Nu börjar vi få idéer. Två temakvällar planeras under våren. En ska gå i Westertema och grabbarna i krax är redan i full gång och planerar, hela palatset kommer vara täckt av halm, gamla sadlar, pickadoller och mandoliner. Den andra ska ha något av Engelsk Pubafton över sig. Lite Mord i Midsomer, lite allsång, lite Beatles, lite Nakna kocken kanske. Viktigast är att publiken ska få vara aktiv, kanske med dans, med allsång, frågesporter eller på något helt annat sätt, vem vet vad vi kommer på? Kom gärna med förslag.
Det känns härligt att fler drar i trådarna, vilket händer nu. Är du sugen på att vara med oss? Välkommen, vi blir gärna fler, både i Kraxkompaniet och i Kraxkören. Man behöver inte äntra scenen om man inte vill det finns plats för annat också. Att sätta upp revyer, teatrar och shower kräver massor av arbete med allt möjligt. Under våren hoppas jag vi kan öppna upp och bjuda in fler till vår gemenskap på något vis så att fler vågar komma, håll utkik.
Privat så måste jag gnälla lite. Jag har nämligen så förbaskat ont i min höft. Stor inflammation påstår min kloke kiropraktor och han har säker rätt, inte mindre irriterande för det. Jag är liksom van att kunna röra mig obehindrat, om jag får skryta så är jag fortfarande rätt vig. Sätter lätt händerna i golvet med raka ben och jag tror baske mig att jag fortfarande kan sitta i spagat med ordentlig uppvärmning......nåja kunde. Nu kan jag inte ens lägga upp vänster ben på soffan med knät utåt. Det gör så ont att jag skriker, ja eller nästan i alla fall. Inte begriper jag vad H ska göra åt saken fast jag snart ska dit igen, men jag hoppas verkligen han har en lösning. En gång i forntiden hade jag nämligen en inflammation i höften (minns inte om det var samma eller den andra) och då stack en doktor in en "asalång" som Fkr T skulle säga, spruta mitt i höftleden full med cortison. Han var tveksam om han var rätt för jag skrek inte nog högt, påstod sadisten (jag ansåg och anser fortfarande att jag skrek så mycket jag orkade). Jag är inte jättesugen på att göra om den bedriften även om jag har en förmåga att tåla rätt mycket smärta. Fast jag måste tillstå att det hjälpte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar