torsdag 7 juli 2011

Gott!

Livet har sina ljusglimtar i alla fall, och även om jag har många downperioder nu så antar jag att det blir bättre och bättre. I går träffade jag min kusin från Kungälv, vi sågs väl senast på farmors begravning vilket var åratal sen. Facebook är en dröm för att få upp kontakten med människor man inte alls vill glömma men som av livets stress och inrutning ändå glöms bort. Nu var han på genomresa med husbilen och vi kunde ta en fika i pappsens trädgård.

Hade dessutom bestämt med Mr Z att vi skulle "puba" denna onsdag så kvällen var ju räddad. Kom på att det vore läge att få med min lillaste lillasyster ut på äventyr. Inser ni att jag ägnar mig åt språkutveckling här och komparerar adjektiven precis efter eget huvud? Kul det ni! Efter mycket velande och ändrande hit och dit följde hon till slut med och vi startade kvällen med en cykeltur upp till Hellas och åt mat och tränade oss i att dricka rosévin. Servitrisen var så snäll att hon lät oss smaka innan vi beställde en flaska, vi ville inte tvinga i oss ett alltför äckligt ett. Det här gick ner och en stor ishink fick vi också så det blev ordentligt kallt. Bläckfisk slog jag till på och det var gott värre.

Efter ett tag anslöt Mr Z och systra mi upptäckte att han varken var farlig själv eller hade med sig några otäcka polare. Han var på strålande humör och vi hade riktigt trevligt. Vid halv tolv tyckte vi att det var lämpligt att cykla ner till Naturens hus för att dricka drinkar med kusinen som där bodde sin i husbil. Jag kan ju säga att det var en rasande tur att syster L tvingade mig att messa först eftersom de faktiskt redan hade krupit in i husbilen och lagt sig. Rackarns, där stod vi vid hojarna och visste inte riktigt vad vi skulle göra? Vi fick helt enkelt åka hem till Mr Z och dricka upp en äcklig jordgubbslikör på ballen. Även en balle på Örebros mest trafikerade gata kan vara ack så fridfull mitt i natten. När vi insåg att Mr Z höll på att somna så tackade vi för oss och cyklade hemåt syrran till. Jag tackar min käre svåger allra ödmjukast för att jag fick låna hans underbara säng. Gud så mjukt och skönt man sover i den! Själv la han sig på en madrass på golvet på nedervåningen eftersom han ämnade gå till jobbet i morse vilket jag också förmodar att han gjorde för han var inte hemma när vi tog oss upp. Skalman fick inte lampan tänd förrän framåt ett i dag men han fick lite extra mat så han skulle bli glad och förlåta mig.

Det tog ett tag att gå igenom allt som hänt på fejjan när man inte varit ute på ett dygn, nåt jag skulle testa lite oftare tror jag ;)). Jag skulle nog vilja grilla lite i kväll om jag nu kan hitta nåt sällskap.... annars kanske A vill sova på golvet en natt till...eh...eller det vill han kanske inte ;)).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar