Ida, den fördömda tackan som nedkom i söndags morse med två fina bebisar ville minsann bara ha den ena. Lille Skorpan (som vi, Frk T och jag döpt honom till för att han nästan varit i Nangijala och vänt) passade inte morsan av något obegriplig anledning. Han var lite mindre men pigg och fin och ville givetvis äta som sin syster. Lite mat lyckades han väl få för han höll sig på benen till och från till måndag kväll. Gjorde ett försök att resa sig på tisdag morgon och sen var det finito. Han låg som en disktrasa i halmen och orkade inte ens lyfta huvudet.
Först kl. 10 bad grannen mig åka till Lantmännen och köpa lammvälling, Frk T var hemma med dunderförkylning men vad gör man inte för en nästan död lammunge. Vi kastade oss i bilen körde i halsbrytande fart till Granngården (man måste ju hänga med i nymodigheter som namnbyten) slet till oss vällingsäcken och en nappflaska för lamm och satte samma fart tillbaka.
Väl ute i hagen insåg jag att han behöver äta pyttelite hela tiden. Sagt och gjort jag bar in lillkillen i hallen, la honom i hundkorgen under värmefläkten och tvingade i honom lite välling var femte minut. Han kunde bara svälja en klunk i början men det tog sig framåt dagen.
Jag ringde mitt ex J som numera är fåraherde och fårvallare utanför Södertälje och han gav lite goda råd även om nackning var det han förordade mest. Inte en chans, varken grannen eller jag är kapabla till dylika barbarier. Här skulle räddas!
Och voila! Framåt eftermiddagen reser sig plötsligt Skorpan krälar sig över hundkorgskanten och kissar!
Pizza som genast adopterade den föräldralösa "valpen" så fort han kom in här slickade honom ihärdigt i baken för att han inte skulle göra nåt nummer två på golvet, tikar är noga med hygienen (ni som varit med en valpkull vet vad jag menar, det är äckligt men sant att tiken äter upp allt valpbajs den första tiden). Vid 16.30 kom grannen hem och tog över men 6.30 i morse kom han tillbaka och var riktigt piggelin. Nu är han hos grannen igen och de ska vara lediga i morgon. De tog ut honom en stund till de andra fåren (det är ju lite trist om han glömmer att han faktiskt är ett får) men Ida behagade inte bjuda på något i dag heller.
Under denna räddningsaktion gick givetvis kameraeländet sönder, det är typiskt men vi har telfonfotat så foton kommer . Måste dock in i gamla datorn för Vista (helvetesprogramvara) behagar inte ta foton från den helt nya telefonen, grrrrr. Fortsättning på denna historia lär följa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar