Pratar vi om samma sak, nej inte alls!
På väg till Kraxrepetitionen vid f-hemmet så ringer jag gitarrist J, jag skulle fråga om musikerna kan medverka vid vårt öppna hus den 14 mars på biblan. Han svarade så här:
- Tjena, jag vet inte vilken tonart låten går i!
Jag tänker frenetiskt, vilken låt, vilken tonart menar karln?
Aha han menar "Min Wunderbaum" låten han själv spelade in åt T som han lämnade igår! Det känns i och för sig märkligt att J inte skulle veta vilken tonart han själv spelat in låten i men, men. Jag svarar:
- Det var inget fel på tonarten, T sjöng så bra så.
Fast J måste undrat om jag hade fått totalt fnatt så pratade vi på om lite ditt och datt, om att han åkte rally med vår trummis C och sen skulle åka skidor och jag t.o.m framförde mitt ärende. Storartat!
Väl framme vid repet berättade jag givetvis detta för de andra. Det är nämligen ett stående skämtsamt inslag i vårt revygäng att vi byter tonarter som andra byter trosor (eller mycket oftare egentligen), så jag tänkte att de skulle tycka att det var kul att J öppnade ett samtal genom att ta för givet att det hela skulle handla om tonarter. Efter en stund frågar någon:
- När pratade du med J?
- För 10 minuter sen.
Alla började garva och jag såg om möjligt än mer förvirrad ut. Då visade det sig att de andra hade ringt till J, strax innan jag gjorde det, för att fråga vilken tonart vi kört låten "Firardagarna" i, vilket han inte visste. Inte sa han det till mig inte, helt plötsligt gick det ju att se en logik i påståendet om tonarten.
Logiken är med andra ord solklar, precis som den, att har du ingen gräsklippare så är du homo, men det är en helt annan historia..... fniss...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar