Semester

Nu har slappheten startat. Skrev i min andra blogg om allt jag skulle göra och allt jag skulle hinna så här i början av semestern. Vilket skämt ;) jag har redan börjat nattglappa och sova för länge. Mitt samboliv fick mig ju att nästan bli morgonpigg hur i herrans namn det nu gick till, nåja jag börjar bli nästan "normal" igen. Så där normal att jag i går till och med glodde på nåt apgammalt avsnitt av Skål (ni vet det det där när dom håller till i en bar hela tiden) vid ett på natten.

Skulle gå upp tidigt för att åka och fixa pass i dag. Polisen i Hallsberg har nämligen bara öppet till 12 på dagen så man måste ju ta sig i väg tidigt. Jag släpade mig ur sängen vid nio i alla fall och Frk T sov till strax före tio (det är supertidigt för henne). Passen är nu beställda och vi är fotograferade med utseende likt straffångar (i alla fall jag) och våra fingeravtryck är avfotade. Jag har krympt en centimeter och Frk T har växt en så det jämnar väl ut sig kan jag tro.

Frk T är en underbar unge som nu är nervös inför flygresan fastän det är mer än en månad kvar. I helgen var hon hos syrran och sina kusiner (de som vi ska resa med) och de pratade givetvis om resan. Jag vet inte om det gjorde henne mer nervös eller ej men förväntan blandas med rädsla. Dagens rapporter om flygolyckan i Ryssland har i alla fall fått mig att misskreditera stackars Ryssland och deras flygplan något alldeles ohyggligt. Ni förstår att ryssar är inte kloka, de åker i apgamla flygplan och är skitfulla hela högen. Ryan Air däremot är spik nyktra och kör med supermoderna plan som tål om någon glömmer stänga av mobilen...ja ni fattar va!

Man kan föresten upptäcka saker hos sina barn som förvånar. När jag hämtade henne hos syrran i söndags hade hon ett gosedjur med sig, en liten tiger/katt eller något liknande som tydligen heter Tittu. Vad är det för konstigt med det kanske ni tycker? Jo min dotter har mycket sällan haft gosedjur, inte ens när hon var liten. Ett tag hade hon en jättestor elefant som hette Ellie men det var nog mest för att hennes kusiner hade jättestora hundar/åsnor, apor och vad det nu var. Nåja denna Tittu hade fått följa med till syrran i alla fall. Jag frågade varför hon hade ett gosedjur med sig och fick till svar att Tittu minsann skulle med, det var viktigt. Förvirrad undrade jag när den hade fått namnet Tittu. Det hade den minsann hetat sen hon fick den av S. Då höll jag på att köra av vägen typ. "Har du fått den där av S, när då?" Den hade varit en namnsdagspresent minsann, så hon hade fått den i mars. Jaha tänkte jag och letade i minnet om jag köpt något åt henne (namnsdagar är inte min starka sida) men jag hade ett svagt av att hon nog tiggde till sig några kläder då.

Denna Tittu betydde tydligen mer än jag haft en aning om och jag kom att undra lite och inse att vi nog inte pratat så mycket om det som varit. Vi gjorde det i bilen och jag frågade om hon tyckte det var bra eller dåligt att S inte var hos oss mer. Både och fick jag till svar. Vi ni vad som var det som var bra? Jo för då slipper han ju vara allergisk, för trots att vi inte har några djur längre så sitter det väl kvar i huset ganska länge. Ibland får hon mig att gråta i sin omtänksamhet min älskade unge. För övrigt så tänkte hon inte så mycket på saken.....svarade hon och jag insåg att det gjorde hon nog visst men det behöll hon för sig själv.

Min vackra dotter i en bild dekorerad av henne själv.