Jag håller på att bli förkyld, dunderförkyld! Det snöar igen, fast våren nästan var här men nu är det förstört! Vems är felet, vem f-n ska jag skylla på? Kanske jag skulle skriva en insändare.
Ett säkert vårtecken är i alla fall alla insändare som skäller efter katter. Stackars arma djur som får ut för människors ilska över ruttna grannar eller vad tusan det nu handlar om, egentligen. Det är lite märkligt, men jag bor på landet och alla mina grannar har katt. Nu för tiden finns även ett dylikt djur i vår familj. En herre med det fyndiga namnet Findus. Det är dock inte mitt fel för han var döpt redan på skolan där han höll till innan han flyttade hit till backen. Vår förra katt hette Semla (fyndigare) och var jordens bästa råttdödare men hon blev sjuk och dog dessvärre i våras.
Nåja, till saken; det har aldrig hänt att grannarnas katter uträttat sina behov i mina trädgårdsmöbler. Konstigt va, trots att här vimlar av katter? Alla katter jag träffat använder jord eller sand och gräver renligt ner efter sig. Visst, det händer att katterna sussat på motorhuven till bilen som ibland är varm och god och kattspåren kanske skulle reta mig, om jag var en idog biltvättare. Det är jag inte! Visst händer det att katten (i huvudsak min egen men det har även hänt att någon annan våldgästat) lägger sig i en av trädgårdsstolarna men det blir inte så lortigt.
För mig är det så, att naturen, jag råkar bo i en sådan, innehåller ett antal fenomen däribland djur. Katterna kan kanske vara ett problem om man orkar reta sig på dom men dom finns där precis som fåglarna, mössen, hararna, getingarna och rådjuren. Fåglarna, speciellt skatorna och kajorna är ena jäklar på att skita ner trädgårdsmöblerna och även bilen får en skvätt fågelskit då och då. Jag får tvätta bord och stolar flera gånger varje år, antar att jag inte är ensam om det men det ser man inga insändare om. De andra djuren kan också ställa till förtret men mössen hålls borta av, just det katterna och hararna och rådjuren bodde här före mig så det är bara att gilla läget.
Det är klart att jag inte tycker att folk ska behöva glasa in sina altaner på grund av grannarnas katter, men ibland tar gnället orimliga proportioner. En person ondgjorde sig över att behöva skura av sina trädgårdsmöbler nu igen på grund av alla kattassar trots att hon gjorde det i höstas . Jag river mig i skallen och tänker att man är bra korkad om man tror att man kan skura av trädgårdsmöblerna på hösten och så ska de hålla sig fina och rena hela vintern! Alltså, mina måste tvättas och fräschas till varje vår även om de inte vidrörts av minsta katt. Vissa personer i Kumla har till och med tagit sig till med att plåga och döda katter för att de inte gillar dom eller om det egentligen är grannarna dom skulle vilja ta itu med.
Allvarligt talat jag måste skydda det jag är rädd om. Vill jag inte att rådjuren ska käka upp tulpanlökarna och rosenknopparna så hänger jag ut fårull eller cd-skivor, inte lika snyggt som utan, men det hjälper. Fågelskiten får jag stå ut med att torka bort från de ställen där jag inte vill ha den. Flugskiten får jag tvätta bort från fönstren och när jag bodde i stan fick jag stå ut med att tvätta bort avgasavlagringar från rutorna. Sånt är livet! Då kanske man kan dra en presenning över sandlådan och stoppa dynorna i en låda eller lägga dom i källaren över vintern så att altanen inte blir så bekväm för katterna. Själv lägger jag ut en tjock filt så katten ska ligga mjukt och gott på verandan men jag kanske är märklig.
Att sen katter mår bäst av att bo på landet och slippa faror som alltför många bilar, skjutande grannar och annat som inte är kattvänligt i stan är en annan sak. Få katter gillar att traska runt i ett koppel men det är ett annat debattämne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar