onsdag 27 februari 2013

Affischen klar!

I dag har jag satt upp några affischer till vår Engelska pubafton som denna gång blir tre kvällar. Mordgåtan repas med andra ord för fullt och på lördag ska vi ha första genomläsningen av Drottningens juvelsmycke. Det blir en teatervår snarare än en revyvår och ååå vad jag längtar till våren.


Välkommen att boka biljetter. Du kan också kolla på hemsidan kraxkompaniet.se.

Sweet dreams!

söndag 24 februari 2013

Jesus Christ Superstar

Syskonhelgen i Stockholm är över precis som årets sportlov. Fyra veckor till Påsklov, man får tänka i hållplatser. I fredags åket jag och mina båda lillasystrar (knäppt pluralord där) till huvudstaden. Vi hade för avsikt att fira vår faster som uppnått den aktningsvärda åldern av hela 80 år. Hon fyller på julen så då hade vi minsann försett henne med en biljett till musikalen jag velat sett lääääänge. Jesus Christ Superstar med Ola Salo. Fantastisk, det kan jag säga med en gång. Men jag tar det hela i kronologisk ordning för det finns en del att berätta.

Faster Siv har sett om sitt hus och tagit plats och hyr en lägenhet på ett äldreboende med anor. 150 år gammalt, startat av någon grevinna med behjärtansvärda syften. Tjusiga tapeter med en färg för var våning, alla tänkbara faciliteter som pool, biljardrum, datarum, bibliotek och Gud vet vad på Kungsholmen. Klokt att se till att bo på ett ställe där man kan få hjälp den dagen man behöver det. Hon är sån min faster, hon har diverse egenskaper där stark vilja är den mest framträdande och att hon skulle hamna i klorna på någon annan tror jag aldrig har föresvävat henne. Hon har satt agendan livet ut det är jag helt säker på.

Fredagskvällen ägnade vi åt att äta thaimat och dricka vin, sen åt vi ost och kex och drack mer vin till vi var stoppmätta. Hos faster inbillar man sig inte att man får sovmorgon utan man går upp i skaplig tid, äter noggrann och långsam frukost (oavsett vad man tycker om den saken) sen ut på stan.

Nu hade min ena systeryster riktat in sig på en speciell butik som skulle ligga i de finare kvarteren på öster, närmare bestämt på Karlaplan 13. Det hade vi kollat upp på nätet innan avfärd med tunnelbanan, vi hoppade över Hötorget och gav oss av. Väl där ändrade sig plötsligt vår yngsta syster som hade koll på adressen till Karlagatan 13, vi befann oss då vid Karlagatan 78 eller 87. Om, jag säger bara OM vi bara vänt oss om, hade vi sett att det låg bakom ryggen på oss i en Galleria. Istället promenerade vi i rask takt jävligt långt, minst ett par kilometer innan vi slutligen var på Karlagatan 11 och insåg att nr 13 möjligtvis var en stycke kyrka uppe på en höjd. Hm, minstingsyster fick då lite ångest och gjorde en koll på Aj-fånen igen och hej och hå, vad vi jublade när det faktiskt var Karlaplan som gällde. Nåja vi är inte lata vi inte utan vi gick i om möjligt ännu raskare tillbaka. Rejäl motion fick vi, man ska se det ljusa i tillvaron. Att butiken sen inte hade ett skit är en annan historia. Likaså att jag nyss hittade en butik till på Drottinggatan bredvid Pub en till.

På tur-kontot står att jag kunde åka tunnelbana på en remsa från 2008. Det skulle jag väl inte kunnat om de tittat lite men årets remsor var gröna precis som 2008:as. Kändes liksom viktigt att säga det här.

Sen skulle jag till Hollister. Vet ni inte vad Hollister är? Då är ni SÅ ute, bara så ni begriper det. Hollister är så känt och så INNE att butiken inte behöver nån skylt utanpå sig! Man går in i Gallerian bredvid Kulturhuset, Hollister ska enligt alla skyltar finnas där och vi följer en karta hur man ska gå men där finns ingen butik. Efter att ha frågat en människa inser jag att det är en sorts huslik byggnad som jag helt enkelt trodde var en restaurang. Inne i denna hippa butik är det kolmörkt, jag kan inte låta bli att undra om det är avsiktligt om allt är uselt sytt eller nåt? Musiken dunkar och jag har aldrig varit i en butik med mer personal, varannan människa verkar jobba där och alla iförda flippflopp, badskor alltså. Därifrån ville Frk T mest av allt ha något ifrån. Eftersom det står Hollister på klädtrasorna kostar de massor och jag gick lös i rea-avdelningen och hittade efter mycket famlande i mörkret några saker till överkomligt pris. Svetten lackade och kön var lång. Mina systrar hade gett upp och stuckit ut för länge sen när jag stapplade ut. Jag tänkte ta ett foto på en jättelik kristallkrona som lös ett dämpat sken vid kassorna men vips hade jag en hök i form av en småväxt man som på engelska upplyste mig om att "no pictures, no photos". Märklig upplevelse måste jag säga.

Hem och duscha och i väg till fasters matsal för att inta utsökt måltid, trodde vi. Men jag undrar om någon annan ätit seg fisk förut. Torr kan den bli men seg så den var svår att skära. Märkligt, tur det var god spenat till. Sen till höjdpunkten då. I väg till Göta Lejon för att äntligen njuta av Ola Salo. När vi stått i garderobskö i en evighet, kissat och precis ska gå in inser vi att vår kära faster inte har med sin biljett. Jag trodde jag skulle avlida av fasa. Den hon fått trodde hon var en kopia och den var inte med. Där står vi med tre biljetter och fyra personer. Alldeles för lång tunnelbanefärd för att hinna hem och hämta. Men Siv blev inte så nervös, vi pratade med insläppskillen och blev insläppta bara. Han påstod att vi kunnat lösa det i kassan också men vi slapp. Längst fram satt vi! Jäkligt nära, man kunde nästan ta på dom, dessa läckra män, gah.

Mer seriös åsikt. Ola Salos inlevelse är enorm. Att ha denna känsla i sången och i uttrycket efter så många föreställningar är otroligt. Judaskillen likaså och den kroppen.... när nu börjar jag igen. Ni får en bild istället. Man fick inte fota under föreställningen utan bara under tackandet, så jag lydde och njöt istället.

onsdag 20 februari 2013

Snark

Jäklars vad trött jag är, gäsp. Skyller på kiropraktorn som korrigerat mig. Jösses vilken tur att nån kan korrigera mig. Ibland tror jag det vore bra om nån korrigerade hjärnan också. I så fall får den gärna säga åt mig att ta ner axlarna och låta dom stanna nere. Jag kommer på mig hela tiden med att ha dom uppe vid öronen. Jösses vad jag längtar efter att snön ska förvinna så jag kan åka till trappan utan att riskera benbrott. Jag vill få ordning på min kropp igen, bli vältränad! Visst jag vet att man kan träna på annat sätt och ibland tar jag en stavgångspromenad och så men det blir inte som ett gift. Jag behöver bli beroende.

I kväll är det styrelsemöte med Atsö (amatörteatersamverkan) i Fjugesta och då måste jag hålla mig vaken annars riskerar man att bli betraktad som otrevlig och se, det vill jag inte. Kanske ska jag slå till på en kopp kaffe även om uret passerat lunch.

Frk T blev dyngförkyld i natt och vaknade med näsblod och näsan full av snor. Stackare. Stallet fick helt enkelt vara i dag, för i dag bestämde mamma. Jag tror damen ätit lite dåligt i två dagar. Hon har varit i stallet från nio på morgnarna till sex på kvällarna och bara ätit mackor, inte bra. På kvällen har hon varit för trött för att äta ordentligt. Men hon har jobbat hårt, ridit och umgåtts och haft det fantastiskt så det är det nog värt. I dag har damen ätit i kapp, trots dyngförkylning satte hon i sig 7 pannkakor till frukost (jo ni läste rätt) och vid tolv klämde hon en hamburgemeny från Mc Donalds som jag köpte med hem. Man tror inte det är möjligt. Ungen är smal som en sticka och verkar bara växa på längden, hur det nu går till. Jag växer bara på tvären, tycker jag.

Jag vägrar bli smittad av vare sig enorm hunger eller förkylning, jag ska ju nämligen spana in både Jesus och Judas på lördag. Mina kära systrar och jag ska ha en ren nöjeshelg i huvudstaden, vi ska ta med vår krutfaster som är 80 pigga år och ge oss ut i Stockholmsnatten. Jesus Christ Superstar har vi biljetter till och jag vill inte sitta där och snora. Förkylningen får helt enkelt vänta och helst utebli. Så baskelusker, vik hädan!

Nä jag tror jag ska sova en skvätt i alla fall, jag har ju sportlov, gäsp.

måndag 18 februari 2013

Fint som snus!

Det gick fint på Rotarymötet. Det kom folk och jag kunde andas ut. Visserligen hade Elias lugnat mig redan i receptionen att det alltid kom folk vem som än snackade, tja det kändes ju bra ;) spelade ingen roll om jag var kass alltså.

Några bekanta fanns på tillställningen, dels vår egen revydoktor som visade sig vara nån sorts ordförande. Han skötte i alla fall en gonggong och läste upp lite saker. Sen var Wilsson på plats och han är ju en supportande gammal revyräv som ofta ser det vi gör. ÖSK:s storsponsor som är rätt omskriven (så kan man väl uttrycka saken) var också där och vi pratade om hundar minsann. Det var på det hela taget trevligt och vänligt och de verkade mycket intresserade. Jag fick slutligen frågan om hur många timmar mina dygn har och tja det är ju lite svårt att svara på. Det beror på hur många som hjälper mig, svarade jag, jag är ju inte ensam.

Sen var jag uppe en sväng till Studiefrämjandet och snackade mordgåta och lite andra idéer. Veckan är ganska full med saker fast det är lov. Men jag sov en skvätt på eftermiddagen, att bara slappa i soffan är inte min vanliga sysselsättning men ack så skönt.


söndag 17 februari 2013

Rotary i morgon

I morgon är det dags, då ska jag hålla föredrag på Rotary i Kumla. Man får hoppas det kommer några, tänk om de skiter i det när de ser att jag ska prata? Man vet ju aldrig.

När vår skola skulle prata om Storyline på "lärare möter lärare" kom inte en käft, så sånt kan hända. Jag har gjort en Power point och totat ihop ett manus, så jag inte gaggar för länge. Känner jag mig själv rätt kan de annars bli sittande där i flera timmar och det går ju inte.

Vår historia i Kraxkompaniet är ganska häftig måste man säga, på bara några år har vi gått från att vara några själar som hade gjort några hundrevyer till att ha ett "eget" palats att uppträda i. 2005 fick jag en månads sommarjobb på Studiefrämjandet och så började det hela. 2006 satte vi upp Dax för Krax och allt var i gång, hösten 2010 hade vi invigning av Sturepalatset med Snittar & Bubbel. Det har gått fort och vi har hunnit hur mycket som helst. Tio revyer/krogshower har vi gjort om man räknar julshowerna och en Mordgåta och ett par Westernkvällar. Det är väl ett ganska bra facit. Vi får se om det blir impade i morgon eller om de kastar tomater på mig. Sweet dreams!

lördag 16 februari 2013

Fascinerande!

Jag upphör aldrig att förundras över Melodifestivalen och att folk blir så upprörda. Först så skriver de att det är så dåligt och att det är så hemskt. En del hävdar att de inte tittar, men alla verkar på något vis ändå titta. När sen låtar går vidare, så är folk som galna. Upprörda kommentarer om hur fel alla röstat väller fram på fb. Jag kan inte låta bli att skratta. Är det SÅ viktigt, får man väl lägga ett antal slantar och rösta då.

Jag är väl skadad förstås. Först vill jag bara säga det att jag ÄLSKAR mellon, det är årets tv-höjdpunkt. Det är skitkul att kolla fula/snygga kläder, knäppa frisyrer, bra och dåliga låtar. Hitta käcka sånger man kan skriva nya texter till. Hitta roliga nummer man kan parodiera. Men jag tänker inte att varje sång som går vidare måste kunna vinna ESC, de kan vara kul och bra ändå. Visst, det är ju jättehäftigt när en sån som Loreen vinner och man fattar direkt att det här, det här är grejen! Modernt, rätt och en vinnare. Men det händer ju inte så ofta och ibland har man fel i känslan också, tänker på The Ark bl a.

Jag tycker bara det är kul när ett gäng gubbar går vidare med en "En riktig djävla schlager", haha knappast en höjdare rent musikaliskt men sjukt kul. Jag kan även skratta åt Bananen. Men i finalen är det bra om en bra låt med chans går vidare, men på vägen dit...tja så viktigt är det inte. I kväll var det inte värst men de som gick vidare var mest ok i alla fall. Kläderna var dock oslagbara i kväll. Förra veckan var det bättre låtar och då gick Louise Hoffsten vidare med en jättebra låt. Så ni som oroar er, det löser dig. Dessutom har inte Sverige råd att vinna två gånger i rad, så vi får ta det lite lagom i år.

Annars har jag haft en mycket bra dag. Mordgåtan är färdigskriven så när som på epilogen. Vi har haft genomläsning i dag och skrattat gott. Den är rätt elak och tydligen har jag träffat grymt rätt i en del gissningar när jag skrivit. Om jag ska tolka vissa människors reaktioner så. Jag måste dock tillstå att jag inte haft annan info än det tidningar skrivit och vad jag tolkat ur detta. Men jag är väl rätt bra på att läsa mellan raderna kanske. Sen hoppas jag att jag fått till olikheter med verkligheten också för jag vill inte sparka någon i skrevet på riktigt, bara vara rolig och fyndig.

Vi har släppt biljetterna i dag så boka in en kväll i påskhelgen och ha en Engelsk pubafton hos oss. Käka grymt god fisch and chips, ta en engelsk öl och gissa vem som är mördare och inte minst hör bandet "Kvintett minus ett" som kör engelsk 60-tals musik kvällen till ära. Det blir tre helkvällar det.

onsdag 6 februari 2013

Laddar för Kommunal!

På fredag har vi föreställning. Ja det är inte en sån ni kan komma och kolla på om ni inte är kommunalare vill säga och är anmälda till deras årsmöte. Vi har gjort att de fått ett smetfullt årsmöte. I alla fall föredrar jag att inbilla mig att det är vår förtjänst att så många vill gå på årsmöte.

Det blir mat från Delikatessbutiken och underhållning av oss. Vi tar fram lite nummer från Visor och Klavertramp (min favoritrevy av de vi gjort) och ett par bra saker från Julstök som inte är så juliga. Vi har försökt ta nummer som ska passa de som är med i kommunal. Det blir sopor, försäkringskassekritik, skola och åldringsvård på agendan och en frisk känga till regeringen på slutet. Vi har lite ny orkester, eller ingen är ny men de har inte spelat tillsammans förut så det blir extra spännande.

Palatset är nästan helt i ordning, toapapper och kaffe inköpt. De starka varorna köps lite närmare inpå men det ska inte bli någon brist. Dagen har varit full av jobb. Kul med en liten revyföreställning så här innan mördandet ska ta fart.

I går blev jag inspirerad av Lerbäck. Jäklar Amalia vilken bra fars de har fått till! Bara att komma på ett pris till begravningsbyråer, man dör ju av skratt från första början, sen får man liksom återuppstå. Köp definitivt biljetter till Spiken i Kistan och åk till Lerbäck och mys en kväll. Du kommer förstås att ha skrattkramp när du åker hem, men skratt förlänger ju livet så det är det värt.

måndag 4 februari 2013

Våta spår

Mordgåtan börjar ta form även om min fantasi tryter. Jag har bett en expert jag känner om hjälp och jag hoppas det spetsar till dialogen lite. Jag ska fortsätta skriva i kväll.

Annars har vi en del på gång, Engelsk Pubafton med Mordgåta, som sagt, i påskhelgen. Eric Claptonkväll den 12 april, barnmusikal i maj (ni får veta mer om dessa evenemang efter hand). Sen vill folk ha mer western.... så man får väl slänga på sig bootsen och hatten en gång till då.

I dag har jag besökt kommunens nya stolthet, badhuset. Inte för att jag badat, men min elever har så gjort. Jag inspekterade mest cafeterian och insåg att man varken kunde få kaffe av flashigare slag fast det fanns reklam om den saken (endast halvvarmt bryggkaffe på termos) eller betala med kort, vilket gjorde att jag lyckades pruta fem spänn. Jag har också kollat in den "lokala porrkanalens" landningsbana. Det jag hade alldeles speciella skäl att göra ;). Vill ni veta nåt om det får ni väl boka in en kväll i påsk på Sturepalatset.

För övrigt har jag haft en ny upplevelse på jobbet i dag som jag för all del gärna sluppit. Men man kan se det som att alla nya upplevelser lär en någonting. Nu ska jag frysa i ridhuset. Ha en bra kväll.