Jag vill börja kvällens inlägg med att tacka för all omtanke. Cypervärlden är bra på så vis, man får en massa omtanke och kramar, dessutom kommer fina hjärtan, ni vet ett < och en 3 vilket blir ett hjärta på fejjan. Kanske är det dumt att skriva att man mår taskigt speciellt om man som jag inte vill ha den där fina omtanken så där live när man träffar människor på riktigt om ni förstår hur jag menar. Eller det vill jag väl visst men inte för mycket så jag bryter ihop.
Det var inte så mycket värre igår än andra dagar varit, det handlade nog mer om mitt eget beslut och ställningstagande som blev tungt. Men just nu finns inget större val kan man säga. Tiden får visa hur snabbt jag klarar att byta fokus, men byta det måste jag. Det är svårt när man vet att det inte borde vara så men livet är inte alltid lätt och vägarna är sällan raka motorvägar. Det är kurvor, gupp och vägarbeten överallt som hindrar framkomligheten och ibland är det baske mig totalstopp så man får ta en annan väg helt enkelt men det kan ju ta ett tag innan man kommer loss. Blev väldigt metaforiskt i kväll.
Frk T och hennes klasskompisar har i alla fall haft en rolig kväll (hoppas och tror jag). Jag och kompisen L:s föräldrar har genomlidit tre timmar i en foajé till gamla församlingshemmet, där finns en träbänk och ett klinkergolv att sitta på. Nåja ungarna roade sig inne och ute, de lät mycket och var korta stunder något tystare. Klockan nio var vi klara med även städningen och kunde fara hemåt. Jag åkte till Berga med Frk T som har pappahelg. Jag hoppas du somnat nu älskade unge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar