Så här är det, jag känner min kropp otroligt väl, har en jävla kontroll. Det kan bero på en bakgrund med gymnastik, dans och teater i ungdomen kompletterat med vårdlinjen och massageutbildning i vuxen ålder. För att inte tala om alla tusentals kronor jag lagt på naprapater, massörer och kiropraktorer, det har lärt mig mycket. Jag känner min kropp så bra att jag faktiskt oftast kan känna att det gör ont exakt på ett visst ställe, ofta vet jag till och med vilken muskel det gäller, på latin! I dag är t ex levator scapula totalt kass på vänster sida. Men jag lyssnar inte så mycket på kroppens signaler (som man tydligen ska) för det, jag konstaterar, gnäller lite och slänger i mig nåt piller och kör på. Sån är jag.
När saker kör ihop sig, när andra faller eller när det är som mest bråttom då är jag som bäst. Det kan hända en jäkla massa på kort tid och jag kan ha superkontroll. En del kallar mig kontrollfreak men det gäller vara Kraxproduktioner i övrigt är jag inte alls lagd åt det hållet. Detta beteende funkar eftersom jag är extremt bra på att slöa när jag har tid. Ibland blir det dock för lite slappartid och då kostar det.
Det var troligen det jag denna dag får betala med nån förlorad tusenlapp (karensdag) och som gjorde att mina stackars kollegor fått slita än mer, fan förlåt mig!!!! Men när jag satte mig upp i morse efter att ha snoozat ett par gånger så snurrade hela världen och illamåendet kom som ett brev på posten. Fy för den lede, jag kunde knappt gå. Men jag släpade mig upp och började med morgonbestyren även om jag ganska snabbt insåg att jag aldrig skulle våga sätta mig bakom ratten. Jag var typ skitfull utan att ha druckit en droppe på läääänge (mest för att jag inte haft tid att köpa något att dricka ;) blev tvungen att skoja till det lite där, det hoppas jag ni fattar. Visst jag kände att nacken och hela skulderpartiet var kass på vänster sida men det är inte så ovanligt och brukar inte resultera i denna sorts yrsel.
Det positiva i kråksången var att Frk T insåg att hon minsann fick fixa allt själv. Raskt var gympaväska och annat packat och hon till och med cyklade ner till grannen. Troligen insåg hon livsfaran att sätta sig i en bil med den mamman som förare. Själv staplade jag tillbaka till sängen och sov till klockan 12! Tillvaron var klart bättre när jag vaknade om än inte bra. Levator scapula som sagt, är inte att leka med. Men det var ingen spysjuka som jag först var rädd för.
Jag skulle behöva nån timmes mycket försiktig och ömsint massage och en spabehandling på det, tror jag. Inläggning på hälsohem med lerinpackningar och aromaterapi skulle vara grejen. Vecka 44 ska jag till Selma i Sunne men det är ju flera veckor dit och då ska jag i huvudsak ägna mig åt matematik så det vet man ju hur det blir med den saken, inte mycket spa då inte.
Nu har jag återgått till mitt vanliga beteende, slängt i mig en Postafen och smörjt muskeln med Orudis så jag kan vara som folk även om mattheten inte lagt sig. Jag hatar att däcka och dyrt blir det. Frk T ska bränna pengar på Ullared i morgon hon, så jag fick inte mycket kvar här hemma. Ha en fin helg alla!
Jo då jag ska ta mig tid att vila lite nu, när september är över. Lite, jag lovar, men jag hinner inte vila så mycket och det är tur, för då ser ni, då blir jag slö, slapp och likgiltig och det går inte för sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar