söndag 31 januari 2010

Uppretad

Visst har jag humör, men det är ganska sällan jag blir riktigt sur även om min kiropraktor fått för sig att jag är ilsken av mig. Är jag kritisk och verkar arg i bloggen är det oftast en kontrollerad ilska som jag i viss mån kan gilla. En sådan ilska som håller mig igång och driver tillvaron framåt.

Men nu, nu är jag riktigt heligt förbannad och skitsur för en liten skitsak. Kom till ICA Maxi för att byta ett par vantar som var felsydda inuti. Jag ville ha ett par exakt likadana fast korrekt sydda. Men se, det gick inte för sig! Förbutiken var nämligen stängd och den "serviceinriktade" tjejen i kassan kunde absolut inte byta dem då. Men för helsike, jag har själv jobbat i ICA-butik och nog fan hade jag bytt vantarna om jag så varit ensam i affären. Det kan baske mig inte vara så svårt att fixa till i morgon, jag krävde ju inte att få ut ett öre. Hon märkte klart att jag blev förbannad och hade jag inte haft Frk T med mig så är risken stor att jag bett henne flyga och fara någonstans där det är riktigt hett. Nu har hon förstört kvällen för mig eftersom adrenalinet inte vill sluta pumpa runt i kroppen. Jag skulle ha dom där vantarna i morgon på utflykten men jag vägrade köpa ett par nya även om jag säkert får pengar tillbaka i morgon. Hade det funnits en annan stor mataffär i Kumla hade jag ta mig tusan bytt. Hoppas vid gud att människan aldrig får jobb på försäkringskassan för då får dom ytterligare en fegis som inte vågar ta ett enda eget beslut. Dom verkar ha nog av sådana. Kan tillägga att ingen av de mer erfarna kassörskorna var på plats för då hade det säkert gått att lösa.

Nu säger jag till mig själv, högt och tydligt; Karlsson byt ämne och fokus!
Vi har repat i dag vilket innebar en hel del skratt. Som vanligt hamnade vi då och då låååångt under bältet vilket alltid brukar innebära att vi lägger till repliker, så också i dag (ibland inser vi att vi måste ta bort dom men ofta blir just dom allra bäst). Har också förberett och funderat på teaterfestivalsnummer för oss Kraxare. Det ska bli jättekul med festivalen även om den ligger mitt i värsta repetitionsperioden. Jag gillar ny input även om det är lite stressigt. Jag får mest gjort under stress i alla lägen, även om det ibland kan bli mycket, såklart. Den stress man mår taskigt av är den andra sorten, den då allt känns jobbigt och trist. Den när man saknar makt över sin situation. Den när man inte får byta ett par vantar *asg* (detta är chattspråk och betyder asgarv för er som eventuellt inte vet).

lördag 30 januari 2010

Utrensning?

I går fick jag två kassar kläder ratade av kompisen och kollegan C vilket ledde till att jag rensade ut motsvarande två kassar ur min egen kolossala garderob (dressingroom) och hängde in det mesta av hennes utrensade saker. Återvinning på basnivå kan man säga. I dagens tidning gick att läsa att Kumla kommun håller på med något likande på chefssidan. Ut med barn- och utbildningsLeif och kultur- och fritidsLennart och in med... tja vadå? Ingen som vet, eller, det är det säkert, men inte jag i alla fall.

Spekulationer och konspirationsteorier är spännande och jag kan inte låta bli att undra lite. Leif Lindström är nog ganska omtyckt av vissa, men inte av andra, tydligen. Jag känner honom inte så väl men har hört att han kanske inte fått så mycket gjort. Men det kanske inte är så konstigt med tanke på hur mycket pengar som skolan fått till sitt förfogande, där spariver varit det allena saliggörande. Kan det kanske också vara så att tjafset om Kumlabys ombyggnad har med saken att göra? Vad vet jag? Jag vet inte ens Lindströms åsikt i frågan, men den kan ju ha skilt sig från andra styrandes. Någon som vet?

Lennart Meehle verkade helt chockad över beskedet att hans ska få sluta. Om honom har jag aldrig hört ett ont ord. Men tydligen anser politikerna att han inte drivit på frågorna om konstgräsinköpet och bygget av Kumla Sjöpark ordentligt. Åtminstone om man ska tro Nerikes Allehanda. Men det ska man kanske vara försiktig med, för i går stod det att Frk T:s farmors jobb skulle läggas ner. Bakfickan, som är ett café där förståndshandikappade jobbar tillsammans med berörda farmor och några till. En fantastisk verksamhet som absolut bör finnas kvar. Det ska den också, om jag förstått rätt, tidningen hade tydligen fel. Hoppas jag.

Det är lite intressant att detta händer just nu. Härom dagen diskuterade kamrat R och jag den utrensning som Örebro kommun gjort på chefssidan och även bland annan personal med kundkontakter. R anser att det förbättrat mycket i Örebro kommun och det är möjligt att han har rätt, jag själv vet för lite om saken. En person som inte passar för sitt jobb kan givetvis göra mycket skada för en kommun eller ett företag. Men, det känns trots allt lite inhumant för det är ändå människor det handlar om. Människor med känslor! Dessa personer som rensas ut i Kumla måste dessutom stå med sina nederlag och svara inför pressen. Alla får chans att gotta sig i deras olycka. Det berör mig lite illa.

fredag 29 januari 2010

Identifikation?

Vad identifierar du dig med? Ditt jobb, din fritid, ditt intresse eller din dröm? Såg en intressant snubbe på Skavlan och han väckte en och annan tanke. Hur ofta får man inte frågan; vad jobbar du med, eller vad gör du (underförstått, vilket yrke har du)?
Ofta, utan att tänka, svarar man vad man jobbar med. Är det verkligen så man vill presentera sig? Kanske, kanske inte. Såg ett dejtingprogram på TV där de visade speeddaiting (man dejtar varje person i 30 sekunder och ska hinna ställa de viktigaste frågorna på den korta tiden, innan man byter objekt) och alla ställde just frågan om jobbet.

Egentligen vill jag hellre presentera mig själv som skådis eller sångerska istället för lärare men det känns lite förmätet. Jantelagen ni vet. Självklart gillar jag mitt yrke som lärare och jag tror mina elever tycker jag är rätt ok eller t.o.m rätt bra, men det är inte hela min identitet och det är definitivt inte min dröm. Riktigt levande och lycklig är jag när jag står på en scen. Jag älskar när spoten lyser mig rakt i nyllet och alla lyssnar och tittar på det jag gör! Sorry Jante, men jag kan inte hjälpa det.

Andra identifierar sig som föräldrar i första hand och det kan också vara ok. Ett vacum kan förstås uppstå när barnen flyttar hemifrån men då är det väl, om inte förr, läge att hitta fler eller nya intressen i livet.

På tal om Skavlan;
Fick ett par nya favoriter på musiksidan genom just Skavlan, The Base Balls. Skitbra!

torsdag 28 januari 2010

När vissa dagar är över...

.. känns det så skönt. I dag var en sådan. Mycket skulle klaffa, Frk T:s skidåkning, jobbet och dansvikarie på kvällen. Frk T kom iväg och skidorna likaså även om bildörrarna till baksätet var fastfrusna. Vädret var inte precis det jag helst önskar mig, snökaos. På jobbet var det fullt av annan kaos men dagen avlöpte väl efterhand i alla fall. Vikarien till dansen infann sig i tid och barnen verkade rätt nöjda. Räkningar skulle jag betala också, men jag måste installera en sådan där dosa och jag orkar bara inte, det får bli i morgon även om det då blir en dag för sent. Nu är jag sjukt trött men i morgon är det fredag!!!! Härligt!

onsdag 27 januari 2010

Tillbaka på ruta ett..

Har hela veckan jagat pjäxor och skidor åt Frk T som ska på skidutflykt i morgon. Vi fick ett par skidor av grannen med råttfällebinning, men saknade pjäxor. Efter mycket om och men åkte kamrat R till syrran och lånade ett par som vi fick hit i dag. I går så tog Frk T dock fram sina gamla korta saker (skidor) och tog en provtur, även stavarna är för korta men det gick väl skapligt i alla fall. I dag provade hon mina gamla laggar från 1800-talet eller de kanske är från 1970-talet, när jag tänker efter. De var stadiga och bra men trögkörda enligt damen ifråga. Sedan kom råttfällepjäxorna och ytterligare två skidor testades. Inget av paren dög så nu har det slutat med att hon tar sina gamla små korta saker i alla fall. Mycket jobb för ingenting kan man tycka. Bara att hoppas att snöstormen (kanske att ta i) bedarrar och morgondagen blir bra. Utslagen är kvar men ungen är inte sjuk och det är inte tal om att skippa utflykten.

tisdag 26 januari 2010

En dag tillgodo...

Frk T var i går kväll full med utslag runt nacke och hals som kliade ohyggligt. Hon kunde inte sova men somnade till slut i ren utmattning. I morse stegade jag upp tidigt, gick ut på hundpromenad före 06 och satte på kaffe och väckte barnet. Givetvis var de rackarns utslagen kvar och hon ville inte gå till skolan. Övertalningskampanj och skolsysterlockelse funkade inte alls så det fick bli en hemmadag. Efter samtal med sjukvårdsrådgivningen (man kommer dit när man ringer vårdcentralen nu, hur man ska komma till en läkare lyckades jag inte ta reda på) fick jag inse att ingen ville kolla på hennes utslag. Fick rådet att ge henne en allergitablett eftersom utslagen kunde vara allt från allergi till virus. Det hjälpte faktiskt och klådan la sig och även utslagen minskade. Nu ikväll var de tillbaka lite grand men hon får en ny tablett i morgon och så blir det skola. Ungen var nämligen oförskämt pigg hela dagen och tog till och med en skidtur på eftermiddagen.

När man är hemma och vabbar så borde det naturliga vara att man drabbas av enorm energi och städar eller så men... tja jag plockade in tvätt och fixade en del. Diskade också faktiskt men sedan blev jag sömnig och tog en liten tupplur. Vaknade av att jag drömde att alla min tänder rasade ut, de liksom förvandlades till grus och bara rasade ur käften. Fy, vilken mardröm! Tror det beror på all sallad jag trycker i mig, en del fastnar i och mellan tänderna och ibland känns det faktiskt som att de ska gå sönder och ramla ur.

Kvällen har bestått av marknadsföringsmöte med Kraxkompaniet. Vi har planerat annonseringen, press, radioreklam, Kumlanytt och en massa annat. Affischerna måste upp först och en del är redan uppe. Det var extra kul eftersom så många faktiskt kunde och också kom på mötet idag. Bådar gott inför framtiden. Jag blir så glad när många tillsammans gör ett bra jobb, det blir så mycket roligare då.

måndag 25 januari 2010

Stresstankar

Hm vad det känns jobbigt att det bara mal runt en massa "jag får inte glömma just det" i min skalle hela tiden. Dagen på jobbet var helt ok och vår nya chef blir säkert bra. Det har rullat på och fungerar säkert men jag tror det behövs en lista. Ni får stå ut med den för jag kan inte komma på något bättre att skriva om.

Kom ihåg:
  1. Fixa pjäxor till Frk T, råttfällevarianten stl 35-36 om någon har i gömmorna.
  2. Marknadsföringsmöte i morgon kl. 17.
  3. Mejla musikerna återstående musik så de kan öva.
  4. Planera Tangotantsdagen och stämma av med regissörerna
  5. Planera teaterfestivalsrevyn och planera hur vi repar och när.
  6. Planera och handla matsäck till Frk T:s skidåkardag på torsdag.
  7. Åka och lämna nyckel till dansvikarien på torsdag kl. 17.45, Frk T startar sin dans då också.
  8. Skriva veckobrev i skolan.

Säkert finns några fler måsten men dessa får definitivt inte glömmas bort. Känns som om allt ska ske NU och helst igår. Urk. Nu ska jag dessutom sova. Utopi kanske.

söndag 24 januari 2010

Härligt att sjunga igen!

Äntligen musikrep!!! Som jag längtat! Sjunga är 75% av glädjen i att spela revy och krogshow, i alla fall för mig. I dag har vi alltså repat med våra nya musiker, även om P var i Stockholm och musiserade, och det gick så bra. Skönt, för jag har varit riktigt orolig och nu har det släppt.

Efter detta härliga rep blev det en snabb tur hem för mat och hundprommis innan nästa möte inne i stan. Dansplanering för våren och det känns också bra att ha avklarat. Fick på hemvägen en hemsk historia berättad för mig om ungdomar som stjäl andras idientiteter på bilddagboken. De stjäl bilder och låtsas vara någon annan alltså. Helt sjukt! Man blir lite mörkrädd när man tänker på sitt eget barn och vad som kan hända. Det mesta med Internet och kommunikationssajter är bra och roligt men en del av det hela bara kräks man på.

I morgon börjar vår nya chef, mycket spännande!

Tonåring eller

Alltså jag har alldeles helt bestämt för mig att jag fyllde 45 sist det begav sig men i morse !! började jag tvivla. Hur i helsike kan man sova till kvart i tolv? Jo, om man är sjuk eller om man har lagt sig vid femtiden kanske men i går la jag mig vid tolv ungefär. Hu skrämmande är vad det är. Jag kanske har börjat vandra bakåt i seniliteten och blivit tonåring vad gäller sovvanor.

På grund av denna fadäs blev dagen alltför kort och mycket lite hanns med. En maskin tvätt blev av nödvändighet upphängd och en långpromenad med Pizza i solskenet fick tiden räcka till. Fåren blev noggrant matade eftersom jag fått detta som uppgift denna helg och sedan var det bara att kasta sig in i duschen. Klockan 17.15 kom kamrat I med Saaben för färd mot storstan och Clarion hotel som inte är detsamma som Frälsis Cityhotel, men det vet kamrat I nu. Kamrat L är lite invalid och skuttade fram på kryckor och även det gick bra denna kväll även om hon inte kunde anta alla inviter hon fick (en del kan inte ens antas med friska ben). Kamrat M mötte upp liksom broder T (han får heta så trots att han är I:s bror) och ytterligare tre kraxare. Nio personer var vi som käkade mat och lyssnade på blues. Blues Stompers imponerade liksom övriga band. Det sista sjöng blues på svenska (och engelska) och var supercoola. En mycket trevlig kväll lider nu mot sitt slut. I morgon väntar musikrep med krax och det ska bli hur kul som helst.

fredag 22 januari 2010

Rätt man på rätt plats

brukar man säga fast i det här fallet en kvinna. Socialchefen i Örebro har det lite hett om öronen och verkar inte speciellt förtjust i granskningen av det s.k. Tjejboendet. NA har skrivit om det flera gånger och uppenbarligen tagit tjejernas parti. Personalen har protesterat lite lamt men framförallt är det socialen i Örebro som fått på pälsen. De har placerat tjejer där som uppenbarligen har för stora problem att klara av den boendeformen. De ska lära sig vanligt hyfs och ta eget ansvar vilket kan vara nog så svårt om man växt upp i en fullkomligt vidrig miljö med missbruk och andra hemskheter. Tjejboendet har heller ingen personal på natten. När tjejer brutit mot reglerna har de blivit utskickade och ibland har de till och med tvingats tillbaka till hemmet de kom ifrån som någon sorts straff. Märkligt! Att först ta en ungdom från en skadlig miljö och sedan skicka tillbaka samma unge dit om hon inte sköter sig. Politikerna i Örebro ansåg först att Tjejboendet var en alldeles utmärkt historia, men nu har de funderat och kommit till insikt om att det hela nog ska granskas av någon oberoende. Gott så! Socialchefen tycker dock att deras (socialens) agerande minsann inte behöver granskas och sedan slänger hon mer eller mindre på luren i örat på NA. Kanske borde hon få vila en stund från sitt jobb tills hon skakat av sig stressen som får henne att verka dryg och stöddig. Nu var jag väl snäll och diplomatisk! Men, hon kan faktiskt under ytan vara en alldeles normal och reko person som mest känner sig attackerad och då är det svårt att agera korrekt. Det kan så vara eller så kanske hon bör bytas ut men det bör finnas de som kan avgöra den saken bättre än jag.

För övrigt så anser jag att Mona Sahlin får ha vilken djävla väska hon vill, oavsett om hon köpt den själv eller fått den i present. Vi som ska rösta är inte så fullkomligt korkade att vi bryr oss om sådan påhopp. Det är andra saker som avgör.

torsdag 21 januari 2010

Insändare

Jag är oerhört road av att läsa insändare. Ofta retar jag upp mig och tänker att jag ska skriva ett svar men det blir näst intill aldrig av. Innan kvällen kommit så har jag glömt bort det hela. Det är sällan något fastnar och retar upp mig så ordentligt att det sitter kvar så särskilt länge. Ibland skriver jag om skolpolitik i bloggen och det blir en annan sak eftersom det är en verklighet jag lever med varje dag. Nu när denna blogg ska skrivas har jag i bakhuvudet att jag irriterade mig på någon insändare i morse. Bara att leta på tidningen alltså.

Jo insändaren som handlade om vedeldning (vet inte vilken i ordningen) och jag blir så förundrad över hur en del orkar. Jo då, jag kan förstå att det luktar om man bor i tätbebyggt område. Det kan säkert vara irriterande med en granne som stoppar all möjlig bråte i öppna spisen. En del eldar upp impregnerade möbeldelar (tro mig man gör det bara en gång, sedan lär man sig) och all möjlig bråte som inte alls passar att elda inomhus. MEN det är väl märkligt att dessa insändare har ploppat upp nästan dagligen när vi precis haft 24-28 minusgrader under lång tid. Fattar inte gnällspikarna att folk fryser och fasar för dyra elräkningar?

Om jag hade haft en kamin eller öppen spis, jag har inte önskat mig något högre denna vinter, så hade jag eldat så mycket jag orkat även om jag bott i ett villaområde. Jag har alltså ingen eldstad och det är inte mycket jag saknat mer i kylan. Insändarskribenterna verkar tro att alla människor eldat som f-n i slutet av december och första halvan av januari bara för att det är lite mysigt. Inte ett ord om att det kanske eldats extra mycket på grund av kylan, nej då. Alla egotrippade människor med öppna spisar och kakelugnar eldar bara för att ha mysigt och förmodligen främst för att de vill vara taskiga mot sina grannar. Kom igen med insändare om folk eldar som tusan när det är varmt ute! Den här hemska årstiden behöver vi värme mer än mycket annat. Avundsjuka kallar jag detta, inget annat.

Nu ska jag roa mig med att kika på statisiknördarnas bibel! Nyss utkommen är den, står det i NA, och där kan man läsa om en massa onödigt och nödvändigt vetande som att kaffe och falukorv är billigare nu än på 1950-talet (när man räknar om penningvärdet) men att mjölk och Renat är dyrare. Tur man dricker lite mjölk och minimalt med Renat.

onsdag 20 januari 2010

Teaterfestival

Hemma efter att ha haft styrelsemöte med Amatörteatersamverkan och Atr. I huvudsak har vi planerat teaterfestivalen som äger rum 13 mars. Jag skrev om den i söndags också. Just nu är jag riktigt trött och orkar inte vara vaken så länge till. Ett Morden i Midsomer håller på och jag minns inte riktigt vem som är mördaren om jag ens sett det förut, men det ska hålla på till 23.15 så det får nog vara. Det får bli mer bloggande i morgon. Natti natti.

tisdag 19 januari 2010

Förbannade idioter!

Som ni vet så roar jag mig och håller kontakt med vänner och bekanta på Facebook. Där kan man gå med i alla möjliga grupper på kul eller för att man sympatiserar med något speciellt. I går kunde man gå med i en grupp som skulle skänka 2 kr per medlem till offren på Haiti, en okänd sponsor borde fått alla varningsklockor att ringa men många polare hade gått med så det verkade ok. I dag ringde vännen K och berättade att jag på det viset helt plötsligt gynnade Nekrofilernas riksförbund! De ville ha hem lik från Haiti och ... ja ni kan ju tänka er. Herre jösses, man blir mörkrädd! Öppnade datorn snabbt som f-n och gick ur gruppen, tack och lov så gick det.

En annan vän R tog det hela med lite mer humor och förundrades åt att en sådan organisation verkligen hade ett riksförbund och att det måste vara ett intresse som sällan kan utövas. Hans humor lättade lite på ångesten över att hela dagen varit med i något dylikt. Andra har lurat folk att tro att man ska kunna se vem som går in på deras sida och helt plötsligt har de funnit sig själva sympatisera med en grupp som gillar att ha sex med sina föräldrar. Det finns fler exempel och det är en trist utveckling. Nu kan man inte gå med i en enda grupp om man inte känner den som skapat den.

Kraxkompaniet har en grupp för att informera om revyn och locka publik och vi vill ju ha våra medlemmar kvar. Sådana här människor förstör för alla andra och det känns riktigt surt.

måndag 18 januari 2010

-1,6!

Tja ett gott resultat för första viktväktarveckan. Detta trots att jag äter ruskigt mycket. Alla dessa grönsaker gör att det kör runt i magen som en formel 1-tävling, men jag vänjer mig snart. Det verkar som om halva Kumla (den kvinnliga delen) bestämt sig för att börja på viktväktarna just nu för lokalen är knökafull och de har fått utöka tiderna. Jag kan inte låta bli att avundas dem deras utmärkta affärsidé. Det kan tyckas dumt och en del kanske till och med anser att det är korkat att gå dit, men för mig så funkar det inte utan kniven på strupen. Jag måste ha något att tävla mot. Allra bäst är det att vi nu är två polare som går och kan sporra varandra. Faktum är att jag måste gå dit och skämmas på vågen om jag inte gått ner, det är det som gör att jag fixar det. Varje gång jag försöker skärpa till mig utan denna press, så har jag hux flux glömt bort alla mina bra intentioner och finner mig själv knaprandes på en kexchoklad eller vad det nu kan vara. Nu känner jag mig riktigt motiverad och jag mår redan bättre efter bara knappt en vecka.

söndag 17 januari 2010

Hektisk söndag

Oj jag trodde det var meningen att söndagar var till för vila. Inte denna i alla fall. Först repade Krax och vid halvtvå dök 3/4 av vår nya orkester upp och vi hade lite möte med dem. Sen hem för att diska mördardisken, fixa mat och gå med jycken (oj det blev inga långa rundor i dag). Klockan 17 skulle jag nämligen vara tillbaka på Sparbanksbörsen för ett möte. Frk T avlämnades hos kamrat I och fick sedan hämtas hos kamrat T (barnöverlämning mellan separerade föräldrar). Mötet handlade om Atsö:s Teaterfestival som går av stapeln i Fjugesta 13 mars. Mitt i vår värsta repperiod men får vi försöka tillgodogöra oss en massa bra saker samt uppträda på kvällen ändå. Men det blir säkert skitskoj och kul att stå även på den scenen.

Enligt min våg (man törs aldrig lita på sin egen) har viktminskningen gått över förväntan. Hur sant det är visar sig i morgon.

lördag 16 januari 2010

Härlig kväll!

Musikal i Lekeberg stod på kvällens agenda. Vi var inbjudna att se det hela från läktaren och då ingår tyvärr ingen mat, men den såg mycket god ut ovanifrån. Vi hade gjort räkbaguetter som vi hade med oss, liksom dricka och godis till barnen. Frk T var dock inte nöjd med kosthållningen utan glodde besviken ner på gästernas godsaker och riktade ett besviket; "Men mamma, kunde du inte ha betalat så vi hade fått det där goda". Jag upplyste damen om att det dels var fullt och dels gick det inte att kräla som en ål nere vid dukade bord eller äta chips och choklad, så det så.

Musikalen handlar om en teaterresa till Stockholm och är definitivt värd att se. Det är faktiskt det bästa jag sett av Lekebergarna! Sen är det kul att de ger sig på nya områden hela tiden. I den här har de vävt in en 20-tals musikal i musikalen. Skitsvåra sånger som de klarar jättebra. Några av dem är brillianta och några mer normala men alla sjunger med stor känsla. Nu vet jag att de tränat friskt med Tangotanten flera gånger och det har definitivt gett resultat.

Jag och flera Kraxare med mig blev faktiskt sugna på att ge oss på något nytt i framtiden. Nu ska vi förstås först göra en fantastisk krogshow med fantastisk mat på Rosendal. Vi är i full gång och repar och i morgon ska vi träffa vår nya orkester. Det ska bli så spännande.

fredag 15 januari 2010

Bra och mindre bra saker en fredag i januari

Först en fantastisk nyhet, Krax har fått en ny orkester och på söndag kommer dom och träffar oss. Det är fantastiska Lekebergsrevyfolk som ställer upp, Tre Gringos. Det är härligt när revy- och teaterföreningar kan hjälpa varandra. Nu saknar jag bara ett svar från basisten, trumpetaren och pianisten P som förut har varit positivt inställd till spelande. Jag vet inte riktigt vart han tagit vägen, men sina mejl har han inte sett i alla fall. Men tre musiker är såååå många fler än noll och vi är så glada och jag räknar med att P vaknar till vad det lider.

För övrigt är jag glad åt att det är fredag och därmed sovmorgon i morgon. Trött efter första veckan med elever, kan man säga. Frk T följde med Lilla h hem för att ha lite julgransplundring och kanske var även dom lite väl trötta? Vid 15.30 ringde hon storgråtande hem, för då var hon och Lilla h så osams. Jag förstod så mycket att de blivit osams om en inloggning på datorn! När jag slängt mig i bilen för att hämta hem den upprörda ungen (insåg att de inte skulle vara själva hemma för då skulle väl Stora H bryta samman totalt) ringde jag kamrat I som fortfarande var på jobbet och till henne hade en lika upprörd Lilla h ringt. Oj oj, stackars Stora H som var mäkta trött på sin lillsyster och min unge. De hade blivit osams om inloggningen till Bilddagboken som inte funkade så till den milda grad att slag och spott utdelats. Jösses Amalia, hur det kan bli! Efter lite medlande så åkte Frk T och jag till stan och hämtade hennes glasögon för att sen åka tillbaka och plundra, eller snarare klä av granen och idka fiskdamm. Då var de lika sams som vanligt igen, det är tur att de inte är långsinta.

Frk T är i alla fall nöjd och glad över sina nya läsglasögon av märket Hello Kitty. Man får vara tacksam att hon inte valde Dolce Gabana.

torsdag 14 januari 2010

Vintersport kanske eller inte...

Jaha så var det snart helg igen. Det känns bra eftersom jag har den där obehagliga känslan av att vilja sova ett dygn. Helgen som stundar är också en sådan där barn ingår, vilket är betydligt aktivare än den andra varianten (om man bortser från krogbesöken förra veckan men det var högst ovanligt). Det innebär naturligtvis att det inte blir något dygns snusande i bingen. Min Frk T tillhör visserligen samma sjusovarsläkte som sin mor och hon kan lätt slagga till elva en förmiddag, men jag brukar ju ha folk i garderoben också. Frk L sover inte lika länge och det drar liksom igång maskineriet lite tidigare, även om hon har bättrat sig, det har hon. Förr kunde hon knata upp 6.30 och liknande okristligheter men nu sover hon då och då till halvnio.

Kamrat I kom med förslaget att vi borde göra en vinteraktivitet på lördag genom att bege oss till Kvarntorpshögen för skidåkning. Misstänker att kamrat R (han i garderoben ni vet) kommer att protestera vilt och högljutt. Om han orkar, han har nämligen lidit halva veckan av någon obehaglig åkomma. Han påstår att han är mer yr i mössan än vanligt och att det värker överallt. I går, efter Frk T:s optikerbesök, (hon ser fram emot att få tjusiga Hello Kitty-läsglasögon föresten) fick vi ta vägen om Atterstatrakten (han har en egen bostad) och slänga in blåbärssoppa till sjuklingen. Inte för att jag begriper varför han skulle ha just det (han var inte magsjuk) men det är väl någon skum last han har. Många parenteser blir det!

Om ni inte säger det till någon, ska jag berätta att kamrat R har viss fobi, för tjejer han flirtar med på nätet som har sjukdomen fibromyalgi. Jo då, så är det, inte för att det är något större fel på dom men han lyckas av någon outgrundlig anledning alltid stöta på just dom. Nu tror jag att han lider av en hemlig skräck att denna, just denna, farsot drabbat även honom ;). Åter till vintersporttankarna.



Mitt stackars barn har endast fått använda sina längdskidor här hemma förra vintern eftersom hennes lata mor inte precis gillar vintersport.

Vi får väl se hur det blir med skidåkandet. Oroa er inte för mig i det sammanhanget, jag kommer att befinna mig vid elden och lukta på korvarna i så fall. Fröknarna T och L får stå för åkandet tillsammans med kamrat I:s ungar. Det kunde vara bra om Frk T hann testa slalomskidorna innan dom är för små, om dom inte redan är det. Köpte dessa av en kompis för ett par vintrar sedan och dom har prydit sin plats i källaren. Ett par längdskidor behöver ungen också, för dom hon har, är urväxta, se bilden. Mina kan jag verkligen inte överlåta till barnet för då blir hon väl mobbad i all framtid. Jag har ett par snygga brädlappar sedan högstadiet som jag rotade fram på pappas vind för några år sedan. Då fick jag nämligen för mig att börja köra drag med Eddie, min förra jycke. Obegripligt men sant! Det måste varit sex år sedan, minst, tiden går! Det blev bara två försök när jag tänker efter. Men när jag kom med mina breda skidor och pjäxor från forntiden, höll dom proffsiga dragkillarna på att skratta ihjäl sig. Följande kommentar fick jag svälja; "Alltså ska du åka på dom där? Dom är ju för breda för spåret!" Jag svarade att det skulle jag absolut, eftersom dom var breda nog att hålla balansen på, så det så. Kan upplysa om att dessa fortfarande är dom enda jag äger och dom har också prydit sin plats i källaren sedan dess.

Annars har jag i dag ätit sunt och motionerat genom att släpa in en bångstyrig tacka i sin egen hage, efter att hon knölat sig genom stängslet och parkerat sig tätt intill baggarna med bara ett tunnt litet nät emellan. Tur att man kan göra en insats ibland.

onsdag 13 januari 2010

Terminstart och nystart

Ja denna är nu i full gång och det är som vanligt kan man säga. Jobbigt! Ungarna har tusen saker att ta igen av både prat och bus. Morgonpigg har jag aldrig varit kvällsmänniska som jag är. Jag har inga problem att vakna, eftersom jag gör det av minsta knäpp, men jag är ändå trött som ett lik. Nåja det blir väl bättre efterhand.

Mitt nya liv började igår och det var därför det inte blev någon blogg. Jag masade mig iväg till VV (viktväktarna). Det är ju inte första gången i livet och jag letade som en galning efter mitt guldmedlemskort helt i onödan eftersom min goda vän C hade fixat bra rabattkuponger via nätet åt mig. Nu jäklar ska det bli ordning på torpet! VV har nytt program som passar min nya "tro" bättre, man ska äta mer protein och fibrer och mindre av fett och kolhydrater. Ungefär som GI alltså, möjligtvis mindre fett men det gör ju inget eftersom jag inte precis älskar fett. Förutom chipsen då som givetvis är feta. Men det är kolhydraterna jag behöver minska, där var chipsen igen. Den stora smolken i bägaren är skolmaten, där får man chansa och gissa helt enkelt. Men det ska nog funka. Till premiären ska jag vara smalare och till sommaren ska jag i mina 36:or. Har tre par skitsnygga jeans i stl 36 och det målet är nog urkorkat.... dom är väl säkert omoderna.

måndag 11 januari 2010

En klar förbättring

av värmeläget har inträffat. Efter att kamrat R alltså först ställt om elpatronen på två faser och fixat till propparna så att de tål lite mer, är huset klart varmare. Visserligen saknar jag fortfarande en fungerande luftvärmepump, men hyresvärlden har ringt reparatören som lovat komma så snart han kan. Det är ju inte bara jag som har värmebrist. Badrummet är faktiskt varmare än det varit på hela vintern, men jag antar att det kostar. En vän på Fb skrev att han och hans fru utvecklat en fobi för EON-kuvert och jag har gjort detsamma för kuvert som det står Enkla Elbolaget på. En annan hade inte vågat öppna sitt EON-kuvert i dag. Jag fasar verkligen för elräkningen trots att jag är ruskigt glad åt mitt fasta, förhållandevis låga, elpris. Det är ett skämt att det kostar 10-12 kr per kwh vissa tider mot mina 0,47 öre.

Resten har också löst sig, bredbandet kom tillbaka någon gång under natten. Frk T:s vanliga tv (som inte går via bredbandet) strejkar fortfarande, men nu funkar den vanliga. Antennen har väl förfrusit där uppe på taket. Det blev liksom för mycket i går; först la tv:n och datorn av och när Morden i Midsomer givetvis inte fastnat på bandet och det inte gick att få igång den andra tv:n och kylan fick det att värka i lederna så gick det inte längre. Jag bara satte mig på sängkanten och tjöt. Fy fan, för vinter och kyla, jag skulle gärna byta bort hela vinterhalvåret och hellre ha 30 graders värme på självaste Julafton än att gå igenom en sådan här tid igen. Jag är heller ingen vintersportare så mörkret, kylan, snön, dimman eller iskallt regn och slask är mest till förtret. Självklart är det bättre med snö än regn och slask men inte kombinerat med denna kyla.

Om skolbarnen var änglar, kanske någon undrar? Jodå, skapliga änglar. Som vanligt pladdriga efter ett lov men de var i huvudsak sams vilket var det viktigaste. Nu är både en trött Frk T och en trött Pizza hemma hos en lycklig Findus som haft så tråkigt ensam här hemma.

söndag 10 januari 2010

Nån där uppe måste ha missat mig...

Ibland gör man om sångtexter i ren självbevaresledrift. Jag blir sällan riktigt deppad men nu är det nära ska jag säga. Förbannade jävla kyla!!!!!!!!!!!!!!!! Allt går åt helvete. I morse trodde jag det hade vänt för det var nämligen hela 16 grader och elpatronen gick på två faser. Tror någon det höll i sig? Självklart inte, när dagens kraxrep var slut och mat intagits på restaurang (att laga mat i mitt kyliga hus är inte till att tänka på) och jag kom hem, så var pannan iskall. Proppen hade gått så klart. Det var en jäkla tur att kamrat R inte bara släppte av mig och en ännu större tur att han elektriska kunskaper. Han gjorde händigt om proppen så att den går på 16 A istället för 10 och nu förhoppningsvis håller. Peppar, peppar. Luftvärmepumpen har frusit ihop därute och hyresvärld K har lovat att ringa efter reparatör i morgon, han har till och med skottat en gång till pumpen om reparatören har lågskor. Jag försöker tänka på alla snälla människor runt omkring mig, märker ni det?

Nu efter 4 timmar iklädd tjocka kläder med morgonrock ovanpå, sittandes bredvis extra elementet, börjar de vanliga elementen bli lite varma. När propparna gjordes om var elen givitevis tvungen att stängas av, vilket innebar att bredbandet la av. Det går nu inte att se på TV eller komma ut på nätet via vanliga modemet. Efter ett tags surande och testande av olika lösningar som inte funkade kom jag på att jag fick ett mobilt bredband då telefonerna inhandlades. Himlen vare lovad, jag kommer nu ut på nätet och kan åtminstone surfa och blogga.

Pizza verkar i alla fall haft en trevlig dag eftersom hon förlustat sig med lämplig hane i Småland i dag. Där var det varmt och skönt -2, vilket låter som näst intill shortsväder för en frusen närkebo.

Repet gick bra och var roligt förstås. Jag måste nu också lära mig att tala östgötska vilket inte är helt lätt men det ska väl gå. RH har också skrivit klart sina sketcher och dom blir nog riktigt roliga. Man får försöka tänka positivt, men det är lite svårt nu, det känner jag tydligt. Hoppas, hoppas mina skolbarn är små änglar i morgon, för det behöver jag.

Förbaskat trött på kyla

-26 just nu, -28 i går osv osv. Jag tror till och med katten fryser och då menar jag här inne! Just nu i natten så uppgår inomhustemperaturen till 13 grader. Jo då det är sant och ändå har kamrat R ställt om elpatronen till full effekt vilket inte hjälpt ett dugg. Mitt värmesystem orkar helt enkelt inte med detta och snart inte jag heller. Försöker verkligen tänka på stackars människor i Sibirien och andra ogästvänliga ställen men det fungerar rätt dåligt. Har dock försökt få upp värmen denna helg allt vad jag orkar. Gårdagskvällen innehöll fullt ös på O´Learys vilket var mycket trevligt.

Smolket i bägaren, förutom kylan, var följande. Snälla granndottern I (hon får gå som det trots att hon flyttat till Hallsberg) fick böter för ett trasigt halvljus sedan hon släppt av oss. 200 meter hemifrån kom en "tokgalen" och otrevlig kvinnlig polis som förmodligen jobbade på beting eller något och gav henne 1600 kr i böter. Provision? Vem vet? Hur i helvete är man funtad som polis om man stoppar en ung tjej i en ganska ny bil i -28 graders kyla kl. 02.30 och anser att hon borde bytit lampa i Örebro när hon såg att den var trasig. Det går förmodligen inte ens att byta lampa själv på den bilen och i korvkioskmackarna finns knappast någon käck person som hade kunnat göra det heller. Borde man få vara polis då? Alltså man tror knappast detta är sant men det är det.

Kvällen har tillbringats först hos kamrat I för intagande av god mat (pepparbiff) och sedan Tybble pizzeria för intagande av öl och en vidrig cider (den tog lååång tid att göra slut på och då var vi tre som tvingade i oss lite då och då). Varför var vi där undrar nu säkert vän av ordning. Jo för att "våran" bästa Micke (f.d Kraxare och till vardags trummis i Sannex) spelade med några polare där. Rusikgt bra musiker och när de höjde upp sångmickarna så de hördes bättre blev det riktig bra ös om än inte riktigt samma röj som på rockbandet på O´Learys i fredags. Kul att träffa kamrat M två dagar i rad eftersom vi inte setts på evigheter. Återkomsten hem blev som sagt inte nån höjdare med tanke på kylan. Ska nu krypa ner i sängen iklädd pyjamas och mysbrallor och dubbla tröjor. Har i sängen två filtar och ett täcke så jag ska väl överleva. Sov gott!

fredag 8 januari 2010

Krogen nästa

Alltså det här har jag verkligen inte tid med men en del blir ju så ledsna och det är det tristaste jag vet. Är på väg mot först lite pub och sedan Ritz, ska åka om 20 minuer och jag har inte kommit i duschen.... idioti. Jag blev tvungen att köpa nya stövlar -24 lämpar sig inte för krog utan för tjocka vinterkängor. Kan hända det blir rapport ikväll eller att ni får tåla er till i morgon. Skål!

torsdag 7 januari 2010

Jobb och Kraxfika

Jaha första dagen på jobbet avklarad och det gick ganska bra att komma upp trots allt. Kul att träffa alla igen. Vår nya chef lär visst komma i slutet av januari så tills dess får vi klara oss själva. Kvällen tillbringades i Krax lokal där vi träffades för att fika och prata strunt. Det gjorde vi, mest jag tror jag, urk. Känner mig lite abstinensig efter att ha varit ledig så länge, BME tyckte detsamma. Mesta grattiset blir till J och hon vet varför.

I morgon ska vi gå ut och vi har för en gång skull blivit ett helt gäng, det ska bli riktigt kul. Kuligast blir att träffa kamrat M, för det var jättelänge sen och att grannen EB ska med, för vi har aldrig varit ute ihop förut. Hög tid för sömn.

Ops, glömde en sak. Christina Kjellsson har börjat blogga, hon är en magnifik vissångerska som skriver grymt bra texter så det kan bli kul. Ni hittar länk hos mig.

onsdag 6 januari 2010

Flyttmotion

Det blev dagens variant kan man säga. För någon timmes hundpromenad har inte den här dagen heller bjudit på. Pizza fick tillbringa denna kyliga dag hos bästa hunduppfödaren C så hon slapp sitta i en iskall bil medan vi bar möbler och kartonger. Syster A hade anlitat en hel hög medhjälpare så det gick relativt fort att tömma huset. De har dock ett digert jobb framför sig eftersom massor av renovering kvarstår och uppackning förstås. Vi packade upp köksprylarna medan vi var kvar. Garaget är sprängfyllt med saker så gräsklipparen fick (får?) vänta utanför. Jag hade givetvis bilen full med saker hem, suck. Men lite grand har jag avlämnat hos kamrat Å som skänker till bättre behövande i Estland. En kartong står kvar i bilen och ska förhoppningsvis hitta till Navet.

Dagen har också bjudit på kalla hus. Med öppna dörrar så blir ett hus snart utkylt när det är -18 ute. Syrrans erbjöd alltså inte mycket till värme och här var det inte precis bättre när jag kom hem. En termostat krånglade så ett element var dessutom iskallt. Nu är det åtgärdat och luftvärmepumpen ger lite varmluft (det är kanske något varmare ute) så det är lite mer än 15 grader här inne, vilket det var förut. Kamin, som sagt, det är mitt mål och min högsta önskan just nu. Nja eller nästan i alla fall.

I morgon börjar vardagen igen. Jobbet klockan 8.00 det blir en pärs. På kvällen ska Kraxarna fika vid 18.00 hoppas jag inte somnar.

tisdag 5 januari 2010

Snabeldraksmotion

Ett nytt ord som jag just hittade på. Kung Bore har blivit på sitt kyligaste humör igen och håller Sverige i ett järngrepp. Rackarns, vilken vinter detta är, jag misstänker att jag kommer att gå bankrutt på elräkningar men jag orkar inte tänka på det nu. Jullovet närmar sig sitt slut och även om jag är ganska rastlös är jag inte riktigt så sugen på att börja jobba som jag skulle vilja vara, men det kanske tar sig.

Någon timmes promenad med Pizza har det knappast blivit i denna -20 gradiga temperatur. Hon fryser snabbt om tassarna och börjar halta sig fram, så det har blivit några korta varianter i istället. Jag har däremot motionerat med snabeldraken i högsta hugg. Övervåningen blev inte så värst städad till jul, jag nöjde mig med att plocka undan, damma och byta sängkläder. Draken körde jag mest runt med på nedervåningen. Den har en kolossal sugförmåga min dammsugare, så tillvida att den suger sig fast i golvet, vilket gör det hela än mer arbetssamt. När jag ägnar mig åt trista saker som städning väcks min fantasi till liv och jag kom på att snabeldrakens sugförmåga kanske skulle göra sig bra i TV1000:s nattliga utbud. Eller kanske inte föresten.... En kamrat på FB undrade om jag hade datorn med mig under städningen eftersom jag gjorde hela proceduren till en följetong på Facebook. Icke sa Nicke, jag använder inte ens mobilen, men jag gör en sabla massa små pauser. Eftersom detta med städning är så trist kan man liva upp det hela med små käcka kommentarer så andra kan följa ens vedermödor.

Jag börjar allvarligt fundera över mitt förstånd och jag föstår om ni också gör så. Men jag blir säkert normal igen när jobbet börjar på torsdag och tidsbrist genast uppstår.

Frk T är inte så road av trista kompislösa dagar så hon ägnade förmiddagen (när jag tvingat henne ur bingen) åt att ringa varenda klasskompis. Till slut blev det Lilla h och hon som lekte som vanligt. Jag gick ut i god tid för att varmköra Forden i dryga 30 minuter, det var ruskigt kallt, mer än -20. Tror någon det gick att växla? Nej då, jag fick köra på tvåan ända hem till kamrat I. Där gick det att svänga runt och ställa sig lite märkligt på parkeringen så att backen inte skulle behöva användas. Men då jag kom ut efter avlämnade av en stycke unge så hade allt lossnat. Nu har det nog dessvärre frusit fast igen och barnet får tillbringa natten hos kompisen.

I morgon ska det flyttas hela dagen. Syster A ska nu flytta in i vårt gamla föräldrahem. Visserligen är där omgjort, men i alla fall, det skulle kännas märkligt om det vore jag. De har slitit halvt ihjäl sig med renoveringen och är inte färdiga heller, så det blir nog ett drygt jobb i morgon och det ska inte precis bli varmare. Snacka om att vi kommer elda för kråkorna, tur det inte drabbar min elräkning.

OM någon undrar över värmesituationen här hemma, kan jag meddela att här är hela 17 grader inne och så gosigt så. Men jag har ju snabeldraksmotionerat och hållit mig varm. Föresten passar jag på att frosta av frysen när maten kan stå ute, men det smälter lite väl långsamt i frysen trots skålar med hett vatten.

Kött och sallad blir det i kväll OM någon undrar det.

måndag 4 januari 2010

Rekommenderad livsföring

Ibland skulle man tänka sig för. Givetvis fick jag en kommentar på gårdagens inlägg och nu finns det folk därute som vill se den utlovade listan. Bara att sätta igång alltså.

Kost
  • GI-metoden eller Viktväktarna, det är frågan? Någon nämnde att VV satsat på något som liknar GI-metoden så det kanske löser sig. Tills detta val är gjort gäller följande:
  • INGA chips (totalförbud minst fram till Hackat & Malets premiär 1 april).
  • Mer grönsaker.
  • Bara långsamma kolhydrater, alltså får det funka med äcklig fullkornspasta. Det innebär ju i alla fall att man dessutom äter mindre.
  • Ta bort så mycket socker som möjligt och vitt bröd.
  • Beslut om lämplig metod tas denna vecka.

Motion
  • 60 minuters hundpromenad per dag, minst.
  • Stavgång två gånger per vecka så fort det går att gå på min väg där hunden kan vara lös. Kan ingå i de 60 minuterna för annars räcker inte tiden till.
  • Ett motionskort av något slag ska inhandlas frågan är var? Badet kanske eller något annat ställe? Kan man, om man väljer badet, träna styrketräning på sommaren när det är utomhusbadet som gäller? Dit går jag nästan aldrig och det inser jag att jag inte kommer att göra följande sommar heller. Jag åker nästan bara till badställen där jag kan ha med hunden (även om hon inte alltid badar). Under sommaren har jag mest tid att träna och det är knäppt om det är stängt då. Undersökning ska alltså göras snarast.
  • Rörelseträning. Yoga eller något annat måste också till. Jag är egentligen grymt vig och kan (eller snarare har kunnat) göra en hel del skumma saker med min kropp och det retar mig oerhört att det inte längre funkar.

Stress

  • Detta är den svåra biten men jag gissar/vet ju att det handlar om planering. Vad är viktigt och vad är inte viktigt?
  • Nu bestämmer jag något skitsvårt men jag tar bloggen till hjälp. Varje söndag kommer en lista om vad som är viktigt den kommande veckan och vad som faktiskt går att strunta i eller låta någon annan ta hand om. Listan ska också innehålla avkoppling/återhämtning. Glömmer jag eller slarvar får ni gärna påminna mig.

Ja detta får nog räcka tror jag. Vi får väl se hur det går men om jag inte gör något alls så tror jag att jag blir sjuk på något vis. Högt blodtryck kan man ju få (jag har ingen aning om hur mitt är eftersom det är flera år sedan jag kollade det) och en massa annat elände även på riktigt och inte bara i min hypokondriska hjärna.

För övrigt så har jag varit med Studiefrämjandet och tittat på en möjlig framtid för Krax och annan kultur. Nu är det bara och väna och se om det blir något av det hela. Men jag hoppas!

söndag 3 januari 2010

Nytt År och nya mål!

Läste en rolig sak på FB, A en gammal vän eller snarare vän till min syster, skriver så roligt om hur nyttig, sval och ekologisk hon vill bli. Denna kvinna är oerhört snygg och attraktiv, hon glittrar vackert på sin bild (även om jag inte sett henne live på dryga 30 år och hon numera bor i Malmö så ser bilden rätt nytagen ut) och hon behöver nog inte ändra sig ett dugg. Jag själv däremot, skulle nog sätta upp några mål över min livsföring, känns det som.

I går kväll gjorde kamrat R mat igen, fläskfilé som konjakflamberades vilket resulterade i en oerhört god sås som jag givetvis tryckte i mig med glädje. Rödvin så klart och sedan kunde jag givetvis inte låta bli att glufsa i mig lite chips trots enorm mättnad. Efterrätt hade barnen önskat sig och jag är mycket glad över att jag avstod chokladpuddingen och enbart satte i mig lite färsk annanas. Frk T kom ner lätt grön i ansiktet av illamående och gick och lade sig i min säng eftersom Frk L tittade på film i hennes rum. Mitt eget illamående startade när jag kröp ner i bingen vid ettiden. Att ligga i min säng med en sprattlande unge, tung hund som ville ligga just på mina ben och en galen katt med spyhink bredvid sängen var inte till att tänka på. Jag kunde helt enkelt inte med att ta bort detta roliga syftningsfel, det bjuder jag på.

Jag släpade mig över till Frk T:s rum vilket inte hjälpte. Jag var klarvaken och illamående. Efter en stunds pina och slagsmål med katten som likt ett lejon hela tiden hoppade på Pizza alternativt lekte med prydnadssakerna i fönstret som han kastade ner på golvet, insåg jag att TV nere i vardagsrummet skulle vara bättre för sinnesfriden och den efterlängtade sömnen. Sagt och gjort, med spyhinken i högsta hugg la jag mig i soffan och slog på burken. Tillsammans visades på nån TV1000-kanal och sedan upptäckte jag vuxenfilmerna som tydligen visas nattetid. Alltså, finns det ingen regissör som kan göra något av, även sådana filmer? Det är ju möjligt att jag drabbades av en fruktansvärd otur på den fronten men den gångna nattens utbud var inte mycket att hurra för. Hur kan man göra exakt samma sak i en kvart eller mer innan man byter?

Visserligen hade detta kanske kunnat bidra till sömnen, men jag ville verkligen inte att någon av övriga sovande i huset skulle vakna och hitta mig sovandes framför en porrfilm så jag zappade vidare. Till slut lyckades jag hitta senaste avsnittet av På Spåret i repris (det är riktigt bra även med de nya programledarna) vilket jag tittade på till klockan var fyra. Illamåendet hade då avtagit och jag släpade mig upp till Frk T:s rum där kattmonstret väntade. Fan vilken natt alltså. Han måste helt enkelt ut lite på dagarna även om det är snö och iskallt, för han gör mig snart galen. Klockan 11 blev jag väckt av hyresvärld K som stod vid f-hemmet och undrade om vi inte skulle repa, han hade givetvis inte läst sin mail. Men det var lika bra att gå upp då förstås.

Åter till rubriken. Jag måste sluta äta chips till jag mår illa!!!!!!!! Det är ju sjukt att ligga där med en hink bredvid sängen bara för att man inte kan låta bli dessa förbannade chips. Jag mår verkligen inte bra av denna skräpkost. Men det är väl ungefär som en inbiten rökare med Kol, fan så svårt helt enkelt. Jag tror dock att jag måste ändra min livsföring och det är nu. Mer motion och bättre mat helt enkelt. Får väl använda bloggen så ni kan fläta till mig när jag slarvar. Ska göra en lista.

Ibland undrar man...

... vad man håller på med. Den här dagen har mest varit en slöhetsdag ända till det skulle bli skridskoåkning vid 17. Fri åkning i Moabhallen utan klubba! Frk T och Frk L hade båda fått nya skridskor i julklapp som skulle invigas. Konståkningsvarianter med taggar, att jämföra med de tidigare barnvarianterna. Undertecknad har inte åkt skridskor sedan 1979 då jag gick i åttan och jag hade verkligen inte tänkt börja nu. Men hur det var så stod vi där kamrat R och jag och hejade på ungarna som tränade som tusan och då blev jag liksom lite sugen på att prova. Frk T:s skridskor är lite stora åt henne och därmed precis lagom åt mig, så när hon behövde gå på toa snörade jag på mig eländena. Jösses, det var precis så svårt som jag fasade för! Bambi på hal is, jag vågade knappt släppa sargen. Max fem minuter hade jag dem på mig och ändå fick jag ont i fötterna. Misstänker att de pappor som var där med sina telningar i alla fall fick något kul att prata om när de kom hem. Nåja jag gillar ju att glädja andra så vad gör väl det, ni andra får hålla tillgodo med detta foto. Tyvärr alla FB-vänner så blev det hela inte förevigat på film.

fredag 1 januari 2010

Årets första dag

Har väl mest flutit på kan man säga. Kvällen i går tillbringade hos syster L, syster A, deras respektive och ungar samt kamrat R var med på festen. Frk T var hos sin pappa men är nu hemkommen. Vi åt god mat, hummersoppa och vitlöksbröd (som jag svängde ihop igår, vilket känns sensationellt) till förrätt. Oxfilé blev det till varmrätt och det var ljuvligt så klart och pannacotta till efterrätt (när vi väl orkade trycka i oss den). Barnen utmanade oss i Wii, vintersport och jag förlorade så klart, helt ute för räkning. Hoppade 36 meter i backhoppning jämfört med systerdottern på 9 år som klämde i med 109 m. Tror inte det där är helt min grej. Singstar däremot, det gillar jag och kan gala i micken hur länge som helst. Det gjorde vi också till sådär en fem på morgonen, efter lite prat och hundpromenad (när ingen orkade smälla raketer längre) så kom vi i säng (nåja madrass på golvet) vid 05.40. Vid 11 tog vi oss upp så det känns som att det är dags att nanna snart.

När jag kom innanför dörren hade S (Studiefrämjandechefen) ringt på telefonsvararen och han lät väldigt uppåt så jag ringde på en gång. Att han ringer på Nyårsdagen när han är ledig hör inte till vanligheterna så jag kände att det var något stort på G. Han sprudlade av bra idéer för kultur och Krax inte minst. Än så länge är detta alldeles för nytt för att avslöjas men det känns fint att han vill ha mig med och köra skutan. Detta gör att det känns som att 2010 kan komma att bli ett bra år.

Under kvällen har vi ätit tacos. Frk T och L har bråkat om platserna i soffan. Frk T och kamrat R blev osams om en konservburks tillbakaställande så att Frk T allvarligt funderade på att åka tillbaka till sin pappa. Jag får nog ta tag i det här vad det lider men jag är för trött i kväll. Förhoppningsvis gör sömn underverk för både kropp och själ denna natt.