fredag 20 februari 2009

Socialförvaltningen i Vetlanda och andra...

Uppdrag Granskning
Tittade på reprisen som slutade nyss om fallet Louise i Vetlanda. Ni minns säkert flickan som bodde med sin kriminelle pappa som både förgrep sig på henne och som lät henne bo i misär. Socialförvaltningen i Vetlanda fick åtskilliga larmrapporter och stod till och med utanför pappans lägenhet när han hotade att döda både flickan och sig själv med kniv. Omhändertogs Louise? Nej då, inte alls, för pappan ville ju inte och han ville ju inte ha med socialen att göra.

Jag blir så inihelvete förbannad! Och, jag påminns om vad jag tycker om socialen även på andra platser i vårt avlånga land. Jag är nämligen av den åsikten att Vetlandas socialförvaltning tyvärr inte är de enda rötäggen inom detta område. Jag jobbade ju tidigare i Örebro kommun på en skola i ett område med mycket sociala problem och hade således en del kontakter med socialen och jag kan inte kalla dem särskilt positiva. Jag hoppas, verkligen hoppas, att ingen av ungarna som jag vet far eller for illa hade det så jävligt som Louise men jag vet att det var tillräckligt vidrigt. Ingen blev dock omhändertagen, tyvärr måste jag tillägga.

Man kan få bo med en psykiskt sjuk förälder som man som barn känner att man måste ta hand om och skydda tills man är 13 år. En stödfamilj som ger lite frist en helg då och då får väl räcka. Man kan också tillåtas bo med kriminella föräldrar och bli kriminell själv som 12-åring och socialen ingriper först när problemet är så stort att det fullständigt urartar. Jag kan räkna upp åtskilligt men jag har ju tystandsplikt och har därför förvrängt en del men helheten är den samma.

Ops, en grej till, när man skriver en socialanmälan och hänvisar till en tidigare sådan så kommer ett par fullständigt ovetande personer (utbildade socialsekreterare?) ut och behandlar ärendet som ett förstaärende. "Vadå, fanns det en tidigare utredning"???? "Jo vi skrev det i anmälan". "Ja ha då får vi börja om från början". Inte helt konstigt att Louise kunde tillåtas bo med sin galna farsa i sex år, för socialen måste ju börja om från början hela tiden och det som hänt innan har de aldrig hört talas om. Jävlar vad jag går i gång på detta! Nu är väl nattsömnen åt helsike eller så får jag hoppas att det hjälpte att blogga av sig.

Hann se lite på debatt också om de människofientliga regler som försäkringskassan ska utsätta människor för pga av vår "fantastiska" alliansregering men det får jag fasen skälla om en annan kväll. Sov sött om ni kan!

2 kommentarer:

  1. Håller såklart med dig mycket i fallet Louise, sen har jag väl kanske inte riktigt lika dåliga erfarenheter som du av socialen "i allmänhet". Och det här med omhändertaganden av barn är inte alldeles enkelt, det vet jag efter ett antal år i socialnämnden. Men i Louises fall finns bara misslyckanden...

    SvaraRadera
  2. Det är klart att det finns några bra exempel från socialen för mig också men fler dåliga tyvärr, framför allt att det tar sån förbannad tid inan nåt händer. Jag hoppas det är bättre här i byn.

    SvaraRadera