Det börjar närma sig och dagen har ägnats åt förberedelser som att växla pengar t ex, så nu har vi enligt Frk T mest leksakspengar (hennes syn på euro och jag håller med lite). Man ska ju kunna handla på kort också så det ska väl lösa sig eftersom jag varit förutseende nog att införskaffa ett sådant som också ska funka även utrikes. Jag har faktiskt inte varit på resande fot (om man bortser från norden) sedan slutet av 80-talet. Jo det är sant, det har det varken funnits pengar eller så värst mycket lust till det (kanske på grund av pengabristen). I rätt många år (när jag pluggade) blev det inte mycket till semestrar inom Sverige heller, även om det varit bättre de senaste åren. Det är inte så värst synd om oss för det, det finns baske mig de som svälter i världen, just nu på Afrikas horn. Och lilla Rims familj skickades "hem" till Libanon idag fast Rim får stanna på norra kyrkogården i Örebro. för att inte tala om Norgetragedin då. Så jag kan ta brist på utlandsresor utan större problem.
Fast det ska bli rätt härligt ändå nu när det äntligen är beslutat och betalt. Dessutom får jag umgås en vecka med mina syrror, svågrar och syskonbarn och det blir också gott. Det kunde dock varit ännu bättre om inte OM hade varit och kärleken gått åt helvete. Jag är i stadiet då jag försöker inse att jag bara var en förälskelse och inget mer och att det kanske var gott så och fint så länge det nu varade. Åh jäklar var käck jag lät nu då, hm kan tillägga att det finns dagar då jag har lust och slå och sparka omkring mig. Men det har jag inte tid med nu.
Diverse inköp har också gjorts och jag insåg i shortsletandet att den där viktminskningen som följde på ångesten på försommaren har avstannat för att inte säga övergått till en ökning, morrrr. Inte bra, jag får hänga på svåger A:s strandpromenader under veckan tror jag. Om det nu går, för jag har sjukt ont i vänster höft men det kanske bara är resfeber liksom Frk T:s tandvärk som uppstod alldeles nyss. Jag hittade shorts till slut även om jag fick bortse från fettoångesten, Frk T tiggde också till sig ett par eftersom hennes nya uppenbarligen blev kvar på Matilda som fortfarande befinner sig på böljan den blå. Lite apoteksinköp gjordes också men jag hittade inte den solkräm jag skulle ha trots besök på TRE olika apotek, suck :( det var ju lysande att ta bort det monopolet. Lika idiotiskt som alla andra som tagits bort utan att en enda förbättring skett.
Mitt på dagen utfördes dagens goda gärning och det var att åka till Carina och ta ut de två hundar som hon och Hubbe lämnat hemma när de åkt på utflykt över dagen. En timmes hundpromenad blev det och jyckarna var lyckliga men flåsiga när de kom hem.
Nu surar jag lite för att det inte var några som tänkte mörda varandra i Midsomer utan istället ägnar sig åt sådant i Italien och det är inte lika kul. Men jag läser lite istället och packar lite mellan varven. I morgon ska husvakterna installeras och allt det sista fixas innan det bär i väg. Sen så..... sen kommer jag hem och är brun och skitsnygg (och helst smal men man kan väl inte begära det omöjliga på en vecka) bara så ni vet det ;)). Fniss.... man kan ju hoppas i alla fall.
tisdag 26 juli 2011
måndag 25 juli 2011
Ladda batterier var det ja...
Tja det kan man ju göra på olika vis. Man kan slappa i soffan på verandan, man kan grilla med goda vänner och planera lite festligheter, man kan fixa saker som ska fixas (vilket får mig att tänka på telenor...), man kan bara vara. Är man barn vill man framför allt leka fast så får man givetvis inte säga, man ska säga VARA. Är man barn ska man alltså vara med kompisar att man sen leker är en annan sak man inte säger högt.
I går var Frk T först hos kompisen R och när jag hämtade henne skrattade jag lite uppgivet åt hennes treåriga lillasysters upptåg. Oj oj föräldrarna såg smått upprörda ut men jag tänkte att tja de är inte tre år så länge och sen minns man bara det gulliga. Jag väljer avsiktligt bort att berätta om upptåget för jag vill fortsätta ha föräldrarna som vänner *skrattar* och tänker att barn är barn.
Hm den tanken har nu ändrats när jag morrar och svär över ett par elvaåringarns påhitt! Lilla h, stora H, kamrat I och gitarrist K infann sig här i går kväll för grillning och för att smida planer inför kommande bröllopsfestligheter. Haha så långt kan jag sträcka mig K men mer får du inte veta. Ungarna lekte och vi andra planerade och snackade skit efter att vi ätit gott förstås. Det var inte mer med det. Frk T nämnde att de hoppat studsmatta i mycket kläder men jag tänkte väl inte mer på det.
Förrän i morse när jag fick se badrummets tillstånd. Över badkarskanten hängde miljoner klädtrasor ut och invända och rätt hopknycklade. Jag stirrade med fasa och insåg att jag skulle få tvätta igen. En sväng upp till ungarna med skäll innan jag började sortera och fylla maskinen. Jag lät det stå ett tag eftersom det alltid dyker upp nåt mer som ska i. TUR kan man säga. En stund senare går jag ut i frysrummet där jag har torkskåpet och där jag hänger tvätt när det inte är sol, och får en smärre chock. Där hänger Frk T:s ALLA strumpor, för all del upphängda om än ut och in i flertalet fall, dyngsura. I torkskåpet hänger längst in allt jag i går tvättat eftersom vi snart ska bege oss till Spanien. Jag skriver längst in eftersom de tryckt in den rena tvätten och utanför pressat in det skitiga och blöta. Snacka om välfyllt torkskåp.
Ska man skratta eller gråta? Jag blev tokarg och helt galen, kamrat I som var här för att hämta gänget stämde in i skällandet och ungarna har nog vackert insett att detta upptåg inte var det smartaste de gjort i livet. Hur inblandad stora H var i detta lyckades jag inte utröna men jag kunde ju önskat att hon sagt åt de andra eller skvallrat. Fan skvaller är ibland rätt bra, om än ganska sällan. Lilla h hade dessutom lyckats få ett par vita tights fullsmetade med hallon hur nu det gick till? Hon måste rullat i hallon! De kunde jag kasta tyckte hon varpå mamma I fick tokspader igen. Tja man kan säga att adrenalinet flödat här.... skulle behöva kuta bort överskottet både kamrat I och jag misstänker jag.
Men inget springande nu inte, i dag tvättar jag igen kan man säga, tur tvättmaskinen är uppfunnen och att jag har vatten. Knack, knack, knack ta i trä.
Kanske ska lägga mig och läsa lite en stund i alla fall och lugna nerverna.
I går var Frk T först hos kompisen R och när jag hämtade henne skrattade jag lite uppgivet åt hennes treåriga lillasysters upptåg. Oj oj föräldrarna såg smått upprörda ut men jag tänkte att tja de är inte tre år så länge och sen minns man bara det gulliga. Jag väljer avsiktligt bort att berätta om upptåget för jag vill fortsätta ha föräldrarna som vänner *skrattar* och tänker att barn är barn.
Hm den tanken har nu ändrats när jag morrar och svär över ett par elvaåringarns påhitt! Lilla h, stora H, kamrat I och gitarrist K infann sig här i går kväll för grillning och för att smida planer inför kommande bröllopsfestligheter. Haha så långt kan jag sträcka mig K men mer får du inte veta. Ungarna lekte och vi andra planerade och snackade skit efter att vi ätit gott förstås. Det var inte mer med det. Frk T nämnde att de hoppat studsmatta i mycket kläder men jag tänkte väl inte mer på det.
Förrän i morse när jag fick se badrummets tillstånd. Över badkarskanten hängde miljoner klädtrasor ut och invända och rätt hopknycklade. Jag stirrade med fasa och insåg att jag skulle få tvätta igen. En sväng upp till ungarna med skäll innan jag började sortera och fylla maskinen. Jag lät det stå ett tag eftersom det alltid dyker upp nåt mer som ska i. TUR kan man säga. En stund senare går jag ut i frysrummet där jag har torkskåpet och där jag hänger tvätt när det inte är sol, och får en smärre chock. Där hänger Frk T:s ALLA strumpor, för all del upphängda om än ut och in i flertalet fall, dyngsura. I torkskåpet hänger längst in allt jag i går tvättat eftersom vi snart ska bege oss till Spanien. Jag skriver längst in eftersom de tryckt in den rena tvätten och utanför pressat in det skitiga och blöta. Snacka om välfyllt torkskåp.
Ska man skratta eller gråta? Jag blev tokarg och helt galen, kamrat I som var här för att hämta gänget stämde in i skällandet och ungarna har nog vackert insett att detta upptåg inte var det smartaste de gjort i livet. Hur inblandad stora H var i detta lyckades jag inte utröna men jag kunde ju önskat att hon sagt åt de andra eller skvallrat. Fan skvaller är ibland rätt bra, om än ganska sällan. Lilla h hade dessutom lyckats få ett par vita tights fullsmetade med hallon hur nu det gick till? Hon måste rullat i hallon! De kunde jag kasta tyckte hon varpå mamma I fick tokspader igen. Tja man kan säga att adrenalinet flödat här.... skulle behöva kuta bort överskottet både kamrat I och jag misstänker jag.
Men inget springande nu inte, i dag tvättar jag igen kan man säga, tur tvättmaskinen är uppfunnen och att jag har vatten. Knack, knack, knack ta i trä.
Kanske ska lägga mig och läsa lite en stund i alla fall och lugna nerverna.
söndag 24 juli 2011
En sorgens dag
Inte bara i Norge utan överallt verkar det som. En massaker i Libyen nämndes som hastigast på TV och självklart är allt sånt som händer i världen lika vidrigt men jag tror alla människor reagerar starkare på det som är nära. Man får förmoda att Libyens grannländer lider med människorna där ännu mer än vad vi orkar ta in.
Har haft norska nyheter på hela kvällen och känner att jag nu börjar bli riktigt flink på att förstå även om det som sägs är fullständigt obegripligt. Svenska som språk har inte heller hjälpt för att begripa vad det är för galning som gjort detta. Det sista som sas nu var att fanskapet erkänt alltihop! Bomber har han tydligen tillverkat av en jäkla massa konstgödsel, 6 ton hade han inhandlat till sin lantgård men inte gödslat ett dugg. Skjutandet på Utöya är mest obegripligt av allt. I 1500 sidor som denne högerextremist publicerat på nätet "förklarar han sig" tydligen han lär hata muslimer och judar men det är nog i huvudsak vanliga norrmän han haft ihjäl. Ett citat han lagt ut på Warcraft säger nog allt; "Det är bättre att vara hatad av alla än bortglömd".
Funderar denna natt på vad våra samhällen gör med människor. Galningar har alltid funnits men nu får de tillgång till hela cybervärlden och kan leva ut sina fantasier där. Några tokskallar fortsätter sen ut i verkligheten..... Vad händer med våra psyken i vårt stressade globala samhälle? Vi matas med så mycket information och så mycket stress att vi kanske går sönder? Jag är den första att erkänna allt bra som finns med Internet och att det åstadkommer mycket gott, som att diktaturer får allt svårare att fungera till exempel. Men en del individer klarar det inte. Jag tror det är allt sammantaget så som världen ser ut. Allt man ska hinna ta in, bearbeta, lagra, sortera bort, stå ut med, engagera sig i och så vidare. Gillar man inte förändringar i dagens värld är man rätt rökt. Samhället förändras ju i en hiskelig fart. Blir man utanför så blir man och får hitta en annan gemenskap eller bli galen.
För att återgå till vardagen har jag och Frk T återkommit till hemtrakterna. Vi har de senaste dagarna hälsat på den del av vår släkt som vi faktiskt saknat mycket under ett antal år. Vi har känt oss så välkomna och omhändertagna och verkligen haft ett antal fina dagar hos min kusin med familj. Tack! Frk T har lärt känna två av sina sysslingar och förmodligen blivit lilla Frk E:s idol. På hemvägen åt vi mat i Lidköping som märkligt nog var ganska folktomt och Frk T tog sig ett dopp i Vänern. Nu ska vi ladda batterier några dagar innan vi ska ut på nya äventyr. Sov gott om ni kan mina tankar går till alla föräldrar och syskon som mist sina barn på grund av denna vettvilling. För detta finns inga förmildrande ursäkter, inga alls.
Har haft norska nyheter på hela kvällen och känner att jag nu börjar bli riktigt flink på att förstå även om det som sägs är fullständigt obegripligt. Svenska som språk har inte heller hjälpt för att begripa vad det är för galning som gjort detta. Det sista som sas nu var att fanskapet erkänt alltihop! Bomber har han tydligen tillverkat av en jäkla massa konstgödsel, 6 ton hade han inhandlat till sin lantgård men inte gödslat ett dugg. Skjutandet på Utöya är mest obegripligt av allt. I 1500 sidor som denne högerextremist publicerat på nätet "förklarar han sig" tydligen han lär hata muslimer och judar men det är nog i huvudsak vanliga norrmän han haft ihjäl. Ett citat han lagt ut på Warcraft säger nog allt; "Det är bättre att vara hatad av alla än bortglömd".
Funderar denna natt på vad våra samhällen gör med människor. Galningar har alltid funnits men nu får de tillgång till hela cybervärlden och kan leva ut sina fantasier där. Några tokskallar fortsätter sen ut i verkligheten..... Vad händer med våra psyken i vårt stressade globala samhälle? Vi matas med så mycket information och så mycket stress att vi kanske går sönder? Jag är den första att erkänna allt bra som finns med Internet och att det åstadkommer mycket gott, som att diktaturer får allt svårare att fungera till exempel. Men en del individer klarar det inte. Jag tror det är allt sammantaget så som världen ser ut. Allt man ska hinna ta in, bearbeta, lagra, sortera bort, stå ut med, engagera sig i och så vidare. Gillar man inte förändringar i dagens värld är man rätt rökt. Samhället förändras ju i en hiskelig fart. Blir man utanför så blir man och får hitta en annan gemenskap eller bli galen.
För att återgå till vardagen har jag och Frk T återkommit till hemtrakterna. Vi har de senaste dagarna hälsat på den del av vår släkt som vi faktiskt saknat mycket under ett antal år. Vi har känt oss så välkomna och omhändertagna och verkligen haft ett antal fina dagar hos min kusin med familj. Tack! Frk T har lärt känna två av sina sysslingar och förmodligen blivit lilla Frk E:s idol. På hemvägen åt vi mat i Lidköping som märkligt nog var ganska folktomt och Frk T tog sig ett dopp i Vänern. Nu ska vi ladda batterier några dagar innan vi ska ut på nya äventyr. Sov gott om ni kan mina tankar går till alla föräldrar och syskon som mist sina barn på grund av denna vettvilling. För detta finns inga förmildrande ursäkter, inga alls.
lördag 23 juli 2011
Märklig dag!
Har som märkts tillbringat några dagar i västra delen av Sverige hos min kusin Christer och hans familj. Bättre omhändertagna än vad Frk T och jag blivit kan man inte bli. Vi har fått god mat, blivit skjutsade till allt möjligt trevligt. I onsdags var vädret vackert så vi åkte till Marstrand där ungarna till och med badade dock utan ordentliga badkläder och handdukar vilket gjorde det hela något primitivt och tvingade oss vuxna att avstå. Marstrand är som vanligt vackert och trevligt. Det finns massor att köpa om man har en fet plånbok så inget köptes ;).
I går var vi på Liseberg längre tid än jag någonsin varit på ett nöjesfält. Vi kom dit straxt före 11.30 och åkte inte hem förrän 21.30, jo då det är sant. Vi började morra på varandra vid halvfemtiden och insåg att vi var tvungna att äta men sen så. Ungarna de "nyförälskade" sysslingarna som förut aldrig träffats åkte alla karuseller de vågade och fick, vissa flera gånger, Rabalder fick rekordet på sju gånger om jag räknade rätt. Och då ska ni veta att det var köer, det var ju Gothia-Cup i stan. Frk T satte sig också gladeligen med M i den vidriga karusellen Uppskjutet och det gick över gränsen kan man säga för den ville hon inte testa mer än en gång. M gav sig dock på den nya vidrigheten Atmosfär. Herreminje så vidrigt, åka 100 meter upp i luften och släppad av jättemagneten och störta ner på tre sekunder. Nope inget jag önskar mig. Jag har hoppat fallskärm en gång i livet och är efter det botad från all äventyrslusta. Jag höll mig denna gång till Sagotåget, Spegelhuset och en blöt historia som kallas Colorado vilket är en sorts forsränning med fontäner som blöter ner en fullständigt. Bittans regncap kom till användning. Min kära kusin bangade från allting. För oss två blev nog dagen längre än för de karusellälskande övriga tre. Nåja barnen och M hade störtkul och det var huvudsaken.
I dag har vi sovit jättelänge och sen varit på Sjöfartsmuseet och se shoppat lite (det regnade lite grand), sen hälsade vi på G och I en sväng och kom hem till katastrofinformationen. Fy någon eller några galningar har bombat Oslo och dessutom gett sig ut på Utöya och skjutit en massa ungdomar. Hela kvällen har gått åt till att se på norska tv-nyheter och förfasa sig över världens ondska. De har gripit en norsk snubbe efter skjutandet på Utöya och verkar tro att han ligger bakom allt. Det inne i Oslo verkar i mina öron konstigt om en ensam snubbe åstadkommit. Fy fan för terrorism och elände.
Nu ska det sovas för i morgon måste vi åka hem, en dag för sent men vad gör det. Vi har haft det så bra att vi kunnat stanna hur länge som helst men se det har vi inte tid till. Sov gott och varma kramar till alla norrmän och andra som är drabbade.
I går var vi på Liseberg längre tid än jag någonsin varit på ett nöjesfält. Vi kom dit straxt före 11.30 och åkte inte hem förrän 21.30, jo då det är sant. Vi började morra på varandra vid halvfemtiden och insåg att vi var tvungna att äta men sen så. Ungarna de "nyförälskade" sysslingarna som förut aldrig träffats åkte alla karuseller de vågade och fick, vissa flera gånger, Rabalder fick rekordet på sju gånger om jag räknade rätt. Och då ska ni veta att det var köer, det var ju Gothia-Cup i stan. Frk T satte sig också gladeligen med M i den vidriga karusellen Uppskjutet och det gick över gränsen kan man säga för den ville hon inte testa mer än en gång. M gav sig dock på den nya vidrigheten Atmosfär. Herreminje så vidrigt, åka 100 meter upp i luften och släppad av jättemagneten och störta ner på tre sekunder. Nope inget jag önskar mig. Jag har hoppat fallskärm en gång i livet och är efter det botad från all äventyrslusta. Jag höll mig denna gång till Sagotåget, Spegelhuset och en blöt historia som kallas Colorado vilket är en sorts forsränning med fontäner som blöter ner en fullständigt. Bittans regncap kom till användning. Min kära kusin bangade från allting. För oss två blev nog dagen längre än för de karusellälskande övriga tre. Nåja barnen och M hade störtkul och det var huvudsaken.
I dag har vi sovit jättelänge och sen varit på Sjöfartsmuseet och se shoppat lite (det regnade lite grand), sen hälsade vi på G och I en sväng och kom hem till katastrofinformationen. Fy någon eller några galningar har bombat Oslo och dessutom gett sig ut på Utöya och skjutit en massa ungdomar. Hela kvällen har gått åt till att se på norska tv-nyheter och förfasa sig över världens ondska. De har gripit en norsk snubbe efter skjutandet på Utöya och verkar tro att han ligger bakom allt. Det inne i Oslo verkar i mina öron konstigt om en ensam snubbe åstadkommit. Fy fan för terrorism och elände.
Nu ska det sovas för i morgon måste vi åka hem, en dag för sent men vad gör det. Vi har haft det så bra att vi kunnat stanna hur länge som helst men se det har vi inte tid till. Sov gott och varma kramar till alla norrmän och andra som är drabbade.
fredag 22 juli 2011
Snabbuppdatering
Onsdag:
Resa mot Göteborg, Kungälv, Ytterby check
Bittan vidare på Gisslaved check
Marstrandmys med bad för barnen check
Vinkväll check
Torsdag
Upp lite bakis check
Liseberg mellan 11.30 och 21.30 check
Ett glas vin check
dödstrött check
Fredag
Sömn till 12 check
Nu shopping
Återkommer....;))
Resa mot Göteborg, Kungälv, Ytterby check
Bittan vidare på Gisslaved check
Marstrandmys med bad för barnen check
Vinkväll check
Torsdag
Upp lite bakis check
Liseberg mellan 11.30 och 21.30 check
Ett glas vin check
dödstrött check
Fredag
Sömn till 12 check
Nu shopping
Återkommer....;))
tisdag 19 juli 2011
Förberedelser
Sommaren går mot sitt slut, jaja det är ett tag kvar och en del har knappt hunnit börja sin semester än men jag blir alltid lite stressad när juli snart tar slut. Det känns så fast det visst bara är den 20:e i morgon men det är väl för att räkningarna droppar in. Hm jag har namnsdag i morgon inser jag nu och en gång i tiden firade jag förlovningsdag den 20 juli. Jag förlovade mig med J på en vacker sandstrand i Danmark, Skagen....men det var länge sen det och inte riktigt firarbart längre.
Jag förbereder mig för att resa ut i världen närmare bestämt till Spanien. Pass har vi fixat för länge sen, biljetter och allt sånt har den gode svågern löst, jag har messat f-kassan om nåt kort man ska ha och kollat hemförsäkringen. Husvakter är ordnade så tjockteven inte blir stulen, pelargonerna blir vattnade och sköldpaddan får mat. Pengar har jag också fixat dock på ett något smärtsamt vis. Jag har sålt lite andelar av mina magra besparingar men blev lite glad av bankmannen som utbrast: Jäklar du, dom har gått bra dom där fonderna, men mindre glad när han glatt berättade vad jag skulle få skatta för detta uttag! Morr jag får väl se till att jobbet drar lite extra skatt i höst. När jag ändå var igång så började jag spara lite mer också med start nästa månad, kände att det nog var klokt och det är ju sällan jag gör nåt klokt så varför inte.
När allt detta var gjort så packade jag lite för i morgon ska vi på en mindre tripp Frk T och jag. Vi ska besöka kusin Christer och hans familj utanför Göteborg. Ett Lisebergsbesök ska det bli minsann, timingen med Gotia-cup är ju inte så lysande förstås men det finns säkert många snyggingar att spana på för Frk T men det är bäst man inte säger ett ljud om för då är man dödens lammunge. Sällskap i bilen får vi också av B och Frk O som ska vidare till Gisslaved. Gäller bara att lyckas med konsten att skapa sömn och gå upp i ottan också.
Jag har också tagit mig i kragen och planerat in lite repetitioner inför revyföreställningarna i augusti och jag hoppas det räcker. Vi får väl se hur ringrostiga vi är. Kom precis på att tillstånden ska sökas också, rackarns men det ska jag nog hinna.
Frågan är när jag ska läsa hela den tjocka läroplanen????????? Nu kanske så jag somnar gott ;)) Fast det är klart, två ämnen har jag lusläst redan.... Det är mycket man ska hinna så här i slutet av sommaren. Fan nu skrev jag så igen, förlåt! Puss och godnatt ;)
Jag förbereder mig för att resa ut i världen närmare bestämt till Spanien. Pass har vi fixat för länge sen, biljetter och allt sånt har den gode svågern löst, jag har messat f-kassan om nåt kort man ska ha och kollat hemförsäkringen. Husvakter är ordnade så tjockteven inte blir stulen, pelargonerna blir vattnade och sköldpaddan får mat. Pengar har jag också fixat dock på ett något smärtsamt vis. Jag har sålt lite andelar av mina magra besparingar men blev lite glad av bankmannen som utbrast: Jäklar du, dom har gått bra dom där fonderna, men mindre glad när han glatt berättade vad jag skulle få skatta för detta uttag! Morr jag får väl se till att jobbet drar lite extra skatt i höst. När jag ändå var igång så började jag spara lite mer också med start nästa månad, kände att det nog var klokt och det är ju sällan jag gör nåt klokt så varför inte.
När allt detta var gjort så packade jag lite för i morgon ska vi på en mindre tripp Frk T och jag. Vi ska besöka kusin Christer och hans familj utanför Göteborg. Ett Lisebergsbesök ska det bli minsann, timingen med Gotia-cup är ju inte så lysande förstås men det finns säkert många snyggingar att spana på för Frk T men det är bäst man inte säger ett ljud om för då är man dödens lammunge. Sällskap i bilen får vi också av B och Frk O som ska vidare till Gisslaved. Gäller bara att lyckas med konsten att skapa sömn och gå upp i ottan också.
Jag har också tagit mig i kragen och planerat in lite repetitioner inför revyföreställningarna i augusti och jag hoppas det räcker. Vi får väl se hur ringrostiga vi är. Kom precis på att tillstånden ska sökas också, rackarns men det ska jag nog hinna.
Frågan är när jag ska läsa hela den tjocka läroplanen????????? Nu kanske så jag somnar gott ;)) Fast det är klart, två ämnen har jag lusläst redan.... Det är mycket man ska hinna så här i slutet av sommaren. Fan nu skrev jag så igen, förlåt! Puss och godnatt ;)
söndag 17 juli 2011
Visfestival i Västervik
En dröm gick i uppfyllelse i går, för jag var i Västervik, i ruinen, på Visfestival och det varade i 6 1/2 magnifika timmar! Bittan och jag kom i väg först vid elva på förmiddagen men det var väl som väntat. Bilresan gick smidigt men vilken tid det tar. Vi gjorde ett brejk i vackra Söderköping och jag har låtit Bittan se ytterligare ett ställe i detta land. Eftersom hon är så snäll och tar hand om mig denna, på sätt och vis tunga sommar, så måste jag ju ge något tillbaka. Alltså ser jag till att hon får se ställen hon aldrig sett. Häromdagen fick hon se Vintrosa, jag menar, bara det! Söderköping var också nytt och kanske lite mer pittoreskt med kanalen, stockrosor och massor med uteserveringar. Vi käkade på ett ställe och det var gott även om vi fick vänta länge.
Lite tur ska man ju ha och Bittans son hade tillbringat veckan 4 mil norr om Västervik och de åkte hem lite tidigare och vi fick ta över den hyrda stugan som var betald till söndagen. Kanon för oss, Visfestivalen gör väl att det mesta i boendeväg är bokat sen februari och en tältning byggd på allemansrätten kändes sådär. Framåt fyra på eftermiddagen hade vi letat upp den lilla stugan (hur de bott i den fyra vuxna och två småbarn begriper jag inte och jag kan ha viss förståelse för att de åkte hem tidigare, tack i alla fall). Vi slängde in våra grejer packade med regnkläder (trots att solen sken), filtar och extra tröjor och jackor och åkte in mot Västervik.
Väl i Västervik hittade vi efter mycket om och men en parkering inte alltför långt från ruinen som dessutom var gratis. Som tur var följde vi rådet på biljetten att vara i god tid och det var bra för jesusamalia vilken kö som bildades. När den gick långt över bron in mot centrum insåg vi att vi faktiskt stod långt fram. När vi stod där kom Frk T och jag fick äntligen krama min älskade unge en stund innan hon gick vidare för att tatuera sig! Lugn och fin bara henna på henne än så länge. Väl inne så valde vi läktaren vilket var klokt för då såg vi bra. Sen insåg vi orutinen!!!! Folk hade med sig kylväskor och ur dessa plockades upp vin, öl, glas till dessa drycker, goda mackor och allt möjligt ätbart. vi bara glodde och kliade oss i skallen och förundrades när festivalvärdarna delade ut skräppåsar istället för att säga åt folk att de inte fick dricka vin. Suck, där satt vi utan någonting, det gick att köpa mat och dryck, men det var utanför ruinen och vinet man kunde köpa där fick man vackert sörpla i sig i inköpstältet. Mat kunde man däremot ta med in, så det blev en nykter festival men det var lika bra för det. Jag var dessutom redan drogad på allergimedicin, så....
Innan 19 så kom ett förband på två tjejer och en kille som kallade sig Styv Kuling och de var duktiga och tillfredsställde min Christina Kjellsson abstinens genom att sjunga "vår revysång" vilket alltså är Christinas Var kommer alla vackra människor ifrån. Sedan klev Nadja Eriksson upp på scenen, en härlig tjej som påminde mycket om Tangotanten. Bra egna låtar framförde hon med piano. Tänkvärda texter, mycket djup men framförda på en massa sätt. Tror hon behärskade det mesta.
Efter henne klev en 70-tals legend upp, Lalla Hansson som nog pratade lika mycket som han sjöng. Det gjorde inte så mycket för han var ganska rolig. Han sjöng givetvis Anna och mig och en del annat vi kände igen. Sen kom Åsa Jinder och hon sjunger faktiskt lika bra som hon spelar nyckelharpa. Denna kväll sjöng hon faktiskt Av längtan till dig trots att Cajsa-Stina Åkerström skulle in senare, det är ju Åsa som skrivit denna fantastiska sång. Cajsa-Stina kom lite senare och var självklart bra även om hon inte var den som gav mest intryck.
Det gjorde istället Lars Demain, wow vilken rolig "tokskalle" en satiriker uti fingerspetsarna och jag känner att hans sång Jag gillar knark eller vad den hette bara måste in i nån fars framöver. Fullkomligt obeskrivligt, med sig hade han en musiker som var lika galen och helt magnifik. Han spelade bastuba, banjo, gitarr och trummor och ibland flera av dessa instrument samtidigt. De lät som en blandning av Tåström och Karl Gerhard eller vad tusan, jag vet inte hur jag ska beskriva annars. Tommy Nilsson var med och han var bra såklart men sjöng mest sina dunderhits och han har ju några stycken att välja på. Bittan tittade på mig under en av dom och sa; är inte det här TV-reklam? Jo typ, svarade jag, det var därför han sa skål, det är Pripps Blå-reklam ;)).
Avslutade i ruinen gjorde Carl Johan Vallgren och då blev det rock. Fullt ös! Jag har hört honom förut med bara gitarr och det var också bra men det här var kanon. Hans gitarrist (obs var för ung att limma på, så försök inte ;) var hur häftig som helst, han for runt som en skållad råtta och spelade som en gud. Jag satt och tänkte att Bittan kanske ville gå och blev faktiskt glatt överaskad när hon tyckte det sista var bäst. Men vi är totalt överens Bittan och jag om att man fan i mig inte går förrän det är slut, det är oförskämt så det gjorde vi naturligtvis inte och det var klokt. Carl Johans presentationer av sina musiker är nåt av det roligaste jag hört. När allt var slut så gick vi.
Och som vi gick, tror någon vi hittade bilen? Nope, vi vandrade Västervik runt och åt käpprätt fel håll innan vi pratade med ett par som i alla fall pekade ut åt vilket håll sjukhuset låg. Vi hade nämligen en svag aning om att det var där vi parkerat. Att det låg en jättestor kyrka ganska nära hade vi dock missat annars hade natten innehållit mer sömn. När vi väl hittade bilen så kände inte Bittan igen sin egen bil för hon tyckte den var så blank. Alltså, ett isande ögonblick trodde jag dessutom att den var stulen, men jag glodde på Bittan pekade på bilen och sa: är det inte den? Varpå hon slutligen erkände att det var det nog. Oj vad långt det var till stugan denna natt och klockan var minst tre innan vi kom i säng. Trots våningssäng med halvkass madrass så sov jag som en stock. Dödstrött av bilkörning, konsertupplevelser utöver det vanliga och en fullkomligt vansinnig allergi. Ögonen rinner konstant och jag är fullproppad av allergitabletter och ögondroppar.
I morse tvingade vi upp oss klockan nio och åkte tillbaka in till Västervik för att hämta Frk T. Hon mönstrade nu av Matilda som fortsatte en bit söderut. Jag fick med min energirika gullunge hem. Som jag har saknat henne denna sommar fast jag insåg att det nog varit lite skönt med barnlov också, när hon full av energi efter fem timmar i bilen genast ville ha nåt att göra. Jag var så trött att jag knappt kunde sitta upprätt och krälade till soffan och somnade in. Hon lovade väcka mig efter en halvtimme men glömde det och jag sov nog minst en timme. Nåja jag är fortfarande trött så sängen känns inte långt borta....
De som är på bilderna är markerade i texten.
Lite tur ska man ju ha och Bittans son hade tillbringat veckan 4 mil norr om Västervik och de åkte hem lite tidigare och vi fick ta över den hyrda stugan som var betald till söndagen. Kanon för oss, Visfestivalen gör väl att det mesta i boendeväg är bokat sen februari och en tältning byggd på allemansrätten kändes sådär. Framåt fyra på eftermiddagen hade vi letat upp den lilla stugan (hur de bott i den fyra vuxna och två småbarn begriper jag inte och jag kan ha viss förståelse för att de åkte hem tidigare, tack i alla fall). Vi slängde in våra grejer packade med regnkläder (trots att solen sken), filtar och extra tröjor och jackor och åkte in mot Västervik.
Väl i Västervik hittade vi efter mycket om och men en parkering inte alltför långt från ruinen som dessutom var gratis. Som tur var följde vi rådet på biljetten att vara i god tid och det var bra för jesusamalia vilken kö som bildades. När den gick långt över bron in mot centrum insåg vi att vi faktiskt stod långt fram. När vi stod där kom Frk T och jag fick äntligen krama min älskade unge en stund innan hon gick vidare för att tatuera sig! Lugn och fin bara henna på henne än så länge. Väl inne så valde vi läktaren vilket var klokt för då såg vi bra. Sen insåg vi orutinen!!!! Folk hade med sig kylväskor och ur dessa plockades upp vin, öl, glas till dessa drycker, goda mackor och allt möjligt ätbart. vi bara glodde och kliade oss i skallen och förundrades när festivalvärdarna delade ut skräppåsar istället för att säga åt folk att de inte fick dricka vin. Suck, där satt vi utan någonting, det gick att köpa mat och dryck, men det var utanför ruinen och vinet man kunde köpa där fick man vackert sörpla i sig i inköpstältet. Mat kunde man däremot ta med in, så det blev en nykter festival men det var lika bra för det. Jag var dessutom redan drogad på allergimedicin, så....
Innan 19 så kom ett förband på två tjejer och en kille som kallade sig Styv Kuling och de var duktiga och tillfredsställde min Christina Kjellsson abstinens genom att sjunga "vår revysång" vilket alltså är Christinas Var kommer alla vackra människor ifrån. Sedan klev Nadja Eriksson upp på scenen, en härlig tjej som påminde mycket om Tangotanten. Bra egna låtar framförde hon med piano. Tänkvärda texter, mycket djup men framförda på en massa sätt. Tror hon behärskade det mesta.
Efter henne klev en 70-tals legend upp, Lalla Hansson som nog pratade lika mycket som han sjöng. Det gjorde inte så mycket för han var ganska rolig. Han sjöng givetvis Anna och mig och en del annat vi kände igen. Sen kom Åsa Jinder och hon sjunger faktiskt lika bra som hon spelar nyckelharpa. Denna kväll sjöng hon faktiskt Av längtan till dig trots att Cajsa-Stina Åkerström skulle in senare, det är ju Åsa som skrivit denna fantastiska sång. Cajsa-Stina kom lite senare och var självklart bra även om hon inte var den som gav mest intryck.
Avslutade i ruinen gjorde Carl Johan Vallgren och då blev det rock. Fullt ös! Jag har hört honom förut med bara gitarr och det var också bra men det här var kanon. Hans gitarrist (obs var för ung att limma på, så försök inte ;) var hur häftig som helst, han for runt som en skållad råtta och spelade som en gud. Jag satt och tänkte att Bittan kanske ville gå och blev faktiskt glatt överaskad när hon tyckte det sista var bäst. Men vi är totalt överens Bittan och jag om att man fan i mig inte går förrän det är slut, det är oförskämt så det gjorde vi naturligtvis inte och det var klokt. Carl Johans presentationer av sina musiker är nåt av det roligaste jag hört. När allt var slut så gick vi.Och som vi gick, tror någon vi hittade bilen? Nope, vi vandrade Västervik runt och åt käpprätt fel håll innan vi pratade med ett par som i alla fall pekade ut åt vilket håll sjukhuset låg. Vi hade nämligen en svag aning om att det var där vi parkerat. Att det låg en jättestor kyrka ganska nära hade vi dock missat annars hade natten innehållit mer sömn. När vi väl hittade bilen så kände inte Bittan igen sin egen bil för hon tyckte den var så blank. Alltså, ett isande ögonblick trodde jag dessutom att den var stulen, men jag glodde på Bittan pekade på bilen och sa: är det inte den? Varpå hon slutligen erkände att det var det nog. Oj vad långt det var till stugan denna natt och klockan var minst tre innan vi kom i säng. Trots våningssäng med halvkass madrass så sov jag som en stock. Dödstrött av bilkörning, konsertupplevelser utöver det vanliga och en fullkomligt vansinnig allergi. Ögonen rinner konstant och jag är fullproppad av allergitabletter och ögondroppar.
I morse tvingade vi upp oss klockan nio och åkte tillbaka in till Västervik för att hämta Frk T. Hon mönstrade nu av Matilda som fortsatte en bit söderut. Jag fick med min energirika gullunge hem. Som jag har saknat henne denna sommar fast jag insåg att det nog varit lite skönt med barnlov också, när hon full av energi efter fem timmar i bilen genast ville ha nåt att göra. Jag var så trött att jag knappt kunde sitta upprätt och krälade till soffan och somnade in. Hon lovade väcka mig efter en halvtimme men glömde det och jag sov nog minst en timme. Nåja jag är fortfarande trött så sängen känns inte långt borta....
De som är på bilderna är markerade i texten.
lördag 16 juli 2011
Latsidan
I går kväll var det dags för Latsidan på Sannabadet. Det kan låta märkligt men är inte så underligt alls i min värld. Latsidan är Lekebergsrevyns sommarfars som spelas på Sannabadet i Fjugesta.
Förutsättningarna för att jag skulle ha roligt var inte dom bästa dessvärre. Dels är jag superallergisk och ögonen rinner konstant trots tabletter och ögondroppar i massor, dels drog någon runt mina tarmar (mentalt inte på riktigt så klart) något alldeles ohyggligt precis innan avfärd. Men det var bara att tvinga tarmarna att ligga still och ge fan i mascara även om man ser för jäklig ut. Teatermänniskor är snälla och vana att se en i de mest underliga konstellationer och sinnesstämningar så det var väl lugnt. Regnet hängde i luften men faktum är att det stannade kvar däruppe hela tiden.
Ett glas vin försåg jag mig med när vi väntade på att få komma in och det var nog bra för nerverna ;-). Jag kan säga så här; Latsidan är rolig, rappa repliker och kul framförd. Agne som normalt sitter i orkestern lär få ägna sin tid åt att kuta mellan basen och scenen i framtiden. Nalaviskräcken Susanne (obs en annan Susanne så klart) fick jobba hårdast och klädbytestempot imponerade stort, Stefan är ju alltid bra och jag ger mig fan på att han får så han tiger på sista föreställningen med allt ramlande. Har ni plåster så det räcker? Maud och Hugo var ett passande par kan man säga. Gunilla klär förbaskat bra i mörkt "knullruffs" även om Dag tycker det ska vara blont (och vadå, ta ingen hänsyn till honom han roar sig ju friskt med armhävningar, han). Mait; dom där strumporna måste du liksom spara...;). Alla var duktiga. Ellen, Alice och en liten härlig Sanna förgyllde också föreställningen.
Stolarna ska man inte glömma, skitbra! Man såg jättebra och ja Mait och Kjell man ser hur mycket jobb det varit för er, jag lovar!!!! ASG ett litet internt skämt där, men de som ska fatta fattar. Som vanligt har Lekeberg fantastiska runtomkringare som gör ett kanonjobb den här gången med hjälp av badet. Maten var jättegod, jag gillade verkligen potatisarna med ruccolan, mmm.
Så trots det som talade emot min trevliga kväll så blev den bra, tack för det! En massa Kraxpolare hade jag med mig och en massa fler kändisar var på plats vilket givetvis borgade för en bra kväll.
I kväll blir det också fantastiskt hoppas jag och i morgon får jag hem min älskade unge. Som jag har längtat efter henne!
Förutsättningarna för att jag skulle ha roligt var inte dom bästa dessvärre. Dels är jag superallergisk och ögonen rinner konstant trots tabletter och ögondroppar i massor, dels drog någon runt mina tarmar (mentalt inte på riktigt så klart) något alldeles ohyggligt precis innan avfärd. Men det var bara att tvinga tarmarna att ligga still och ge fan i mascara även om man ser för jäklig ut. Teatermänniskor är snälla och vana att se en i de mest underliga konstellationer och sinnesstämningar så det var väl lugnt. Regnet hängde i luften men faktum är att det stannade kvar däruppe hela tiden.
Ett glas vin försåg jag mig med när vi väntade på att få komma in och det var nog bra för nerverna ;-). Jag kan säga så här; Latsidan är rolig, rappa repliker och kul framförd. Agne som normalt sitter i orkestern lär få ägna sin tid åt att kuta mellan basen och scenen i framtiden. Nalaviskräcken Susanne (obs en annan Susanne så klart) fick jobba hårdast och klädbytestempot imponerade stort, Stefan är ju alltid bra och jag ger mig fan på att han får så han tiger på sista föreställningen med allt ramlande. Har ni plåster så det räcker? Maud och Hugo var ett passande par kan man säga. Gunilla klär förbaskat bra i mörkt "knullruffs" även om Dag tycker det ska vara blont (och vadå, ta ingen hänsyn till honom han roar sig ju friskt med armhävningar, han). Mait; dom där strumporna måste du liksom spara...;). Alla var duktiga. Ellen, Alice och en liten härlig Sanna förgyllde också föreställningen.
Stolarna ska man inte glömma, skitbra! Man såg jättebra och ja Mait och Kjell man ser hur mycket jobb det varit för er, jag lovar!!!! ASG ett litet internt skämt där, men de som ska fatta fattar. Som vanligt har Lekeberg fantastiska runtomkringare som gör ett kanonjobb den här gången med hjälp av badet. Maten var jättegod, jag gillade verkligen potatisarna med ruccolan, mmm.Så trots det som talade emot min trevliga kväll så blev den bra, tack för det! En massa Kraxpolare hade jag med mig och en massa fler kändisar var på plats vilket givetvis borgade för en bra kväll.
I kväll blir det också fantastiskt hoppas jag och i morgon får jag hem min älskade unge. Som jag har längtat efter henne!
fredag 15 juli 2011
PR
Har denna dag uträttat lite nyttigt PR-jobb. Bittan och jag har tapetserat! Kumla men affischer om Visor & Klavertramps två föreställningar den 26 och 27 augusti. K-G har gjort så fina affischer med bilder från sketcher och sånger. Polska Olga fick vara med liksom Liam och Virre, Jennys hardrocker och raggargänget. Det ska bli kul att börja repa igen vilket vi väl behöver göra snart. Men först ska Humlan surra runt på en massa ställen, i morgon ska hon spana på Latmaskar i Fjugesta. Farsen Latsidan ska avnjutas med grillat på Sannabadet, det blir najs. På lördag ska jag göra en avstickare till något jag längtat efter i flera år. Jag ska till Visfestivalen i Västervik och därefter hämta min älskade unge Frk T. Två veckor utan henne har gett mig svår abstinens, så brukar det inte vara men denna sommar är lite speciell. Det ska bli skönt att krama henne länge och innerligt.
B och jag gjorde också ett besök i de Kilsbergska skogarna i dag, vi besökte EBA i hennes sommarstuga och fikade så länge att det blev kväller innan vi kom i väg hemåt. Det finns en eländig smolk i bägaren inför helgens strapatser, en irriterande sådan. Allergi! Mina ögon rinner oavbrutet som om det vore tidig mars och pollen av Hassel eller om det är Al som brukar förpesta tillvaron för mig. Vad som förpestar nu vet jag inte men nåt fanskap yr omkring i luften.
B och jag gjorde också ett besök i de Kilsbergska skogarna i dag, vi besökte EBA i hennes sommarstuga och fikade så länge att det blev kväller innan vi kom i väg hemåt. Det finns en eländig smolk i bägaren inför helgens strapatser, en irriterande sådan. Allergi! Mina ögon rinner oavbrutet som om det vore tidig mars och pollen av Hassel eller om det är Al som brukar förpesta tillvaron för mig. Vad som förpestar nu vet jag inte men nåt fanskap yr omkring i luften.
torsdag 14 juli 2011
Bzzzz part two
hm idag har gräset klippts klart och det har solats på backen. En del har tyckt att vädret varit kallt men på eftermiddagen var det bikiniväder här helt klart!
Framåt kvällen beslöt sig Humlan för att surra in till storstan. Först en god middag på Grekiska Kolgrillen och ett glas rött men sen började surrandet och det blev ett nedslag på O´Learys, ett kort sådant, men Humlan hann kolla in läget uppifrån den stora, JÄTTESTORA platta TV:n. På denna stirrade fullt med människor, riktigt scary faktiskt, från alla håll och kanter glodde de. Varför de gjorde det är smått obegripligt för en Humla, men på skärmen sprang ett antal kvinnfolk omkring och jagade en boll. Humlan höll så smått på att ramla ner när kvinnorna (de var 11 stycken tror jag) i blågula kläder fick bollen att rulla in i ett stort nät, för alla de stirrande vrålade i kapp! Jätteläskigt, men alla var glada och hejade och skrek MÅL så det var nog nåt bra som hände?
Brrrrzzz Humlan fick ta en paus och surrade förbi ett antal märkliga typer. Ni skulle sett, de hade trollstavar och slängkappor och några hade till och med underliga hattar. De stod i kö! Humlan blev tvungen att tjyvlyssna lite och det dristades om ett ställe de kallade Hogwart? En mycket märklig internatskola av något slag... Helskumt med tanke på att de stod utanför stadens biograf! Efter en stund kom likartade typer ut från bion också. Mycket skumma typer på stan kan man säga..... kanske ska Googla på Hogwart?
Humlan fick lugna sig med en röd dricka nära den stillsamt flytande Svartån. I drinken fanns mycket socker och nektar så Humlan fick nya krafter när det surrades tillbaka till den stora platta TV-apparaten. Det märkliga fenomenet hade då inträffat att människorna som fortfarande stirrade inte längre såg glada och lyckliga ut. Nope, mungiporna föll längre och längre ner, och det verkade bero på att de blåvita damerna hade stulit bollen och sparkat in den i fel nät!
Japp, tre gånger hade de haft mage till det!
Varför då?
Varför måste de göra så när folk blir så ledsna?
Obegripligt alltihop för en liten Humla. Se det var bäst att surra hemåt helt enkelt. Bzzzzzzz. Tack för skjutsen Bittan.
Framåt kvällen beslöt sig Humlan för att surra in till storstan. Först en god middag på Grekiska Kolgrillen och ett glas rött men sen började surrandet och det blev ett nedslag på O´Learys, ett kort sådant, men Humlan hann kolla in läget uppifrån den stora, JÄTTESTORA platta TV:n. På denna stirrade fullt med människor, riktigt scary faktiskt, från alla håll och kanter glodde de. Varför de gjorde det är smått obegripligt för en Humla, men på skärmen sprang ett antal kvinnfolk omkring och jagade en boll. Humlan höll så smått på att ramla ner när kvinnorna (de var 11 stycken tror jag) i blågula kläder fick bollen att rulla in i ett stort nät, för alla de stirrande vrålade i kapp! Jätteläskigt, men alla var glada och hejade och skrek MÅL så det var nog nåt bra som hände?
Brrrrzzz Humlan fick ta en paus och surrade förbi ett antal märkliga typer. Ni skulle sett, de hade trollstavar och slängkappor och några hade till och med underliga hattar. De stod i kö! Humlan blev tvungen att tjyvlyssna lite och det dristades om ett ställe de kallade Hogwart? En mycket märklig internatskola av något slag... Helskumt med tanke på att de stod utanför stadens biograf! Efter en stund kom likartade typer ut från bion också. Mycket skumma typer på stan kan man säga..... kanske ska Googla på Hogwart?
Humlan fick lugna sig med en röd dricka nära den stillsamt flytande Svartån. I drinken fanns mycket socker och nektar så Humlan fick nya krafter när det surrades tillbaka till den stora platta TV-apparaten. Det märkliga fenomenet hade då inträffat att människorna som fortfarande stirrade inte längre såg glada och lyckliga ut. Nope, mungiporna föll längre och längre ner, och det verkade bero på att de blåvita damerna hade stulit bollen och sparkat in den i fel nät!
Japp, tre gånger hade de haft mage till det!
Varför då?
Varför måste de göra så när folk blir så ledsna?
Obegripligt alltihop för en liten Humla. Se det var bäst att surra hemåt helt enkelt. Bzzzzzzz. Tack för skjutsen Bittan.
tisdag 12 juli 2011
Bzzzzzz tripp one
Humlan har börjat surra och i dag har den bara gjort korta stopp, inga djupdykningar i folks urringningar eller ölglas men det kommer kanske..... jag funderar över alla ställen där den ska få göra små stopp ;D
Humlan startade med gräsklippning i bikini men det var så svettigt att den bara orkade halva gräsmattan innan svetten rann på alla tänkbara ställen och i brist på annan svettig tillfredsställande aktivitet fick det bli en dusch och svala kläder och så snabbt iväg på utflykt. Målet var först Hällabrottet för att hämta Bittan och byta till svalare bil. Sen mot de snygga riddarna i Hova. Måste tillstå att det var brist på snyggingar eller så hade de siesta eller redan huggit ner varandra i tornerspel och sånt man sysslade med på medeltiden. Nåja ett par mycket trevliga riddare och faktiskt skapligt snygga också sålde faktiskt kebab på älgkött vilket Humlan försåg sig med medan Bittan tog det säkra före det osäkra och köpte sig en hamburgare av tryggt slag. Dock med grovt bröd, icke att förglömma, man får ta nymodigheter i sakta mak, hon har ju faktiskt lärt sig äta taimat detta år. Nu fick det räcka med grovt bröd, någon måtta fick det vara. Vi spisade med en man (kanske inte så snygg men rasande trevlig) och hans son från solens stad, Karlstad. Det ska vara en värmlänning till att slänga käft med okända kvinnfolk en lång stund på Riddarmarknad, vad annars?!
När vi surrat in i en rörig affär där dock ett par häftiga och billiga presenter till Frk T inhandlades hade vi surrat klart i Hova och begav oss hemåt....eh fast det tog ett tag..... Vi började med en avstickare till Otterberget mest för att Humlan var kissnödig kanske. En camping vid sjön Skagern har denna Humla sett förut kan man säga, även denna camping även om det varit från sjösidan. Humlan fick sen för sig att Åtorp är fint och bara en liten bit in från E20. Nåja det var ett par mil och lite till men till slut surrade vi in i denna vackra lilla by. Där är fint fast det går fort att se allt. Vi slog också till på en glass som inköptes i ICA butiken, det finns en sån. Bittan förundrades över att de faktiskt hade både pizzeria och frisör men Humlan måste tillstå att just dessa inrättningar faktiskt brukar finnas i varenda liten skrutthåla.
Vi valde förnuftigt att inte ta vägen över Degerfors utan Svartå och käbblade en stund om vilka som ägt det stället men kom inte fram till så värst mycket men vi hade en jäkla koll på att Sivert Öholms fru haft Aspa Herrgård och att Carl-Jan håller till uppe i de norra trakterna. En avstickare till Sixtorp var vi bara tvungna att få till. Humlan har minsann hört och sett bildbevis på att där ska vara fint. Långt som tusan kändes det även om det stod 5 km på skylten. Vi hittade stället där Bittan varit på skolresa med nåt av sina barn för eh...tja det var ett tag sen det räcker så.... eller typ evigheter sen då om det ska vara så noga. Stället var upprustat så mycket kan man säga, vi tog oss ner till sjön och upp igen. Klart fint men lite långt att gå om man har mycket att bära.
Vi surrade vidare hemåt när Humlan plötsligt kom på att Vekhyttan är fint som snus och svängde in däråt. Ett svagt minne fanns av att där är vackert även om minnet av kamrat R:s åsikter om stället dominerade. Han påstår att Vekhyttan är besudlat med inavel av värsta slag och att där bor fullt av galningar. Nåja hur mycket vi än surrade så såg vi inga bevis på detta men inaveln kanske har gett de som bor där gröna fingrar för de har rasande fint i sina trädgårdar! Den sortens inavel kan jag leva med. Vända var det inte tal om utan vi styrde kosan mot nästa hytta med prefixet Bro. Vägen dit var en upplevelse av förbryllande slag. Kan det vara inavel där också tro? Men det är förbryllande med gatskyltar mitt i skogen med namn som Norrgatan, Mo???vägen och typ Sandvägen och allt vad de hette. De pekade in mot stigar på sin höjd eller igenväxta skogsvägar gjorda av skogsmaskiner. Dessutom stod det soptunnor mitt i ingenstans bara efter vägen utan någon väg in vare sig med eller utan gatuskylt????? ÄR DETTA ETT STÄLLE SOM ÄR UTPLÅNAT AV UTOMJORDINGAR och därefter igenväxt eller vad fan??????? Man får gåshud när man tänker på det.
Hehe nåja framme i Brohyttan såg det fint ut och blev snabbt nåt annat med Bro.... Brotorp kanske. Sen tog vi vägen över Fjugesta och surrade hemåt.
Det var Humlans första irrfärd det! Nu har denna Humla njutit av först massor av blodiga mord och sen den galna Hyasinth och hennes eskapader i Skenet bedrar. I går skrev Frk Lugn om Charlie Sheen citat som går till eftervärlden jag hänger på den trenden nu kan man säga. Hyasinths svar, när hennes syster Daisy beklagar sig över makens Onslows bristande intresse för sex och att hon tycker att han fortfarande är lika sexig som Marlon Brando och att hon fortfarande vill ha honom är obetalbart.
"Daisy du är en gift kvinna, äktenskapet är instiftat för att utrota sådana känslor!"
Med andra ord ska man skita i att gifta sig, nåja det är väl ett mindre problem förstås..... ;))
Humlan startade med gräsklippning i bikini men det var så svettigt att den bara orkade halva gräsmattan innan svetten rann på alla tänkbara ställen och i brist på annan svettig tillfredsställande aktivitet fick det bli en dusch och svala kläder och så snabbt iväg på utflykt. Målet var först Hällabrottet för att hämta Bittan och byta till svalare bil. Sen mot de snygga riddarna i Hova. Måste tillstå att det var brist på snyggingar eller så hade de siesta eller redan huggit ner varandra i tornerspel och sånt man sysslade med på medeltiden. Nåja ett par mycket trevliga riddare och faktiskt skapligt snygga också sålde faktiskt kebab på älgkött vilket Humlan försåg sig med medan Bittan tog det säkra före det osäkra och köpte sig en hamburgare av tryggt slag. Dock med grovt bröd, icke att förglömma, man får ta nymodigheter i sakta mak, hon har ju faktiskt lärt sig äta taimat detta år. Nu fick det räcka med grovt bröd, någon måtta fick det vara. Vi spisade med en man (kanske inte så snygg men rasande trevlig) och hans son från solens stad, Karlstad. Det ska vara en värmlänning till att slänga käft med okända kvinnfolk en lång stund på Riddarmarknad, vad annars?!
När vi surrat in i en rörig affär där dock ett par häftiga och billiga presenter till Frk T inhandlades hade vi surrat klart i Hova och begav oss hemåt....eh fast det tog ett tag..... Vi började med en avstickare till Otterberget mest för att Humlan var kissnödig kanske. En camping vid sjön Skagern har denna Humla sett förut kan man säga, även denna camping även om det varit från sjösidan. Humlan fick sen för sig att Åtorp är fint och bara en liten bit in från E20. Nåja det var ett par mil och lite till men till slut surrade vi in i denna vackra lilla by. Där är fint fast det går fort att se allt. Vi slog också till på en glass som inköptes i ICA butiken, det finns en sån. Bittan förundrades över att de faktiskt hade både pizzeria och frisör men Humlan måste tillstå att just dessa inrättningar faktiskt brukar finnas i varenda liten skrutthåla.
Vi valde förnuftigt att inte ta vägen över Degerfors utan Svartå och käbblade en stund om vilka som ägt det stället men kom inte fram till så värst mycket men vi hade en jäkla koll på att Sivert Öholms fru haft Aspa Herrgård och att Carl-Jan håller till uppe i de norra trakterna. En avstickare till Sixtorp var vi bara tvungna att få till. Humlan har minsann hört och sett bildbevis på att där ska vara fint. Långt som tusan kändes det även om det stod 5 km på skylten. Vi hittade stället där Bittan varit på skolresa med nåt av sina barn för eh...tja det var ett tag sen det räcker så.... eller typ evigheter sen då om det ska vara så noga. Stället var upprustat så mycket kan man säga, vi tog oss ner till sjön och upp igen. Klart fint men lite långt att gå om man har mycket att bära.
Vi surrade vidare hemåt när Humlan plötsligt kom på att Vekhyttan är fint som snus och svängde in däråt. Ett svagt minne fanns av att där är vackert även om minnet av kamrat R:s åsikter om stället dominerade. Han påstår att Vekhyttan är besudlat med inavel av värsta slag och att där bor fullt av galningar. Nåja hur mycket vi än surrade så såg vi inga bevis på detta men inaveln kanske har gett de som bor där gröna fingrar för de har rasande fint i sina trädgårdar! Den sortens inavel kan jag leva med. Vända var det inte tal om utan vi styrde kosan mot nästa hytta med prefixet Bro. Vägen dit var en upplevelse av förbryllande slag. Kan det vara inavel där också tro? Men det är förbryllande med gatskyltar mitt i skogen med namn som Norrgatan, Mo???vägen och typ Sandvägen och allt vad de hette. De pekade in mot stigar på sin höjd eller igenväxta skogsvägar gjorda av skogsmaskiner. Dessutom stod det soptunnor mitt i ingenstans bara efter vägen utan någon väg in vare sig med eller utan gatuskylt????? ÄR DETTA ETT STÄLLE SOM ÄR UTPLÅNAT AV UTOMJORDINGAR och därefter igenväxt eller vad fan??????? Man får gåshud när man tänker på det.
Hehe nåja framme i Brohyttan såg det fint ut och blev snabbt nåt annat med Bro.... Brotorp kanske. Sen tog vi vägen över Fjugesta och surrade hemåt.
Det var Humlans första irrfärd det! Nu har denna Humla njutit av först massor av blodiga mord och sen den galna Hyasinth och hennes eskapader i Skenet bedrar. I går skrev Frk Lugn om Charlie Sheen citat som går till eftervärlden jag hänger på den trenden nu kan man säga. Hyasinths svar, när hennes syster Daisy beklagar sig över makens Onslows bristande intresse för sex och att hon tycker att han fortfarande är lika sexig som Marlon Brando och att hon fortfarande vill ha honom är obetalbart.
"Daisy du är en gift kvinna, äktenskapet är instiftat för att utrota sådana känslor!"
Med andra ord ska man skita i att gifta sig, nåja det är väl ett mindre problem förstås..... ;))
Älskade Pizza
I dag lyckades jag slutligen få till en träff med en av mina allra bästa vänner, vi ses alldeles för sällan nu för tiden så det behövs. Vi åkte till Sannabadet i Fjugesta och solade och tog ett dopp också. Mest pratade vi förstås och jag hämtade ut teaterbiljetterna till på fredag.
Efter det så tog jag en sväng in till Inger och hälsade på Pizza. Oj så glad hon blev och det skär lite i hjärtat att inte ta med henne hem. Fast jag vet ju att hon har det fantastiskt hos Inger och när hösten kommer så är jag glad åt att slippa stressen det innebär att ha hund, jag vet det. Men denna årstid saknar jag henne massor och annars också såklart men då hinner jag knappt tänka på det. Söta, fina, snälla Pizza som nu är 7 år och fortfarande ser ut som en valp om man tar bort att hon blir vitare runt nosen. Kameran är ju paj så jag kunde inte ta några bilder men jag kan ju erkänna att Inger håller henne mer vältrimmad och fin än jag gjorde när hon bodde här.
Nu ska jag sova men i morgon ska jag nog ta K:s bloggidé om humlan.....frågan är bara var den ska landa....bzzzzzzzzzzzzzzz?
Efter det så tog jag en sväng in till Inger och hälsade på Pizza. Oj så glad hon blev och det skär lite i hjärtat att inte ta med henne hem. Fast jag vet ju att hon har det fantastiskt hos Inger och när hösten kommer så är jag glad åt att slippa stressen det innebär att ha hund, jag vet det. Men denna årstid saknar jag henne massor och annars också såklart men då hinner jag knappt tänka på det. Söta, fina, snälla Pizza som nu är 7 år och fortfarande ser ut som en valp om man tar bort att hon blir vitare runt nosen. Kameran är ju paj så jag kunde inte ta några bilder men jag kan ju erkänna att Inger håller henne mer vältrimmad och fin än jag gjorde när hon bodde här.
Nu ska jag sova men i morgon ska jag nog ta K:s bloggidé om humlan.....frågan är bara var den ska landa....bzzzzzzzzzzzzzzz?
söndag 10 juli 2011
Duktighetspoäng!
Det kan jag få i dag för jäklar vad duktig jag varit. Rätt länge, bland annat hela förra sommaren bligade jag på min växande hög med papper. Den var nu så stor att den inte gick att stapla högre utan att ramla omkull, nåja den lutade redan mot en vägg men jag insåg att det var dags. Definitivt dags.... att kasta och sortera. Det tog timmar! Jag släpade ner alla pärmar av olika slag och pappershögen då. Jag har pärmar för bank, försäkringar, deklarationer, blandat skräp, räkningar (den är vidrigt tjock) och sen några år en försmädlig en som heter pension (där jag kastar in alla obegripliga papper från ppm, amf och Gud vet allt vad de heter). Sen satte sorterandet igång ungefär samtidigt som himlen öppnade sig. Alltså hur mycket som kom ner är obegripligt att sia om men tunnan fylldes och den var bara drygt halvfull. Det var som att någon hällde hinkar från himlen. En god vän som bor en bit härifrån hade plockat flyghavre precis då och det hade tydligen varit en "upplevelse".
Nåja vädret var perfekt för min sysselsättning eftersom jag har en fantastisk veranda med tätt tak och det behagade inte regna på tvären utan helt lodrätt. Det blev många högar och när jag tog itu med den värsta som var räkningshögen så fick jag en idiotisk tanke; det var att räkna ihop allt man betalat i el, telefon, bensin osv på tre år! Hua, jag hejdade mig tack och lov för annars hade jag väl sorterat än, alternativt gått lös på medicinskåpets mindre lämpliga innehåll i ren desperation och ångest. Mycket hamnade i pappersåtervinningen förstås men massor av papper är nu insatta i mina prydliga pärmar och blicken av dessa ger mig frid i sinnet. Man måste ta vara på den friden eftersom den infinner sig där på tok för sällan denna sommar. Allt som oftast känns det som att tarmarna vill ut ur kroppen liksom, så det gäller att leva i mindfulness. Ni vet det där om att man ska njuta av ögonblicken, man ska se blommorna, känna doften och vara i nuet för då ska man bli lyckligare och det är nog sant och klokt. Tyvärr har kameran gått sönder annars kunde ni fått en mindfulnessbild på mina pärmar, nu får ni nöja er med ord.
Jag insåg någonstans mitt i sorterandet att jag aldrig skulle hinna på kusinkalas (Frk T:s kusin) till klockan tre eftersom presenterna inte heller var färdigköpta. Jag fick ursäkta en sen ankomst men fick trots denna ändå god mat när jag kom fram, tack syrran!
Efter kalasandet har jag delat min tid mellan Midsomermördandetittande och datorn när reklamen kommer, det pågår fortfarande mördande men det såg jag i tisdags och då räcker det med ett halvt öga på tv:n. Men min stora favorit var nyss på tv (mellan mordavsnitten) eller två av dem föresten. Sötisen Jonas Karlsson var också med men härligast att lyssna på var förstås Claes Malmberg. Det är en härlig människa! Hans bok om buddismen har jag skrivit om förut och den borde ni läsa allihop, den är både kul och vis. Sommarpratarna heter programmet och det är sommarpratare från P1 som träffas och pratar fast på TV, bra!
I morgon hoppas jag på sol och badväder för jag måste grunda brännan till jag ska till mer varma trakter. Inser att jag nog behöver hitta en inneboende här för om jag inte är på fejjan eller bloggar så tror folk att jag dött eller blivit bortrövad. Så försvinner jag en hel vecka kommer nog någon att bryta sig in här och sno min tjock-tv och det vore ju synd. Å andra sidan....;) Nåja vi är ju rätt täta grannar här och katten tror hon bor i båda husen sen Findus flyttade till himlen så tjock-tv:n är nog fan kvar när vi kommer hem. Märker ni att jag börjar noja lite fast det är veckor kvar tills vi ska åka..... flygrädsla tror jag.
Nåja vädret var perfekt för min sysselsättning eftersom jag har en fantastisk veranda med tätt tak och det behagade inte regna på tvären utan helt lodrätt. Det blev många högar och när jag tog itu med den värsta som var räkningshögen så fick jag en idiotisk tanke; det var att räkna ihop allt man betalat i el, telefon, bensin osv på tre år! Hua, jag hejdade mig tack och lov för annars hade jag väl sorterat än, alternativt gått lös på medicinskåpets mindre lämpliga innehåll i ren desperation och ångest. Mycket hamnade i pappersåtervinningen förstås men massor av papper är nu insatta i mina prydliga pärmar och blicken av dessa ger mig frid i sinnet. Man måste ta vara på den friden eftersom den infinner sig där på tok för sällan denna sommar. Allt som oftast känns det som att tarmarna vill ut ur kroppen liksom, så det gäller att leva i mindfulness. Ni vet det där om att man ska njuta av ögonblicken, man ska se blommorna, känna doften och vara i nuet för då ska man bli lyckligare och det är nog sant och klokt. Tyvärr har kameran gått sönder annars kunde ni fått en mindfulnessbild på mina pärmar, nu får ni nöja er med ord.
Jag insåg någonstans mitt i sorterandet att jag aldrig skulle hinna på kusinkalas (Frk T:s kusin) till klockan tre eftersom presenterna inte heller var färdigköpta. Jag fick ursäkta en sen ankomst men fick trots denna ändå god mat när jag kom fram, tack syrran!
Efter kalasandet har jag delat min tid mellan Midsomermördandetittande och datorn när reklamen kommer, det pågår fortfarande mördande men det såg jag i tisdags och då räcker det med ett halvt öga på tv:n. Men min stora favorit var nyss på tv (mellan mordavsnitten) eller två av dem föresten. Sötisen Jonas Karlsson var också med men härligast att lyssna på var förstås Claes Malmberg. Det är en härlig människa! Hans bok om buddismen har jag skrivit om förut och den borde ni läsa allihop, den är både kul och vis. Sommarpratarna heter programmet och det är sommarpratare från P1 som träffas och pratar fast på TV, bra!
I morgon hoppas jag på sol och badväder för jag måste grunda brännan till jag ska till mer varma trakter. Inser att jag nog behöver hitta en inneboende här för om jag inte är på fejjan eller bloggar så tror folk att jag dött eller blivit bortrövad. Så försvinner jag en hel vecka kommer nog någon att bryta sig in här och sno min tjock-tv och det vore ju synd. Å andra sidan....;) Nåja vi är ju rätt täta grannar här och katten tror hon bor i båda husen sen Findus flyttade till himlen så tjock-tv:n är nog fan kvar när vi kommer hem. Märker ni att jag börjar noja lite fast det är veckor kvar tills vi ska åka..... flygrädsla tror jag.
lördag 9 juli 2011
Vad göra när man är rastlös!
I dag fyller bästa ungen 11 år det firar hon med att se Sverige från Östersjöns sida och jag är inte så lite avundsjuk när jag ser bilder på fejjan. Det ser jättehärligt ut. Grattis underbara unge!
Vädret har här varit helt ok och jag hade kunnat och borde att svidat om till bikini och klippt gräset men se det gjorde jag inte. Istället tog jag B med mig på kyrkogårdsturné och lite inköp. Vi tog hennes ac-fungerande bil fast jag fick köra. Misstänker att B börjar bli lite trött på att hon kör in i saker hela tiden och jag höll bara nästan på att köra in i en gubbe som backade samtidigt. Nåja det var nog ett par meter ifrån men i alla fall.
Mormor och morfars grav fick äntligen blommor och nu hoppas jag att det vi betalar kyrkogårdsförvaltningen för, innefattar vattning alternativt att det regnar någon natt då och då. Mamma är begravd i Minneslunden vilket hon valde själv och jag kan gissa varför. Tänk så klok hon var.
Åkte sen hem och åt lite rester och begav mig till Kräcklinge där farmors grav minsann inte hade en enda blomma vid sig för 3 veckor sen trots "grön" skylt till skillnad från den grå vid kyrkogården i Örebro. Vid grön skylt ska det finnas blommor nämligen. Hm nu fanns det blommor vid farmors, jag måste ha infunnit mig där just den mellandagen då där inte satt några. Nu var det proppfullt så jag fick ta med mig inköpen hem igen. Märkligt att jag skulle pricka in den blomfria dagen med tanke på att jag inte varit där de senaste 15 åren eller vad det kan vara, fick leta ett tag innan jag hittade rätt grav också. Nåja jag har ett minne av att farmor gillade Löjtnanshjärtan och sådana satt på plats nu så allt är väl gott och väl med det.
Mina änglahundar har också en grav på djurkyrkogården och det är faktiskt den jag besöker oftast....hm det är inte ofta dock. Där satte jag förra året perenna växter som nu liksom tagit över. Jag känner att det nog inte var världens smartaste idé direkt men ingen kan klaga på att där inte finns något i alla fall.
Vädret har här varit helt ok och jag hade kunnat och borde att svidat om till bikini och klippt gräset men se det gjorde jag inte. Istället tog jag B med mig på kyrkogårdsturné och lite inköp. Vi tog hennes ac-fungerande bil fast jag fick köra. Misstänker att B börjar bli lite trött på att hon kör in i saker hela tiden och jag höll bara nästan på att köra in i en gubbe som backade samtidigt. Nåja det var nog ett par meter ifrån men i alla fall.
Mormor och morfars grav fick äntligen blommor och nu hoppas jag att det vi betalar kyrkogårdsförvaltningen för, innefattar vattning alternativt att det regnar någon natt då och då. Mamma är begravd i Minneslunden vilket hon valde själv och jag kan gissa varför. Tänk så klok hon var.
Åkte sen hem och åt lite rester och begav mig till Kräcklinge där farmors grav minsann inte hade en enda blomma vid sig för 3 veckor sen trots "grön" skylt till skillnad från den grå vid kyrkogården i Örebro. Vid grön skylt ska det finnas blommor nämligen. Hm nu fanns det blommor vid farmors, jag måste ha infunnit mig där just den mellandagen då där inte satt några. Nu var det proppfullt så jag fick ta med mig inköpen hem igen. Märkligt att jag skulle pricka in den blomfria dagen med tanke på att jag inte varit där de senaste 15 åren eller vad det kan vara, fick leta ett tag innan jag hittade rätt grav också. Nåja jag har ett minne av att farmor gillade Löjtnanshjärtan och sådana satt på plats nu så allt är väl gott och väl med det.
Mina änglahundar har också en grav på djurkyrkogården och det är faktiskt den jag besöker oftast....hm det är inte ofta dock. Där satte jag förra året perenna växter som nu liksom tagit över. Jag känner att det nog inte var världens smartaste idé direkt men ingen kan klaga på att där inte finns något i alla fall.
fredag 8 juli 2011
Shopping
Ofrivillig eh typ.... nåja jag börjar med dagen som helhet.
Tog på förmiddagen tag i mitt bokskrivande och höll mig på den roliga delen av det hela så det flöt lätt som en plätt. Ibland när jag börjar så stirrar jag med fasa på det språkliga och skriver om och skriver om och skriver om men det är väl så man gör kan jag tro. Jag tänker ut så bra formuleringar men de försvinner liksom bara iväg och när jag ska pränta ner dem så är de spårlöst borta och jag får hitta på nya. Nåja det blir som det blir med den saken, ska det bli en riktig bok så lär jag få fila på en massa saker för att det ska bli kul att läsa för vem som helst. Men historien är bra och kommer funka.
Sedan satte rastlösheten in med full kraft och jag undrade vad i hela friden jag skulle ta mig för. Kom på att mina revy- tillika polisvänner nästgårds flera gånger föreslagit en fika så jag såg till att bli bjuden på en sån. Ett par timmar slogs ihjäl på både lättsamma och grymt djupa ämnen och jag gillar er verkligen, båda två. Gott att ha fått såna vänner. Kloka som få!
Ösregnet kom medan vi fikade och det vräkte ner. Frk T ringde och påstod att de hade kanonväder och jag hoppas det höll i sig. Hon är i mysiga Söderköping och i morgon har hon sin riktiga födelsedag. Lite skumt att inte ha henne hemma då :( men det får gå.
Väl hemma blev jag lite rastlös igen och bestämde mig för att shoppa till nästa unge som fyller i släkten. Hm det gick sådär, jo en liten födelsedagspresent blev det och en massa annat.... Kapp Ahl hade; köp tre reakläder och få det billigaste gratis vilket gjorde att jag slog till på en klänning (i blekrosa så jag måste sola som en tok men den var snäll mot figuren), en kjol och en skjorta (som blev gratis). Lyckades också hitta den dyra skoaffären som ska läggas ner och därför säljer ut de apdyra skorna med 70% rabatt. Ja men ni kan ju gissa skofettishist som jag är. Hittade väl ett par bruna fina dojor med lite klack (som man också kan ha på krogen) som var sååååå sköna för 800!!!! Ja men det blev ju bara 240 kronor, fatta vilket kap! Jag vet att jag inte har råd men det valde jag att glömma. Jag älskar rea man får massor för just ingenting. Sen hintar Bittan om att hon vill åka till Ullared och jag inser att fan jag måste vinna på Triss i så fall.
Tog på förmiddagen tag i mitt bokskrivande och höll mig på den roliga delen av det hela så det flöt lätt som en plätt. Ibland när jag börjar så stirrar jag med fasa på det språkliga och skriver om och skriver om och skriver om men det är väl så man gör kan jag tro. Jag tänker ut så bra formuleringar men de försvinner liksom bara iväg och när jag ska pränta ner dem så är de spårlöst borta och jag får hitta på nya. Nåja det blir som det blir med den saken, ska det bli en riktig bok så lär jag få fila på en massa saker för att det ska bli kul att läsa för vem som helst. Men historien är bra och kommer funka.
Sedan satte rastlösheten in med full kraft och jag undrade vad i hela friden jag skulle ta mig för. Kom på att mina revy- tillika polisvänner nästgårds flera gånger föreslagit en fika så jag såg till att bli bjuden på en sån. Ett par timmar slogs ihjäl på både lättsamma och grymt djupa ämnen och jag gillar er verkligen, båda två. Gott att ha fått såna vänner. Kloka som få!
Ösregnet kom medan vi fikade och det vräkte ner. Frk T ringde och påstod att de hade kanonväder och jag hoppas det höll i sig. Hon är i mysiga Söderköping och i morgon har hon sin riktiga födelsedag. Lite skumt att inte ha henne hemma då :( men det får gå.
Väl hemma blev jag lite rastlös igen och bestämde mig för att shoppa till nästa unge som fyller i släkten. Hm det gick sådär, jo en liten födelsedagspresent blev det och en massa annat.... Kapp Ahl hade; köp tre reakläder och få det billigaste gratis vilket gjorde att jag slog till på en klänning (i blekrosa så jag måste sola som en tok men den var snäll mot figuren), en kjol och en skjorta (som blev gratis). Lyckades också hitta den dyra skoaffären som ska läggas ner och därför säljer ut de apdyra skorna med 70% rabatt. Ja men ni kan ju gissa skofettishist som jag är. Hittade väl ett par bruna fina dojor med lite klack (som man också kan ha på krogen) som var sååååå sköna för 800!!!! Ja men det blev ju bara 240 kronor, fatta vilket kap! Jag vet att jag inte har råd men det valde jag att glömma. Jag älskar rea man får massor för just ingenting. Sen hintar Bittan om att hon vill åka till Ullared och jag inser att fan jag måste vinna på Triss i så fall.
torsdag 7 juli 2011
Gott!
Livet har sina ljusglimtar i alla fall, och även om jag har många downperioder nu så antar jag att det blir bättre och bättre. I går träffade jag min kusin från Kungälv, vi sågs väl senast på farmors begravning vilket var åratal sen. Facebook är en dröm för att få upp kontakten med människor man inte alls vill glömma men som av livets stress och inrutning ändå glöms bort. Nu var han på genomresa med husbilen och vi kunde ta en fika i pappsens trädgård.
Hade dessutom bestämt med Mr Z att vi skulle "puba" denna onsdag så kvällen var ju räddad. Kom på att det vore läge att få med min lillaste lillasyster ut på äventyr. Inser ni att jag ägnar mig åt språkutveckling här och komparerar adjektiven precis efter eget huvud? Kul det ni! Efter mycket velande och ändrande hit och dit följde hon till slut med och vi startade kvällen med en cykeltur upp till Hellas och åt mat och tränade oss i att dricka rosévin. Servitrisen var så snäll att hon lät oss smaka innan vi beställde en flaska, vi ville inte tvinga i oss ett alltför äckligt ett. Det här gick ner och en stor ishink fick vi också så det blev ordentligt kallt. Bläckfisk slog jag till på och det var gott värre.
Efter ett tag anslöt Mr Z och systra mi upptäckte att han varken var farlig själv eller hade med sig några otäcka polare. Han var på strålande humör och vi hade riktigt trevligt. Vid halv tolv tyckte vi att det var lämpligt att cykla ner till Naturens hus för att dricka drinkar med kusinen som där bodde sin i husbil. Jag kan ju säga att det var en rasande tur att syster L tvingade mig att messa först eftersom de faktiskt redan hade krupit in i husbilen och lagt sig. Rackarns, där stod vi vid hojarna och visste inte riktigt vad vi skulle göra? Vi fick helt enkelt åka hem till Mr Z och dricka upp en äcklig jordgubbslikör på ballen. Även en balle på Örebros mest trafikerade gata kan vara ack så fridfull mitt i natten. När vi insåg att Mr Z höll på att somna så tackade vi för oss och cyklade hemåt syrran till. Jag tackar min käre svåger allra ödmjukast för att jag fick låna hans underbara säng. Gud så mjukt och skönt man sover i den! Själv la han sig på en madrass på golvet på nedervåningen eftersom han ämnade gå till jobbet i morse vilket jag också förmodar att han gjorde för han var inte hemma när vi tog oss upp. Skalman fick inte lampan tänd förrän framåt ett i dag men han fick lite extra mat så han skulle bli glad och förlåta mig.
Det tog ett tag att gå igenom allt som hänt på fejjan när man inte varit ute på ett dygn, nåt jag skulle testa lite oftare tror jag ;)). Jag skulle nog vilja grilla lite i kväll om jag nu kan hitta nåt sällskap.... annars kanske A vill sova på golvet en natt till...eh...eller det vill han kanske inte ;)).
Hade dessutom bestämt med Mr Z att vi skulle "puba" denna onsdag så kvällen var ju räddad. Kom på att det vore läge att få med min lillaste lillasyster ut på äventyr. Inser ni att jag ägnar mig åt språkutveckling här och komparerar adjektiven precis efter eget huvud? Kul det ni! Efter mycket velande och ändrande hit och dit följde hon till slut med och vi startade kvällen med en cykeltur upp till Hellas och åt mat och tränade oss i att dricka rosévin. Servitrisen var så snäll att hon lät oss smaka innan vi beställde en flaska, vi ville inte tvinga i oss ett alltför äckligt ett. Det här gick ner och en stor ishink fick vi också så det blev ordentligt kallt. Bläckfisk slog jag till på och det var gott värre.
Efter ett tag anslöt Mr Z och systra mi upptäckte att han varken var farlig själv eller hade med sig några otäcka polare. Han var på strålande humör och vi hade riktigt trevligt. Vid halv tolv tyckte vi att det var lämpligt att cykla ner till Naturens hus för att dricka drinkar med kusinen som där bodde sin i husbil. Jag kan ju säga att det var en rasande tur att syster L tvingade mig att messa först eftersom de faktiskt redan hade krupit in i husbilen och lagt sig. Rackarns, där stod vi vid hojarna och visste inte riktigt vad vi skulle göra? Vi fick helt enkelt åka hem till Mr Z och dricka upp en äcklig jordgubbslikör på ballen. Även en balle på Örebros mest trafikerade gata kan vara ack så fridfull mitt i natten. När vi insåg att Mr Z höll på att somna så tackade vi för oss och cyklade hemåt syrran till. Jag tackar min käre svåger allra ödmjukast för att jag fick låna hans underbara säng. Gud så mjukt och skönt man sover i den! Själv la han sig på en madrass på golvet på nedervåningen eftersom han ämnade gå till jobbet i morse vilket jag också förmodar att han gjorde för han var inte hemma när vi tog oss upp. Skalman fick inte lampan tänd förrän framåt ett i dag men han fick lite extra mat så han skulle bli glad och förlåta mig.
Det tog ett tag att gå igenom allt som hänt på fejjan när man inte varit ute på ett dygn, nåt jag skulle testa lite oftare tror jag ;)). Jag skulle nog vilja grilla lite i kväll om jag nu kan hitta nåt sällskap.... annars kanske A vill sova på golvet en natt till...eh...eller det vill han kanske inte ;)).
tisdag 5 juli 2011
Kulörta Lyktor
Var en söt liten historia! Ja så kan man faktiskt uttrycka det, jag snodde uttrycket från Gunilla P som fick till det så väl. En fin historia som passade utmärkt till platsen Rynninge Hage, förlagd till både 50-talet och nutid och ett något oväntat slut som gör att man funderar på hur de fick det egentligen ;)) ja vill ni veta så får ni faktiskt masa er dit och titta.
Det är inte helt lätt kanske. Vi lyckades hamna ända ner i Göksholm och inse att det faktiskt inte gick att köra ut på Hjälmaren (vi var inte ensamma om den turen, minst en till gjorde samma fadäs). Rallykörningen tillbaka fick Bittan att inse att hon skulle överge tankarna på att bli en ny Tina Thörner (kartläserska). Såna kan nämligen inte skrika i varje kurva när bilföraren försöker gasa, ringa och styra samtidigt. Men det var dåligt med möten, tack och lov, för de flesta hade tagit rätt väg. Skylta gärna lite bättre hör ni!
Jag har faktiskt varit i Rynninge Hage en gång förut, när det var fest där, dock som chaufför åt min syster som kunde vägen. Det var inte så hemskt många år sedan så någon måste försökt slå till med nåt sorts återupplivningsförsök av stället då som inte funkade. Synd och skam är det att såna ställen står och förfaller. Vackra dansbanor mitt i grönskan och om bygden har tur, används de åtminstone till midsommar. Tänk så mycket roligt folk har haft vid dessa ställen och hur många barn som blivit gjorda där....;). Det är bra att St. Mellösa teatersällskap tar sig an stället och sätter upp teater där. En liten lapp låg i programmet om att man kan anmäla sig om man vill hjälpa till med att få fart på stället igen. Hm det ligger lite långt bort annars kunde jag kanske uppträda med min Villiga Vera där och locka folk in till spåtanten?!
För att återgå till pjäsen och aktörerna så måste jag nämna en av dom jag faktiskt inte kände och det var "Borglund" suveränt spelad av Carola Henriksson. En fantastisk karaktär som gett mig ett nytt sätt att hantera problem eller bete sig när man helt enkelt inte får som man vill. Då lägger man sig ner och väntar på döden helt enkelt ;-).......
.....ja men då ska faktiskt omgivningen reagera, tycka synd om och ändra sig....annars är det ju fanken ingen mening!
Så frågan är om man ska hitta på nåt i dag eller helt enkelt lägga sig ner och vänta på att maskarna äter upp en? Tänk på det du frånvarande sol!
Det är inte helt lätt kanske. Vi lyckades hamna ända ner i Göksholm och inse att det faktiskt inte gick att köra ut på Hjälmaren (vi var inte ensamma om den turen, minst en till gjorde samma fadäs). Rallykörningen tillbaka fick Bittan att inse att hon skulle överge tankarna på att bli en ny Tina Thörner (kartläserska). Såna kan nämligen inte skrika i varje kurva när bilföraren försöker gasa, ringa och styra samtidigt. Men det var dåligt med möten, tack och lov, för de flesta hade tagit rätt väg. Skylta gärna lite bättre hör ni!
Jag har faktiskt varit i Rynninge Hage en gång förut, när det var fest där, dock som chaufför åt min syster som kunde vägen. Det var inte så hemskt många år sedan så någon måste försökt slå till med nåt sorts återupplivningsförsök av stället då som inte funkade. Synd och skam är det att såna ställen står och förfaller. Vackra dansbanor mitt i grönskan och om bygden har tur, används de åtminstone till midsommar. Tänk så mycket roligt folk har haft vid dessa ställen och hur många barn som blivit gjorda där....;). Det är bra att St. Mellösa teatersällskap tar sig an stället och sätter upp teater där. En liten lapp låg i programmet om att man kan anmäla sig om man vill hjälpa till med att få fart på stället igen. Hm det ligger lite långt bort annars kunde jag kanske uppträda med min Villiga Vera där och locka folk in till spåtanten?!
För att återgå till pjäsen och aktörerna så måste jag nämna en av dom jag faktiskt inte kände och det var "Borglund" suveränt spelad av Carola Henriksson. En fantastisk karaktär som gett mig ett nytt sätt att hantera problem eller bete sig när man helt enkelt inte får som man vill. Då lägger man sig ner och väntar på döden helt enkelt ;-).......
.....ja men då ska faktiskt omgivningen reagera, tycka synd om och ändra sig....annars är det ju fanken ingen mening!
Så frågan är om man ska hitta på nåt i dag eller helt enkelt lägga sig ner och vänta på att maskarna äter upp en? Tänk på det du frånvarande sol!
måndag 4 juli 2011
Åke Tråk och jag
har sällskap i dag. Urk en sån trist dag det varit hittills. Snart ska jag förbättra dagen med att bege mig till Rynninge hage och kolla in pjäsen Kulörta lyktor med St. Mellösa teatersällskap. Jag har missat deras grejor varje år men nu ska jag råda bot på det.
Annars har dagen varit dödligt trist, så trist att jag faktiskt bestämde mig för att åka till jobbet och jobba några timmar. Skrivbordet är nu städat och tre nya pärmar har fått papper i sig. Jag hann prata en stund med en kollega också. En del stackare jobbar ju fortfarande eftersom skolan har sommarfritidsverksamheten detta år. Jag kan inte påstå att någon vidare arbetslust infann sig trots det gråtrista vädret. Ett besök på biblan blev det också och ett på K-Rauta för att köpa filter till vattenpumpen. Ja roligare än så har det inte varit. I morgon får det verkligen bli bättre väder och hända nåt kuligare för det här står jag inte ut med. Ett kiropraktorbesök har jag morgondagen till ära, tur jag upptäckte det, det blir så grymt onödigt dyrt att missa sånt.
Återkommer förhoppningsvis med positiva tongångar om teatern.
Annars har dagen varit dödligt trist, så trist att jag faktiskt bestämde mig för att åka till jobbet och jobba några timmar. Skrivbordet är nu städat och tre nya pärmar har fått papper i sig. Jag hann prata en stund med en kollega också. En del stackare jobbar ju fortfarande eftersom skolan har sommarfritidsverksamheten detta år. Jag kan inte påstå att någon vidare arbetslust infann sig trots det gråtrista vädret. Ett besök på biblan blev det också och ett på K-Rauta för att köpa filter till vattenpumpen. Ja roligare än så har det inte varit. I morgon får det verkligen bli bättre väder och hända nåt kuligare för det här står jag inte ut med. Ett kiropraktorbesök har jag morgondagen till ära, tur jag upptäckte det, det blir så grymt onödigt dyrt att missa sånt.
Återkommer förhoppningsvis med positiva tongångar om teatern.
lördag 2 juli 2011
Partaj på högsta Kraxnivå
och lite teater vad annars. Måste bara starta med att berätta att Frk T och jag denna kväll sett Kyrkbacksungens hemlighet i Lerbäck och den var kanonbra. Frk T har sällan varit så nöjd med en pjäs, jag satt och tänkte att det kanske var för berättande och lite komplicerat när ögonen lyste på henne och hon sa att; jag har listat ut hur det är redan nu! Kul med en barnpjäs som man inte vet hur den slutar även om man som sagt kan gissa. Lerbäck brukar ju oftast köra Astrid Lindgren och även om det varje år blir kanon så vet man hur det slutar. Denna har de skrivit själva. skynda er att se den för de spelar bara i 14 dagar. Extra kul var det att se premiären, inga missar där inte, och barnen var fantastiska och fick bra utrymme.
Nu till partyt! Vi hade ett förnämligt kraxpartaj i går kväll som blev sååå bra och sååå trevligt. Krille begav sig plötsligt och lite oplanerat till vårt östra grannland och lämnade mig i sticket med partyförberedelserna och som vanligt är det tur man har Bittan och Bettan som bistod med partytält och grillar. Kraxarna drällde in vid sextiden och jag fick männen att känna att bara de kunde det där med grillning så jag kunde ägna mig åt potatis med hjälp av Inger som vevade på skalaren. (Kan säga att jag kunde gjort en tredjedel så mycket potatis men nu har jag sån att steka hela veckan). Bittan hade med sig fritösen så det kan bero på det att det är så mycket potatis kvar friterad pommes är gott. Folk hade med sig allt möjligt så matbrist var det inte. Frk T hade Frk A här och när hennes pappa kom och skulle hämta henne var partajet i full gång och jag gissar att han mest hade lust att slå sig ner men han väntade snällt till barnet käkat klart och tog henne med sig hem. Vi hade kvällen till ära två fantastiska gitarrister med gitarrerna i knät kvällen igenom så fort de ätit färdigt. Det var bara ett serva med drinkar och öl så spelade de snällt. Bettan och jag hade gjort sånghäften, där hör och häpna, jag stod för det seriösa...ni vet det med riktiga sånger. Vi körde igenom båda och så där en tusen låtar till, Per fick oss däremellan att skratta åt sina galan historier på antingen värmländska eller östgötska, han är obetalbar den mannen. Vi hade så himla kul att tiden bara flög i väg och ingen gick liksom hem...nice. Inte visste jag att Bibbi och Kristina var våra värsta partypinglor som stannade till the bitter end heller. Brian hade kurat ihop sig under en filt de sista tre timmarna eller nåt ;)) ingen hit att köra såna här kvällar...no no.
Att Eva och Thomas skulle hoja hem lite sent och att Per skulle vara sist hade jag annars räknat ut. Kvällen till ära skaffade jag mig också en ny garderobsman.... en gitarrist behöll jag...;). Det var några som genast då de kom helt enkelt var tvungna att kolla in den berömda garderoben bland annat han som hade bokat den. Kommentarer av sorten; wow den är ju jättestor eller oj det är ju ett helt gästrum, var vanliga. Men herre gud hade ni trott att jag tvingat in Roger i ett minimalt klädskåp i fem års tid eller? Stående? Vad tror ni jag är för människa egentligen? Nej då garderoben är större än mitt eget sovrum och rymmer förutom alla mina kläder en mindre dubbelsäng på 140 cm. Så är det någon som vill ha med sig sällskap i garderoben (vilket jag vill minnas att den gode Roger hade sist han bebodde den) så är jag inte den som är knusslig eller missunnsam med sånt. Komfort ska det vara i garderober minsann.
För övrigt måste man sova förbannat bra i denna garderob eftersom de som kvartar där aldrig vaknar. Nog för att vi la oss sent, men vad fan tolv! Halv elva orkade jag inte sova längre även om huvudet kändes som att det skulle sprängas, man kan säga att jag fick vad jag förtjänade. Att ta sista drinken, även om det var en ljuvlig törstsläckande camparifanta, klockan två var inte så smart. Nåja när denne nye garderobsman väl vaknade gick han inte av för hackor för han diskade minsann hela skiten. Bittan kom och bistod med torkning efter en stund. Bärhjälp med bord och stolar fick jag också och partytältet åkte ner i ett huj. Vad tror ni han gjorde sen? Jo han klev minsann in i garderoben och la sig igen ;)). Inse hur bra den måste vara! Nåja vad gör man bakis och icke körbar? jo sova är väl lämpligt.
Trädgården är nu återställd, pelargonerna utplacerade och vi kan ladda för nya fester. Thomas och Eva, jag kastar bollen till er och ser fram emot ett Kraxpoolparty och ja för fan, jag lovar att bada.
Nu till partyt! Vi hade ett förnämligt kraxpartaj i går kväll som blev sååå bra och sååå trevligt. Krille begav sig plötsligt och lite oplanerat till vårt östra grannland och lämnade mig i sticket med partyförberedelserna och som vanligt är det tur man har Bittan och Bettan som bistod med partytält och grillar. Kraxarna drällde in vid sextiden och jag fick männen att känna att bara de kunde det där med grillning så jag kunde ägna mig åt potatis med hjälp av Inger som vevade på skalaren. (Kan säga att jag kunde gjort en tredjedel så mycket potatis men nu har jag sån att steka hela veckan). Bittan hade med sig fritösen så det kan bero på det att det är så mycket potatis kvar friterad pommes är gott. Folk hade med sig allt möjligt så matbrist var det inte. Frk T hade Frk A här och när hennes pappa kom och skulle hämta henne var partajet i full gång och jag gissar att han mest hade lust att slå sig ner men han väntade snällt till barnet käkat klart och tog henne med sig hem. Vi hade kvällen till ära två fantastiska gitarrister med gitarrerna i knät kvällen igenom så fort de ätit färdigt. Det var bara ett serva med drinkar och öl så spelade de snällt. Bettan och jag hade gjort sånghäften, där hör och häpna, jag stod för det seriösa...ni vet det med riktiga sånger. Vi körde igenom båda och så där en tusen låtar till, Per fick oss däremellan att skratta åt sina galan historier på antingen värmländska eller östgötska, han är obetalbar den mannen. Vi hade så himla kul att tiden bara flög i väg och ingen gick liksom hem...nice. Inte visste jag att Bibbi och Kristina var våra värsta partypinglor som stannade till the bitter end heller. Brian hade kurat ihop sig under en filt de sista tre timmarna eller nåt ;)) ingen hit att köra såna här kvällar...no no.
Att Eva och Thomas skulle hoja hem lite sent och att Per skulle vara sist hade jag annars räknat ut. Kvällen till ära skaffade jag mig också en ny garderobsman.... en gitarrist behöll jag...;). Det var några som genast då de kom helt enkelt var tvungna att kolla in den berömda garderoben bland annat han som hade bokat den. Kommentarer av sorten; wow den är ju jättestor eller oj det är ju ett helt gästrum, var vanliga. Men herre gud hade ni trott att jag tvingat in Roger i ett minimalt klädskåp i fem års tid eller? Stående? Vad tror ni jag är för människa egentligen? Nej då garderoben är större än mitt eget sovrum och rymmer förutom alla mina kläder en mindre dubbelsäng på 140 cm. Så är det någon som vill ha med sig sällskap i garderoben (vilket jag vill minnas att den gode Roger hade sist han bebodde den) så är jag inte den som är knusslig eller missunnsam med sånt. Komfort ska det vara i garderober minsann.
För övrigt måste man sova förbannat bra i denna garderob eftersom de som kvartar där aldrig vaknar. Nog för att vi la oss sent, men vad fan tolv! Halv elva orkade jag inte sova längre även om huvudet kändes som att det skulle sprängas, man kan säga att jag fick vad jag förtjänade. Att ta sista drinken, även om det var en ljuvlig törstsläckande camparifanta, klockan två var inte så smart. Nåja när denne nye garderobsman väl vaknade gick han inte av för hackor för han diskade minsann hela skiten. Bittan kom och bistod med torkning efter en stund. Bärhjälp med bord och stolar fick jag också och partytältet åkte ner i ett huj. Vad tror ni han gjorde sen? Jo han klev minsann in i garderoben och la sig igen ;)). Inse hur bra den måste vara! Nåja vad gör man bakis och icke körbar? jo sova är väl lämpligt.
Trädgården är nu återställd, pelargonerna utplacerade och vi kan ladda för nya fester. Thomas och Eva, jag kastar bollen till er och ser fram emot ett Kraxpoolparty och ja för fan, jag lovar att bada.
fredag 1 juli 2011
Värme, torka och firande
Snart slut på denna dag också. Den var vikt för städning hur varmt det än var liksom. Frk T skulle och har firats trots att hon egentligen inte fyller 11 år förrän den 9 juli men då är hon på Göta Kanal och slussar omkring. Vi kunde inte släppa in hennes farmor här utan grundlig städning och gräsklippning, det var uteslutet! Min släkt är van vid kaos och knähögt gräs men Annika har jämt så fint så här har fejats trots tropisk värme. Även Frk T fick ett städryck och satte igång att diska medan jag klippte gräs. Tur jag inte såg det för då hade jag väl svimmat av ren chock och vätskebrist. Det har aldrig hänt förut! Nåja hon gastade plötsligt att det var nåt fel med vattnet varpå jag med isande föraning insåg vad som var på väg att hända. Släppte gräsklipparen och kutade till brunnen och slet bort brunnslocket och mycket riktigt det ekade av tomhet där. Fan, fan, fan och Krille som just åkt till jobbet i Laxå och dessutom skulle vidare till Finland. Men han hade inte hunnit så långt utan vände snällt och åkte hem, kopplade en slang från hans brunn och jag ringde kommunens centralförråd som snällt kommer och fyller på brunnen i morgon. Det är inte första gången detta händer som ni förstår. Men det var premiär för året och jag skulle ha kalas på kvällen, inte ett bra läge kan man säga.
Nåja jag hann klart med städandet och lyckades också duscha trots klart taskigt vattentryck. Man får stänga av en stund och låta Krilles pump vila lite och hämta nya krafter liksom. Det är svårt att skölja bort shampo med en tunn droppande stråle. Nåja det löser sig i morgon, hoppas jag, annars blir det en helg duschandes hos grannen, det har baske mig också hänt förr, när jag tänker efter.
Kalasandet startade vid sextiden och Frk T fick äntligen sina presenter. Bäst var förstås den nya cykeln men hon gillade också 650 kronor i euro, fickpengar till resan som hon inte kan slösa på annat, och kläder mm. Jag tror allt var bra för hon verkade väldigt nöjd. Kvällen har hon dock ägnat åt gnäll över värmen, ungen fick spader där uppe och har nu somnat i soffan utan filt eller nåt. Jag tycker det är helt ok nu, ganska skönt faktiskt.
I morgon är det bara att fortsätta städa lite eller det är bara garderoben/gästrummet kvar men jag tror jag får be Bittan ta med partytältet för det blir nog trångt på verandan. Undrar om nån stark manlig typ vill komma och hjälpa till med tältuppsättningen? Fast när jag tänker efter så minns jag att jag själv var klart bättre på att få upp ett partytält än TaxiRoger vid en forntida teaterföreställning. Rackarns undrar om Bittan messat honom, hoppas för jag har glömt. Alla revymänniskor kollar inte mejlen, obegripligt men sant. Det blir inte hela gänget i morgon men ganska många i alla fall och det ska bli jättekul att träffa er.
Nåja jag hann klart med städandet och lyckades också duscha trots klart taskigt vattentryck. Man får stänga av en stund och låta Krilles pump vila lite och hämta nya krafter liksom. Det är svårt att skölja bort shampo med en tunn droppande stråle. Nåja det löser sig i morgon, hoppas jag, annars blir det en helg duschandes hos grannen, det har baske mig också hänt förr, när jag tänker efter.
Kalasandet startade vid sextiden och Frk T fick äntligen sina presenter. Bäst var förstås den nya cykeln men hon gillade också 650 kronor i euro, fickpengar till resan som hon inte kan slösa på annat, och kläder mm. Jag tror allt var bra för hon verkade väldigt nöjd. Kvällen har hon dock ägnat åt gnäll över värmen, ungen fick spader där uppe och har nu somnat i soffan utan filt eller nåt. Jag tycker det är helt ok nu, ganska skönt faktiskt.
I morgon är det bara att fortsätta städa lite eller det är bara garderoben/gästrummet kvar men jag tror jag får be Bittan ta med partytältet för det blir nog trångt på verandan. Undrar om nån stark manlig typ vill komma och hjälpa till med tältuppsättningen? Fast när jag tänker efter så minns jag att jag själv var klart bättre på att få upp ett partytält än TaxiRoger vid en forntida teaterföreställning. Rackarns undrar om Bittan messat honom, hoppas för jag har glömt. Alla revymänniskor kollar inte mejlen, obegripligt men sant. Det blir inte hela gänget i morgon men ganska många i alla fall och det ska bli jättekul att träffa er.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)