måndag 19 april 2010

Utan kontakt

Vad gör man en dag då bredbandet lägger av? Dagens I-landsproblem, jag vet, speciellt som en massa stackars människor inte tar sig hem eftersom Eyjafjallajökull härjar vilt och spyr ut sin aska (jag tog tydligen i härom dagen då jag skrev Katla, även om nån expert i dagens Aftonblad är rädd att även hon ska vakna). Bland dem som inte kommer hem finns min svåger fick jag veta, han sitter tydligen fast på Irland och får ta bussen hem via Frankrike. Nåja, jag har i alla fall varit utan bredband och därmed både utan datakommunikation med omvärlden och utan tv. Frk T var mäkta härsken eftersom hon sjuk och eländig inte orkade så mycket annat än att glo på burken. Jag skulle fixa en massa jobb via datorn hade jag räknat ut. En del har jag fixat nu under kvällen och annat får vänta lite till. Kamrat R kom givetvis hit efter jobbet och löste problemet, dagens rådgivning per telefon fungerade inte. Jag blev alltså tvungen att ta mig för en del annat under dagen.

Frk T:s garderob är nu rensad och tre kassar kan lämnas till bättre behövande. All återvinningsbar plast och alla konservburkar har hittat till återvinningsstationen. Disken är borta. Jag har; håll i er nu; BAKAT muffins (förmodligen för första gången i mitt liv eller i alla fall på mycket länge). Allt för att Frk T skulle bli glad. I och med detta så bjöd vi familjen "Lugn" och kamrat R på fika med nybakade muffins. Nåja, det ska tilläggas att kamrat I hjälpte till med lite vispande och upphällning i formar. Goda blev dom och flertalet är förpassade till frysen eftersom de inte alls passar in i dieten som hålls i detta hus.

Jag hade verkligen hoppas att Frk T:s sjuka skulle vara över nu, men hon verkar ha drabbats av något lika eländigt som höstens svinpärs. I torsdags kväll fick hon feber och hon hade nog närmare 40 grader när hon var hos sin pappa i helgen. Under söndagen försvann febern men hon är snorig och har fortfarande halsont och har dessutom börjat blöda näsblod. Precis som sin mor har hon drabbats av detta gissel. Näsbloden forsar så fort jag är nedsatt och är på väl att bli sjuk eller efter att ha varit sjuk och nu verkar min älskling få det likadant. Fan, det är verkligen inget jag önskar mitt barn. Efter diverse hysteri och en blödande näsborre i nästan en timma under kvällen (hon blödde i går också men inte så länge och mycket) lugnade hon sig när hon låg bakåt och det slutade rinna. Då hade jag tryckt ihop näsan och hon hade legat, suttit, stått och bara gråtit och det vägrade sluta. Nu känner hon att hon vet hur hon ska göra i alla fall. Det gäller att komma på vilket sätt som känns bäst för en själv istället för att lyssna på alla förståsigpåare det vet jag av erfarenhet. Nåja huvudsaken är att det ger sig. I morgon ska jag försöka gå på ett par möten på jobbet och kamrat I tar hand om Frk T sen får vi väl se hur hon mår. Vi har trollteater i morgon men vi får väl se vad som orkas med, just nu känns det inte så troligt. Sömn känns däremot välbehövligt, jag sov lite för länge i morse så det kan bli ett problem. God natt i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar