En rastlös dag slutade nästan i ett dike baklänges. Skulle köra hem efter trevlig skrivarträff på palatset, att det var snorhalt var ingen nyhet så jag kröp fram på mina såphala grusvägar (nåja något grus ser man inte förstås). När jag skulle köra sista uppförsbacken på min lilla väg så var det kört, jag kom inte en meter längre och bilen började glida bakåt.....det var bara att försöka styra ända ner till grannen fast bilen liksom gled fram och tillbaka som en smörklick på en het potatis, den biten kändes ovanligt lång kan jag lova. Bara att börja om på nytt och försöka ta fart, helsike det gick, bakåt igen och pulsen ökade. Bara att ringa hem och backen blev grusad med det lilla grus vi hade här hemma. Sen fick bilen byta chaufför, grannen kom också ut och hjälpte till och till slut efter allt grusande och god fart kom bilen upp. Kan upplysa om att jag har dubbdäck på min bil men det har t ex inte hyresvärden K så hur han ska komma upp i morgon vete tusan. Ner kommer man ju alltid men det känns ju måttligt roligt att försöka i morgon det kan ju innebära att vi hamnar i diket med nya bilen. Frk T har redan upplyst mig om att hon kommer gå ner för backen. Denna backe är inte precis brant, man märker mest av den då man tvingas cykla uppför den och så nu då. Jösses vad jag önskar att det blir grymt varmt väder denna natt så att det hinner smälta fram lite mer grus att fästa på. Förbannade vinter, det finns inget förbarmande med denna sabla årstid. Ge mig sommar!
Till det positiva denna dag och kväll hör förutom revyskrivandet teven. Jodå ni läste rätt för i kväll har Solsidan börjat igen. Åh så bra det är, Mia Skäringer, Felix, Johan och figuren Ove Sundberg, alltså, det är baske mig oslagbart. Har dessutom njutit av Mord i Midsomer och nu är det sömn som väntar, hoppas jag. Att somna snabbt är inte min starka sida men jag hoppas jag lyckas bra denna afton. God Natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar