Det fick bli Olles istället och det var ett bra val. Särskilt bra och tryggt hade det varit om det börjat brinna, eftersom det vimlade av räddningstjänst där. Till min glädje träffade jag där på min gamle klasskamrat som dessutom utvecklats till Sveriges snyggaste brandman! Hur detta gick till är en gåta? Det var definitivt inget som helst fel på honom i nian men han var väl inte lika utmärkande då och femtonåringar är inte alls bra på att se vad som komma skall. Man lever i nuet och förstår inte alls i vilken skål man borde lägga sina ägg. Herregud hur lät det där? Jag är inte alls säker på att jag får till metaforerna här men jag skyller på tillfällig sinnesförvirring. Rökskadad? Nej då inte alls. Karln är inte bara gudomligt snygg, han är trevlig också och det blev en bra kväll. En stund fann jag mig dock inbegripen i någon sorts fotbollsdiskussion där jag kände mig smått malplacerad men tror ni inte på fan att denne räddningstjänstarbetare märkte det också, och räddade mig ur den situationen.

Om nu någon trodde mitt liv skulle ändras till något ljuvt romantiskt efter detta så får jag väl ta er ur den villfarelsen. Sådan tur har jag inte. Sådana män är inte lediga, det begriper ni väl, nej dom har någon annan norpat. Tänk om jag hade haft lite vett när jag var femton, hm,  en och annan kommentar sa mig att det nog hade funkat, då. En märklig sak till sas, som jag också hörde sist det begav sig, och det var att jag skulle ha tillhört dom populära brudarna i skolan. Tänk att ingen talade om det för mig!!!!!!!!!!! DET HADE JAG GÄRNA VELAT VETA!

Nu ska jag försöka sova bort yrseln och drömma.... tja bränder verkar inte optimalt, finns det nåt lugnare man kan bli räddad från tro? Jag kanske kan klättra jävligt högt upp i ett träd? Hm och satt i tvångströja ;).

Ni får hålla tillgodo med Danny som brandman från gårdagskvällens mello ;) inte lika snygg men ändå.
Sweet dreams!


måndag 4 mars 2013

En bra dag!


Nackspärr och allergi, bara elände ;). Jo då för all del men solen har skinit hela dagen och värmde riktigt skönt när jag stack ut näsan på skolgården. Ungarna har varit snälla och goa dagen lång och Frk T har haft en jättebra ridlektion på nya hästen Mange. En pigg liten rackare som nog har omhoppning som sin specialitet, men hon blir allt duktigare min unge och fick riktigt bra koll på kusen. Den tjusiga fotomodellen som rider i hennes grupp (nåja hon ser ut som vilken hästtjej som helst men lär vara ruskigt snygg på bild och jo, det kan man ana även till vardags) är kvällarnas stora underhållning. Denna långa vackra dam är klart rolig på hästryggen och bjuder på sig själv. Denna kväll vara det seriehoppning (många hinder tätt på rad) och hennes kommentarer var klart underhållande. Först ett illtjut när hon nästan for av och sen; jag kan inte hoppa så där upp och ner hela tiden. Vi som tittar på har ibland lika kul som de som rider tror jag.

Så i det stora hela en bra dag om man bortser från nackspärr och hasselallergi då.

onsdag 27 februari 2013

Affischen klar!

I dag har jag satt upp några affischer till vår Engelska pubafton som denna gång blir tre kvällar. Mordgåtan repas med andra ord för fullt och på lördag ska vi ha första genomläsningen av Drottningens juvelsmycke. Det blir en teatervår snarare än en revyvår och ååå vad jag längtar till våren.


Välkommen att boka biljetter. Du kan också kolla på hemsidan kraxkompaniet.se.

Sweet dreams!

söndag 24 februari 2013

Jesus Christ Superstar

Syskonhelgen i Stockholm är över precis som årets sportlov. Fyra veckor till Påsklov, man får tänka i hållplatser. I fredags åket jag och mina båda lillasystrar (knäppt pluralord där) till huvudstaden. Vi hade för avsikt att fira vår faster som uppnått den aktningsvärda åldern av hela 80 år. Hon fyller på julen så då hade vi minsann försett henne med en biljett till musikalen jag velat sett lääääänge. Jesus Christ Superstar med Ola Salo. Fantastisk, det kan jag säga med en gång. Men jag tar det hela i kronologisk ordning för det finns en del att berätta.

Faster Siv har sett om sitt hus och tagit plats och hyr en lägenhet på ett äldreboende med anor. 150 år gammalt, startat av någon grevinna med behjärtansvärda syften. Tjusiga tapeter med en färg för var våning, alla tänkbara faciliteter som pool, biljardrum, datarum, bibliotek och Gud vet vad på Kungsholmen. Klokt att se till att bo på ett ställe där man kan få hjälp den dagen man behöver det. Hon är sån min faster, hon har diverse egenskaper där stark vilja är den mest framträdande och att hon skulle hamna i klorna på någon annan tror jag aldrig har föresvävat henne. Hon har satt agendan livet ut det är jag helt säker på.

Fredagskvällen ägnade vi åt att äta thaimat och dricka vin, sen åt vi ost och kex och drack mer vin till vi var stoppmätta. Hos faster inbillar man sig inte att man får sovmorgon utan man går upp i skaplig tid, äter noggrann och långsam frukost (oavsett vad man tycker om den saken) sen ut på stan.

Nu hade min ena systeryster riktat in sig på en speciell butik som skulle ligga i de finare kvarteren på öster, närmare bestämt på Karlaplan 13. Det hade vi kollat upp på nätet innan avfärd med tunnelbanan, vi hoppade över Hötorget och gav oss av. Väl där ändrade sig plötsligt vår yngsta syster som hade koll på adressen till Karlagatan 13, vi befann oss då vid Karlagatan 78 eller 87. Om, jag säger bara OM vi bara vänt oss om, hade vi sett att det låg bakom ryggen på oss i en Galleria. Istället promenerade vi i rask takt jävligt långt, minst ett par kilometer innan vi slutligen var på Karlagatan 11 och insåg att nr 13 möjligtvis var en stycke kyrka uppe på en höjd. Hm, minstingsyster fick då lite ångest och gjorde en koll på Aj-fånen igen och hej och hå, vad vi jublade när det faktiskt var Karlaplan som gällde. Nåja vi är inte lata vi inte utan vi gick i om möjligt ännu raskare tillbaka. Rejäl motion fick vi, man ska se det ljusa i tillvaron. Att butiken sen inte hade ett skit är en annan historia. Likaså att jag nyss hittade en butik till på Drottinggatan bredvid Pub en till.

På tur-kontot står att jag kunde åka tunnelbana på en remsa från 2008. Det skulle jag väl inte kunnat om de tittat lite men årets remsor var gröna precis som 2008:as. Kändes liksom viktigt att säga det här.

Sen skulle jag till Hollister. Vet ni inte vad Hollister är? Då är ni SÅ ute, bara så ni begriper det. Hollister är så känt och så INNE att butiken inte behöver nån skylt utanpå sig! Man går in i Gallerian bredvid Kulturhuset, Hollister ska enligt alla skyltar finnas där och vi följer en karta hur man ska gå men där finns ingen butik. Efter att ha frågat en människa inser jag att det är en sorts huslik byggnad som jag helt enkelt trodde var en restaurang. Inne i denna hippa butik är det kolmörkt, jag kan inte låta bli att undra om det är avsiktligt om allt är uselt sytt eller nåt? Musiken dunkar och jag har aldrig varit i en butik med mer personal, varannan människa verkar jobba där och alla iförda flippflopp, badskor alltså. Därifrån ville Frk T mest av allt ha något ifrån. Eftersom det står Hollister på klädtrasorna kostar de massor och jag gick lös i rea-avdelningen och hittade efter mycket famlande i mörkret några saker till överkomligt pris. Svetten lackade och kön var lång. Mina systrar hade gett upp och stuckit ut för länge sen när jag stapplade ut. Jag tänkte ta ett foto på en jättelik kristallkrona som lös ett dämpat sken vid kassorna men vips hade jag en hök i form av en småväxt man som på engelska upplyste mig om att "no pictures, no photos". Märklig upplevelse måste jag säga.

Hem och duscha och i väg till fasters matsal för att inta utsökt måltid, trodde vi. Men jag undrar om någon annan ätit seg fisk förut. Torr kan den bli men seg så den var svår att skära. Märkligt, tur det var god spenat till. Sen till höjdpunkten då. I väg till Göta Lejon för att äntligen njuta av Ola Salo. När vi stått i garderobskö i en evighet, kissat och precis ska gå in inser vi att vår kära faster inte har med sin biljett. Jag trodde jag skulle avlida av fasa. Den hon fått trodde hon var en kopia och den var inte med. Där står vi med tre biljetter och fyra personer. Alldeles för lång tunnelbanefärd för att hinna hem och hämta. Men Siv blev inte så nervös, vi pratade med insläppskillen och blev insläppta bara. Han påstod att vi kunnat lösa det i kassan också men vi slapp. Längst fram satt vi! Jäkligt nära, man kunde nästan ta på dom, dessa läckra män, gah.

Mer seriös åsikt. Ola Salos inlevelse är enorm. Att ha denna känsla i sången och i uttrycket efter så många föreställningar är otroligt. Judaskillen likaså och den kroppen.... när nu börjar jag igen. Ni får en bild istället. Man fick inte fota under föreställningen utan bara under tackandet, så jag lydde och njöt istället.