söndag 18 september 2016

Musikrepetition

En lång helg lider mot sitt slut och jag är lite trött. I fredags arrangerade vi en fest för Sture eftersom han slutat på Studiefrämjandet. Pension för hans del, om än lite tidigare än vad jag hade önskat. Sture är ju hela orsaken till att vi har ett Kraxkompani, faktiskt.

Om inte han hade sagt till mig 2005 att jag skulle starta en ny revy i Kumla hade vi inte funnits. Envis vara han redan då och han släpade med mig till Lekebergsrevyn för att jag skulle bli inspirerad och det blev jag ju. Så 2006 hade vi vår första revy Dax för Krax, allt tack vare Sture. Han tog risken och la ut pengarna och första revyn gick 1025 kr minus och vi var överlyckliga att vi lyckats. Inte minst Sture som pustade ut och erkände att han tagit en rätt stor risk men att han trott på mig. Det är en rätt magisk känsla när någon faktiskt tror på att man kan åstadkomma något.

En sång hade jag totat ihop och några sketcher körde vi också. Ett antal andra fans uppträdde också och vi åt god mat likaså.



Foto taget av Gunilla Pihlblad på Stures fest.


Susanne Larsson provar sexig fångdräkt ;)


I går hade vi städdag samtidigt som dansarna repade för fullt och i dag har vi musikrepat. Till denna revy har vi ett nytt band. Kent Steén är som vanligt kapellmästare och håller i guran. Pelle Andersson är tillbaka till oss. Han var med på Rosendalstiden och det är superkul att han är tillbaka. Han spelar bas och kanske får vi honom att ta med trumpeten också. Mats Johansson är ny i gänget och spelar piano. Han var Kents och min jobbarkompis förra läsåret och arbetskamrater som kan spela instrument måste genast värvas. Sen hälsar vi Daniel Ekström välkommen till oss. Han har övertagit pappa Stefans trummor kan man säga och vi märker just ingen skillnad, på spelet alltså. Det låter lika bra. Dumt nog glömde jag fota våra musiker i dag så det får bli nästa helg.

Vi hann inte riktigt igenom alla låtar men nästan. Det känna som jättemånga så här i början men när man satt alla arr så går det undan.

På lördag kommer Tangotanten till oss. Då ska vi jobba med låtarna och texterna så vi verkligen får fram allt vi vill. Jättekul kommer det som vanligt att bli.

Nästa helg kan ni också uppleva något helt annat hos oss på Sturepalatset. PÅ söndag eftermiddag kl. 17 gästas vi av en kör Perunika heter dom och de sjunger bulgariska sånger, fast jag tror de är svenskar allihop. Från Stockholm även om vi räknar Ulrika Tångring som vår. Hon är nämligen gammal kraxare som gör ett besök. De sjunger i många stämmor på ett väldigt speciellt vis, spännande. Kom och lyssna, det finns fika att köpa.


söndag 4 september 2016

Déjà vu de la Krax


Det börjar bli dags att skaka liv i denna blogg igen efter att den legat i dvala några år. Kraxkompaniet har nu nämligen funnits i tio år och det ska vi fira. Det blir en föreställning i kolossalformat med premiär den 12 november.

Vi skakar liv i gamla godingar som vi och publiken gillat extra mycket och kryddar det med några nya små saker.

Varför heter vi Kraxkompaniet? Jo därför att vår allra första revy 2006 hette Dax för krax. I den fanns en sketch om kajor. Kajor kan som de flesta vet vara ett riktigt aber att tampas med i städerna och så var det också i Kumla. Det kanske det fortfarande är förresten. Vi kommer inte göra om den sketchen men kajorna får följa med på jubileet. Hur får ni veta om ni kommer och kollar.

I dag har vi haft första riktiga repetitionen och vi startade med en ny sketch som handlar om hur man får bukt med brottsliga tråkigheter i miljonprogramsområden. Ja men det är jätteenkelt, följs bara det politiska rådet vi fick från ett visst parti i somras så kommer det gå som en dans. Undrar ni hur? Ja men kom och titta då! 12, 18, 19, 25 november eller 2 eller 3 december kan ni boka biljetter till.

Föreningen har ju utvecklats en hel del genom åren. Några av oss är med från starten och andra är ganska nya. I en del gamla sketcher har vi bytt aktörer såklart och inte minst regissörer så av något gammalt kan det bli något helt nytt. Som publik kommer du känna igen en del saker men ändå inte.

Det är vansinnigt roligt att grotta ner sig i gamla grejer och inse hur mycket fantastiskt bra saker vi gjort. Nästan allt har vi skrivit själva, genom alla år så är det två nummer som vi köpt och ett som vi inspirerats av som var köpt men som ändå helt gjordes om. Det är faktiskt rätt häftigt. Om vi nu skulle spela upp allt som vi gillar själva skulle jubileumsrevyn bli sådär en sju timmar lång och så sköna stolar har vi inte på Sturepalatset.

Det blir istället en revy i fyra akter så ingen ska få träsmak. Trerättersmeny kan man köpa om man vill. Gott käk blir det såklart. Jag återkommer om det i ett annat inlägg.

En liten bild från dagens repetition.

Torsdagar och söndagar repar vi och dansarna repar lördagar så nu är det fullt ös på Sturepalatset. Hoppas du vill hänga med på resan.