Så kan man nog lätt sammanfatta helgen. Gänget som körde Crossroad och A tribute to Capton kom till oss i torsdags och riggade och fredagspubliken var mer än nöjd. En del var helt lyriska över hur bra det var, någon klagade på högt ljud men en rockkonsert är en rockkonsert. Vi kom i alla fall på att vi ska börja sälja öronproppar i baren, vissa tycker alltid det är lite högt och andra tycker tvärtom.
Det är kul att se Henke och Kent spela gitarr helt glimrande ihop. Båda så duktiga, elev och lärare. Henkes subtila flirt med publiken och Kents mer direkta kompletterades av trummisOlof som bara såg så sjukt lycklig ut hela konserten. Alla övriga var också kanonduktiga. Själv testade jag för första gången på jobbet som ljustekniker och jag klarade väl det jobbet skapligt även om jag har mycket att lära.
Lördagen var ledig och slapp och jag tog mig slutligen för att diska. Ut var inte till att tänka på att gå eftersom aprilvädret envisades med snö. Så frågan vad som skulle ske på lördagskvällen blev enkel när jag insåg att det inte var roligare än "Smartare än en femteklassare" på TV. Jag åkte till Fjugesta och gick på Clapton en gång till. Jag tror bandet var ändå lite tajtare där och det var kul att bara kolla utan att ha någon uppgift. Dessutom kunde jag dricka rödvin ;)
Söndagen blev lugn och fin, lång, skön frukost med massor av godsaker utan att göra en ansats till ansträngning. Klart soft och skön helg med andra ord. Söndagskvällen avslutades med dans av franskt slag, menuett minsann. I Drottningens Juvelsmycke ska ju Gustav III gå på maskeradbal och, ja ni vet, skjutas och innan det ska det dansas menuett. Ullis hade en kanonfin koreografi klar, men hade inte tid att stanna och lära ut den till alla, så hon lärde mig och Ingalill först och vi fick baske mig till det sen. En tredjedel av dansen och sången Gustavs skål får man säga att vi satte. Det var några år sedan jag agerade danslärare men jag tror takterna satt i rätt skapligt.
Nu känner jag mig trött och det är dags för kudden. Frk T har plötsligt blivit platinablond och hon är glad att hennes rödskimrande kalufs inte är rödskimrande längre. Jag som tyckte det var toksnyggt försöker vänja mig vid detta ljushuvud och det gör jag såklart. Hon är ju det vackraste barnet på denna jord oavsett hårfärg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar