Det måste vara åldern! Har gjort en förfärlig upptäckt och det är inte roligt för en lärare. Helt plötsligt kan jag inte längre stava till ord som jag förut bara skrivit utan att tänka. Pratade med min kollega, specialpedagog U, och hon påstår att det är likadant för henne. Märkligt, kanske ska jag äta mer fisk.
Helt uppenbart var det häromdagen då jag i Facebook skulle skriva våfflor. Då skrev jag plötsligt vofflor, kollade och tänkte det ser fel ut, ändrade till voflor - ännu värre, drog i med wofflor och kippade efter andan och gav fan i det och jag tror det blev vofflor (gud förbjude) till slut. Efter en dag eller två klickade det till i huvudet och jag bara insåg att det är ju för tusan å i våfflor. Jösses alltså!
Att jag aldrig kunnat stava till precis kan jag liksom ta. Jo ni ser rätt, jag kan stava till precis nu för tiden utan stavningskontroll och det är tack vare min yngsta syster. En dag för ett par år sedan kom vi att tala om ord man aldrig får in i huvudet (hur de stavas alltså) och precis har varit ett sådant för mig. Jag blev alltid tvungen att skriva det: "presic" nähä, ser helt fel ut, tvärtom alltså, och sen visste jag. Tills syrran en dag sa de förlösande orden "men Susanne, det finns inga svenska ord som slutar på c". Helsikes jäklar vad jag önskar att någon lärare eller vem som helst hade sagt detta till mig när jag var tio eller så, vad enkelt det hade blivit. Men nu när man blivit gammal, stressad, datalat eller vad det nu är så kan man inte stava till våfflor längre (eller just det glömmer jag väl aldrig).
Jag har väldigt svårt för rättstaving och har ett par jag haft krångel med att få in är choklad och cykel...men jag fick ett tips :)
SvaraRadera*choklad och cykel är det inte ck i mitten för man har redan använt c:et i början.