Julklappsshopping och...

I går kväll gick mobilen sönder igen. Förra gången det hände var precis ett år sedan och då fick den tokfnatt en dag och vilken knapp jag än tryckte på ledde mig till fotografering. Efter inlämning och lagning har den skött sig till i går kväll. När jag skulle ställa in väckning på 9.00 (jag ville inte riskera att vakna kvart över elva som förra lördagen) så kom jag till; gissa tre gånger. Jomenvisst; fotografering som dessutom var inställd på filmning sen sist. Så hur jag än tryckte så fann jag mig filmandes täcket och mina osande svordomar därtill. Efter mycket om och men lyckades jag ta mig förbi problemet och få till ett kortkommando och fick till väckningen.

Dagen skulle ägnas åt julklappsinköp men innan den startade på vårt närliggande köpcentrum (jag utelämnar den trista trafiksituationen) fick jag syn på Telenors lysande skylt till vänster om det glittrande silverträdet. Sagt och gjort, kamrat R, Frk T och L och jag själv stegade in eftersom det var relativt folktomt. En stund senare kom jag ut med tre nya telefoner, en nyare och flashigare Ericsson till mig själv och två rosa Samsung (typ på köpet, jag ni fattar väl) till barnen. Killen, eller jag kanske ska kalla honom stjärnsäljaren, lyckades till och med få Frk L att ingå i min familj. Kamrat R har ju lyckligtvis jobbtelefon så vi slapp bli fiktiva sambos denna gång. Det utnyttjar vi annars bara vid familjerabatter och liknande. Ja så kan det gå, jag hade väl främst tänkt mig att killen skulle trycka på någon knapp och få telefonskrället att lyda igen. Men självklart dömde stjärnsäljaren ut min eländiga tingest direkt. Jag hoppas nu mycket på den nya ska jag säga.

Därefter startade klappjakten. Huvaligen vad mycket folk som tänkt sig detsamma. En liten klapp till Lilla h genererade 20 minuters köande för att få betala hela 49 kronor. Men nu är klappar till fem kusiner, Frk T och L klara. Kamrat R och jag har också som tradition att byta ungar en stund för att de ska få köpa julklappar till oss. Kamrat R:s klapp krävde lite extra insatser av butikspersonalen som fick ge sig ut på lagret och leta. Men de hittade önskemålet från mig och Frk L efter lite ansträngning och priset var överkomligt. Roligast var den unge killen som helt enkelt inte hade en aning om vad jag frågade efter. Han ursäktade sig slutligen efter att hans något äldre kollega ordnat saken, med kommentaren: "Ledsen men jag bor fortfarande hemma". Jag var snäll i juletid och svarade inte alls något i stil med att du det gör jag också, klart man inte bor borta. Istället log jag så snällt och önskade God Jul, slet till mig ytterligare en tingest som jag borde haft ett Medmerakort för att köpa (nu blev den 50 kronor för dyr men sånt är livet). Därefter trotsade vi kylan kastade oss in i bilen och åkte till Chilli och köpte, tja det kan jag inte skriva, men jag har detta år köpt ruskigt många av en och samma vara på Chilli. Nu slog jag till på en femte av detta slag till vårt vuxenjulklappsbyte. Sen fick det räcka för i dag. Efter hemkomst åkte kamrat R iväg på ytterligare en julklappsrunda medan jag trotsade kylan med hunden. På Facebook skulle flera stycken äta Flygande Jacob så det fick det bli här också. Ungarna har tränat på att lära sig hur deras telefoner funkar men min har kamrat R minsann inte orkat titta åt så jag får väl ha den med ett spöke inuti till i morgon. Då skiter jag i väckningen, sover jag till elva så får det väl vara så.