Duktighetspoäng!

Det kan jag få i dag för jäklar vad duktig jag varit. Rätt länge, bland annat hela förra sommaren bligade jag på min växande hög med papper. Den var nu så stor att den inte gick att stapla högre utan att ramla omkull, nåja den lutade redan mot en vägg men jag insåg att det var dags. Definitivt dags.... att kasta och sortera. Det tog timmar! Jag släpade ner alla pärmar av olika slag och pappershögen då. Jag har pärmar för bank, försäkringar, deklarationer, blandat skräp, räkningar (den är vidrigt tjock) och sen några år en försmädlig en som  heter pension (där jag kastar in alla obegripliga papper från ppm, amf och Gud vet allt vad de heter). Sen satte sorterandet igång ungefär samtidigt som himlen öppnade sig. Alltså hur mycket som kom ner är obegripligt att sia om men tunnan fylldes och den var bara drygt halvfull. Det var som att någon hällde hinkar från himlen. En god vän som bor en bit härifrån hade plockat flyghavre precis då och det hade tydligen varit en "upplevelse".

Nåja vädret var perfekt för min sysselsättning eftersom jag har en fantastisk veranda med tätt tak och det behagade inte regna på tvären utan helt lodrätt. Det blev många högar och när jag tog itu med den värsta som var räkningshögen så fick jag en idiotisk tanke; det var att räkna ihop allt man betalat i el, telefon, bensin osv på tre år! Hua, jag hejdade mig tack och lov för annars hade jag väl sorterat än, alternativt gått lös på medicinskåpets mindre lämpliga innehåll i ren desperation och ångest. Mycket hamnade i pappersåtervinningen förstås men massor av papper är nu insatta i mina prydliga pärmar och blicken av dessa ger mig frid i sinnet. Man måste ta vara på den friden eftersom den infinner sig där på tok för sällan denna sommar. Allt som oftast känns det som att tarmarna vill ut ur kroppen liksom, så det gäller att leva i mindfulness. Ni vet det där om att man ska njuta av ögonblicken, man ska se blommorna, känna doften och vara i nuet för då ska man bli lyckligare och det är nog sant och klokt. Tyvärr har kameran gått sönder annars kunde ni fått en mindfulnessbild på mina pärmar, nu får ni nöja er med ord.

Jag insåg någonstans mitt i sorterandet att jag aldrig skulle hinna på kusinkalas (Frk T:s kusin) till klockan tre eftersom presenterna inte heller var färdigköpta. Jag fick ursäkta en sen ankomst men fick trots denna ändå god mat när jag kom fram, tack syrran!

Efter kalasandet har jag delat min tid mellan Midsomermördandetittande och datorn när reklamen kommer, det pågår fortfarande mördande men det såg jag i tisdags och då räcker det med ett halvt öga på tv:n. Men min stora favorit var nyss på tv (mellan mordavsnitten) eller två av dem föresten. Sötisen Jonas Karlsson var också med men härligast att lyssna på var förstås Claes Malmberg. Det är en härlig människa! Hans bok om buddismen har jag skrivit om förut och den borde ni läsa allihop, den är både kul och vis. Sommarpratarna heter programmet och det är sommarpratare från P1 som träffas och pratar fast på TV, bra!

I morgon hoppas jag på sol och badväder för jag måste grunda brännan till jag ska till mer varma trakter. Inser att jag nog behöver hitta en inneboende här för om jag inte är på fejjan eller bloggar så tror folk att jag dött eller blivit bortrövad. Så försvinner jag en hel vecka kommer nog någon att bryta sig in här och sno min tjock-tv och det vore ju synd. Å andra sidan....;) Nåja vi är ju rätt täta grannar här och katten tror hon bor i båda husen sen Findus flyttade till himlen så tjock-tv:n är nog fan kvar när vi kommer hem. Märker ni att jag börjar noja lite fast det är veckor kvar tills vi ska åka..... flygrädsla tror jag.