därav frånvaron. Semester är arbetsamt, antingen skiner solen och det är varmt så man storknar och då måste man som varje sann svensk kasta in solstol, handdukar, filtar, kylväska med ihoprafsad matsäck, en bra och inte för tung bok och annat viktigt och bege sig till en strand av något slag. Annars infinner sig ett eller två moln på himlen och då kan man måla, snickra (om man är lagd åt det hållet) fixa i trädgården eller städa. Man kan också kuska runt och hälsa på människor som helst skulle vilja ligga i en hängmatta med en god bok och kräva kaffe eller så kan man gå på teater. Jag har nog gjort allt detta (ja, inte snickrat då förstås). Klippa gräs har man sluppit ganska mycket i år eftersom solen lyst så in i norden och regnet inte strilat alltför mycket. De får gånger det kommit har i alla fall jag blivit handlingsförlamad och landat i en solstol på verandan med en deckare.
Den här veckan har jag börjat göra alla måsten som är kvar innan jobbet kör i gång nästa vecka. Inte hinner jag klart men vad gör väl det (jag försöker i alla fall tänka så) det kommer ju fler dagar man kan hinna, kanske, eventuellt. Revyplaner håller på att ta form och i dag har Therese och jag drömt om nästa sommar. Medan vi envist satt på balkongen och väntade på solen och drack gott te så ringde det på dörren. Utanför stod ett helt gäng små Malmenflickor och frågade Therese om hon möjligen var Jockes syster. Jo det fick hon erkänna att hon var och så dök plötsligt fröken Susanne upp och gav dom en smärre skock, de kunde inte riktigt begripa var jag kom ifrån. Hm jag kommer sakna mina Malmenbarn. Men snart är det dags att lära känna Lekebergsbarn och tycka lika mycket om dem.
Nu ska jag nog spackla lite i sovrummet, så kanske, kanske ny tapet kommer upp. Vad ska ni göra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar