Solen har visat sig, ganska mycket även om det inte precis kan kallas värmebölja. Jag har i alla fall klippt gräset iförd den snygga bikinin som kamrat M shoppade åt mig i fjol när hon flög till Mallis. Bikinin är snygg och passar bra enda felet är den som den sitter på kan man säga.
Jag riktigt retar upp mig på mig själv. Jag har väl aldrig förr blivit tjock om magen. Jo då, jag är en jojo som går upp och ner, fram och tillbaka, hit och dit men fettet brukar parkera sig på rumpa och lår vilket är nog så retligt. Men det här eländet som sitter på magen, det tycker jag fan inte om :(((. Usch så fult det är, bort ska det, bort!!! OM jag så ska kuta i den där trappan tills jag faller död ner så ska det bort. Situps klämde jag också i med och i går gick jag två repor i trappan och i söndags tre.
Anna Skipper är Frk T:s favoritprogram (nåja ett av dem) och den människan förföljer mig känns det som. Men jag måste erkänna att jag blir lite peppad av henne med. Det slutar väl med att jag mixar ihop äckliga grönsaksdrinkar på mornarna och börjar käka sju sorters bönor. Nåja anfallet går väl över.
Frk T blev i dag hämtad på lägret. Det avslutades med en liten hopprunda som kallades tävling. Det var att ta i för alla fick första pris och blågula rosetter. Frk T har haft Bingo på lägret och han är en bra hopphäst även om han på sista tiden fått för sig att stanna framför hindren. Det gjorde han inte i dag men han pep på sidan ett par gånger vilket gjorde damen i sadeln toksur. Hon fick över honom såklart men då hade han mage att riva vilket fick min unge att sura en lång stund. För mig som förrförra helgen insåg att jag inte längre behärskar den sköna konsten att rida på hästar framstår surande som fånigt. Ungen är sjukt duktig efter bara ett års ridning (jag räknar inte riktigt åren på shettisarna vid Folkatorp när hon var mellan fem och sju). Dessutom var både hästar och ungar trötta efter en långritt till en sjö på förmiddagen.
Det var ett par tjejer med på lägret med egna hästar och den ena var en riktig hoppraket. Jäklar, den sprang som en tok och flög över hinder på över metern. Frk T berättade sen att hästen var en f.d travare vilket sånär fick mig att köra i diket. Alltså så såg det inte ut. Dels var den rätt liten och dels ett annat sorts krutpaket än sådana brukar vara. Nåja häftig var den och vi föräldrar var riktigt glada över att det inte var någon av våra ungar som red på den. Hujeda mig.
Barnet var riktigt, riktigt trött på vägen hem, så trött att hon somnade. På detta tog jag en fin bild vilket gjorde henne så rasande (skyller på tröttheten) att hon så när vägrade gå ur bilen när vi kom hem. Nåja det gick över. Jag fick i alla fall dyrt och heligt lova att inte lägga ut den. Sorry.
Jag försöker föra över lite filmade hopprundor till fb men det går trögt värre, så ni får helt enkelt vänta till ett annat tillfälle att se hästbilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar