torsdag 3 januari 2013

Semledagen, bra diskussioner och djupa tankar i natten

Det var tydligen i dag eftersom Sveas sålde semlor för fem kronor styck. Inte bara Ture Sventon var på plats kan jag meddela. Det gloddes lite surt på oss för vi satt så länge men vi hade minsann köpt var sin köttbullemacka också och inte bara semlor.

Vi förtjänade var sin sån efter att ha förflyttat alla kläder från palatset och snyggt hängt upp dom i förrådet och en massa annat som behövde fixas där.

På Sveas pratade vi om vänskap och hur många riktiga vänner man egentligen har. Om man har några? Och hur man vårdar sina vänskapsrelationer. Ibland kan folk tro att andra har så många vänner, så stort närverk omkring sig och har så lyckade liv. Facebook kan ju göra en galen för mindre. Man kan ju ha hundratals vänner där men umgås med två irl (vilket jag lärt mig betyder: in real life = i verkliga livet, för er som hatar engelska uttryck). Många vänner på fejjan, som i mitt eget fall, betyder bara att man gjort massor av saker i livet och träffat mycket folk som man känner lite grand. Jag kan inte påstå att jag umgås med så många fb-vänner precis. Mina vänner finns i kraxkompaniet och ett par på jobbet! Jag har några få viktiga till som jag träffar alldeles för sällan. Jag tar mig alltför sällan tid, vilket jag skäms för. Jag tar mig till och med alldeles för lite tid till min familj. Det beteendet i kombination med singellivet gör att jag rätt ofta känner mig lite ensam och faktiskt inte vet vem jag ska leka med. Det är ju inte bara att ringa upp första bästa fb-polare och fråga om man ska gå på krogen eller Sveas för den delen och faktum är att det är inte är vad jag vill heller. Jag vill verkligen inte gå på krogen med alla fb-vänner jag har, absolut inte. En del räcker absolut att "umgås" med via cyberrymden det är fullt tillräckligt och bra så. En del känner man knappt mer än att man träffats ett par gånger, andra jobbade jag på samma arbetsplats som för femton år sedan och tja det var väl bra så. Men det finns några som ställer upp om det behövs och det är viktigt. Men ett nyårslöfte ska faktiskt bli att ta hand om de vänner jag har.

Men tanken på allas perfekta liv kan få många att må taskigt och kanske till och med ljuga. Jag vet inte hur många tjusiga dukningar, flådiga maträtter och champagnebubblande glas som figurerade på fejjanbilder på nyårsafton. Tänk er tanken att ni sitter helt ensam på nyårsafton och ser detta..... låt det sjunka in..... Det skulle, rent hypotetiskt, kunna få en att fixa världens coolaste dukning med glittrande levande ljus, tjusiga dekorationer, bubbel i glasen och fota och lägga ut för allmän beskådan. Sen kan man sitta där som den sorgliga Grevinnan som lever i det förflutna med sina kära, kära, gamla, döda vänner.

Förlåt, jag ville bara väcka tanken och ställa det lite på sin spets.

Och så över till verkligheten:
Kvällen har Frk T och jag ägnat åt TV-tittande. Först var det ABBA-dokumentären sen Fjällbackamord. Att titta på svenska eller engelska deckare med Frk T är en upplevelse, hon babblar hela tiden och ska veta vad som ska hända. Hon verkar tro att jag har någon sorts synsk förmåga att veta sånt i förväg ;) Vi har helt olika uppfattningar om vad som är läskigt och inte. Hon har svårt för verklighet och tycker det är klart läskigt och jag har svårt för vampyrhistorier med övervåld vilket hon bara avfärdar som "på låtsas".

Ja, ja man är olika.

Ta hand om Er!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar