Oj vad trött man blir av barnkalas. Det är lika befriande skönt varje gång föräldrarna dyker upp och hämtar sin älsklingar. Missförstå mig inte, det är klart att Frk T ska ha kalas när hon fyller år men det frestar på. Denna gång var kalaset mycket sent i förhållande till födelsedagen som var i juli. Kusinerna har varit här och grattat men klasskompisarna var ju kvar.
Sagt och gjort i torsdags fick klasskompisarna inbjudningskort till pyjamasparty till nu i kväll. Jag var lite smart och lät dom hållas i Kraxlokalen. Tre timmar tog jag till och det kändes lite långt men nu är det över. Sju ungar var det men de lät som 27. Frk L blev mäkta förnärmad när någon skämtsamt påstod att hon var lite kär i Hr V (som var ensam kille eftersom de två andra inbjudna uteblev). Så förnärmad att hon sedan vägrade vara par med honom i musikmemory. Jag blev lite härsken för det är lite taskigt att inte vilja vara med någon speciell och som R sa; du behöver ju inte pussas med honom ni ska ju bara sjunga samma låt! Frk L har annars ett oerhört starkt rättspatos och anser att man ska vara en bra vän. Nåja lugnet la sig efter att jag och Frk L gått till Maxi och inhandlat en film för att få en lugn sista timma.
Nu har vi förtjänat var sitt glas rött R och jag. Ungarna ligger uppe på Frk T:s rum (när de till slut kom överens om det vilket tog sin tid och sitt föräldraengagemang) och kollar på Kalle och chokladfabriken nu dubbad till svenska (funkade inte i lokalen). Det är ovanligt tyst så kanske har de slumrat in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar