Ursäkta mig så mycket! Men jag har varit lite trött ett par kvällar eller inte lite trött utan helt slut är väl bättre uttryckt. Stressveckan är äntligen över och allt har avlöpt mycket väl. Teaterföreställningarna på skolan fixade barnen så klart över förväntan. De pratade högre och tydligare än på träning och alla föräldrar var så stolta över sina telningar. Jag hann utan problem till Husaren i tid och vi showade för kommunalarna. Vi fick god paj och var sin strumpa till mobilen som det står kommunal på, superfint.
I dag ringde C och talade om hur nöjda Kommunalmedlemmarna var efter gårdagskvällens föreställning. De tyckte tydligen att vi var skitbra vilket är superkul och jag hoppas det gör att de går på våra revyer och shower i framtiden. Tack för att vi fick komma!
Jag berömmer mig själv över att jag faktiskt hade så mycket vett att jag överlät min plats i helgens regikurs till Inger. Ibland inser jag faktiskt mina begränsningar och drar ner på tempot en aning. Men, det får inte ske för ofta för då kan man sluta som en förkrympt tråkmåns eller nåt sånt.
Funderar på om min chef tyckte att jag blev en tråkmåns i dag när jag på fikat kläckte den horribla sanningen att jag faktiskt inte gillar U2 särskilt mycket. Att jag gillar Lars Winnerbäck kompenserar kanske fadäsen något Han hotade dock med kompetensutveckling och jag får väl hoppas han kan plocka fram några låtar som jag faktiskt kan stå ut med. Nåja jag tycker inte U2 är sååå dåliga, bara inte speciellt bra. Ser i alla fall fram emot att vi kan sticka iväg ett gäng från jobbet till Lerbäck på visfestival i Pingst och nästa år när det inte är Nils Holgersson hela juni får vi satsa på Västervik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar