Glad...

Var glad! Tänk inte på mig, min mor, jag är frisk och stor. Så säger Tintomara och man kan ha mycket att vara glad över. Nyss hittade jag en sak till glädje. Min ros som jag trodde var stendöd efter vintern har skjutit ett fint skott, den har alltså överlevt ett år till. Lycka! Jag har dessutom klippt gräsmattan, igen, åt andra hållet så nu ser den äntligen bra ut. Jo jag vet jag jobbar på Studiefrämjandet i dag och man kan säga att jag jobbar mina 20% och mer därtill... men kanske inte just i dag.

I går fick jag dessutom en komplimang som gjorde mig glad. Visserligen av en "skurk" men att jag var enligt honom glimrande vacker som Ulla Winblad. Det hade jag inte väntat mig att någon skulle säga. Jag tror faktiskt aldrig någon kallat mig glimrande vacker förut. Sen kom förstås Sara och förstörde allt genom att säga att den där peruken blev inte bra. Varpå jag kläckte att jag just fick höra något helt annat.... Nåja Sara är expert och jag hoppas då jag blir .... fasen kan man bli nåt bättre än glimrande? Hur ska det gå till? ;)

Män, skurkar eller ej gillar dock långt böljande hår som väller ner över en axel och kvinnor tittar på andra saker. Jag är aldrig nöjd själv, i går kastade jag dessutom på mig peruken på en minut utan spegel bakom scenen, så jag kan säga att jag är glad att den satt på skallen över huvud taget. I förrgår glömde jag hårnätet och i går satt sen hårnätet kvar på Julie under hättan. Ja jösses, undrar om det blir rätt och riktigt i dag?

Nu ska jag åka till Bittan och fixa lite saker som ska sys och sen ska jag hitta något stoppar in, håller på plats och gör mig smal. Ja det blir minsann inte lätt. Jag ska sen använda den saken jämt när bilder ska tas, även om det blir en korsett a la 1700-tal som man inte kan andas i. Jag kan nämligen konstatera att jag är allt annat än glimrande vacker i programmet, där ser jag dessvärre ut som en flodhäst. Så det känns fint att kompensera på scenen.

I kväll är det rep och jag hoppas jag slipper frysa som i går. I morgon genrep och sen en dag ledigt. På lördag mina vänner då ska allt sitta som ett smäck.

Här får man nog tillstå att Johanna glimrar mest, jag fick bilden av Roger som inte vågade lägga ut den om jag skulle ge honom spö, gissar jag. En del män känner mig rätt väl, haha. Och jag ser fram emot Saras lockiga peruk men hoppas att även den har ett hårsvall som väller ner över axeln.