Kraxrevynytt och annat livsuppehållande

Ett par hektiska dagar med vånda...

2012-02-17T22:34:00.000+01:00

... har vi just genomlidit och också njutit av på sätt och vis. Alltså, jag vet inte hur man ska säga. I går morse försvann vår nya familjemedlem, den svarta katten Flisan. Hon har bott här ett par veckor och gått ut på några korta turer men snabbt velat in igen. I torsdags morse gick hon med mig ut för att sätta i motorvärmaren och hämta tidningen (nåja dessa sysslor gjorde jag, hon kollade mest runt), det var -10 ute. Jag gick in och hon stannade ute, jag ropade efter en stund men ingen katt. Inte blev jag så nervös över det, tänkte att hon hittat en fet råtta att smaska på, jag bad helt enkelt Krille (grannnen) att släppa in henne när hon skulle dyka upp för vi skulle ju vara borta rätt länge.

Ingen katt dök upp på hela dagen och inte heller på kvällen. Vi befann oss kvällen lång på Sturepalatset repeterandes inför lördagens Made in Kumla. Jag är sjukt stolt över Frk T som sjunger så vackert och sprött så inte ett öga kommer vara torrt. Niclas Ekholm körar så fint med henne och Per och Kalle spelar, grymt häftigt. Vi repade lite sketcher och sånger och sen skulle "Hedvig Kruse" in i kroppen på mig. Jag har totat ihop en ny dikt med klara Hedvigmanér och avslutar med en sång på värmländska, så klart vad annars? Per spelar till och inte bara han, hela skrammelorkestern var ju på direkt. Hur häftigt som helst och så kul. Sen är ju skådisar med på noterna vad man än gör för galenskaper, alltså gud vad jag älskar sådana människor. Så härligt positiva. Så tanken på den försvunna katten var liksom borta till strax före nio när vi kom hem. Ingen katt på hela natten och nu började jag bli orolig på allvar.

Instängd?
Fastnat?
Skadad/påkörd?
Bortskrämd av annan katt?
Vargar, varulvar, vampyrer......nja kanske inte...
Inplockad av någon och matad och stannat i annan soffa?

Tja många frågor. I morse ringde min omtänksamma, underbara granne och hyresvärd och frågade om hon kommit hem, vilket hon alltså inte hade. Så, när vi jobbade och var i skolan så letade han igenom hela Hörstabacken promenerandes. Han var till och med in de "underliga" grannarnas undermåliga "stall" och hönshus och undrade över hönor som inte frusit ihjäl samtidigt som han ropade och letade. En hemsk misstanke om att just de hade "snott" min katt fanns ju där och lurade under skinnet. Ingen katt! När vi kom hem efter att ha installerat webtv-teamet på palatset och ställt upp stolar inför morgondagen så letade vi vidare. Denna gång i annan grannes istället mycket välskötta och ombonade stall och höskulle men ingen katt.

Började inse att hon skulle vara borta en natt till - men se, då kom hon hem. Nyss stod hon bara där på verandan och ville in. Fan vad jag önskar att hon kunde snacka!

Överhettad

2012-02-15T22:39:00.000+01:00

Jag vet inte vad det är men min hjärna sprutar ut idéer. För ett par dagar sen damp ett mejl ner som gjorde att jag vädrade fara eller i alla fall svårigheter och bakslag. Det har vänts till denna överhettning. Jag kommer på massor av bra saker. Det kommer inte avslöjas här vad det handlar om men idéerna rör delar av mitt yrkesliv och fritid. Jag är bara orolig att jag ska glömma bort allt bra jag tänker ut...jag hinner nämligen inte skriva ner det innan nästa tanke kommer.

Värst är det när sån här överhettning drabbar mig när jag ska sova för då går det åt skogen fullständigt. Jag får nog skriva ner lite innan jag försöker med den konsten.

Problem är till för att lösas! eller hur! När jag kommer på tanken önskar jag att jag vore världens bästa hissreperatör...den är nämligen trasig på palatset. Nåja den nöten överlåter jag till de goda hissmännen att knäcka.
Sov sött!

Vardag!

2012-02-14T23:25:00.000+01:00

I dag har jag arbetat, jodå, och ätit för många geléhjärtan på jobbet. Skrivit klart min andra pedagogiska planering... i biologi/svenska. Intressant va?

Sen har jag svurit över trasig hiss och börjat tro att det är Guds straff. Vi har ju gjort en kyrka till något annat...något mindre sedesamt.
Sen har jag varit teaterfröken och inte gjort så mycket vettigt mer.... alls.
Ingen har hängt vare sig tulpaner, rosor eller paket med juveler i på dörrhandtaget fast jag bad dem hänga dem just där. Skumt värre!

Det snöar! För mycket, plogen var just här. Huset är lite kyligt fastän det inte är kallt ute, det gillar jag inte. Men jag fryser hellre lite än sätter på elvärmen igen. Elräkningen i mars kommer ändå förstöra årets semesterplaner.

Palatset är fyllt av Länsteaterns grejer och hissen strejkar som sagt. Hissreparatörerna arbetar mot tiden. Problem är till för att övervinnas. Det kommer bli lysande på lördag, vi kommer bära rullstolar om så behövs det har somliga gjort förr.

Jag ska sova, ska du?

Tiden går...fort

2012-02-13T20:43:00.000+01:00

Insåg precis att jag inte skrivit sen i onsdags, usch så slarvigt av mig. Helgen var ju riktigt kraxig faktiskt vilket bör berättas om.

Fredagskvällen är inte mycket att orda om...somnade nog i soffan, tror jag.
Lördagen var vikt för "gig" till Väntjänsten på Husaren i Kumla. Först ut var Kraxkören som rev av ett antal sånger. Sen fick de fika och sedan satte vi i gång. Vad en liten gumma kan gno! fick vakna till liv även om jag inte kröp i smällkaramellklänningen utan tog en snäv glittrig sak i storlek 150. Ja ja inte ett ord vill jag höra om felmärkt klänning eller storlekar för "enorma barn" eller så! Jag kan väl få gå omkring och tycka att jag kan ha en klänning i 150, speciellt nu när jag annars känner mig så tjock och trist vinterglåmig och liksom väntar på inspiration att ta tag i matvanor och motion. Jag behöver det, så det så! Efter Gumman körde vi sketchen på Mediamarkt, Pessimistkonsulten, Studiecirkeln med rappen och Bovieran. Pers roliga historier gick nog allra bäst gissar jag, kanske för att jag själv tycker de är så vansinnigt roliga och för att han berättar så bra. Dessa storys och några av våra andra grejer kan man också se på lördag på Made in Kumla, ifall ni missat något alltså. Där kan man också se andras än våra nyllen så kom och titta vet jag!

Söndagen blev lugn och fin, solen strålade så jag tog en timmes stavgång. Jösses vilken taskig kondis jag har....alltså den där träningen....den behövs. Sen träffade jag Sture för överläggningar om framtiden och Janssons Frestelse provrepade i vår lokal som de kommer att använda då och då. Tja så gick den helgen.

Fast nu minns jag fredagen. Jag var på så otroligt gott humör. Det var guld på jobbet, ungarnas film blev klar och det blev så bra. Sånt får man inte glömma. Det satt i hela helgen.

Om en vecka är det sportlov, det är då man minns varför man blev lärare ;)))..... typ när man skriver pedagogiska planeringar eller omdömen. Det är sånt man gör på lov när man är lärare nämligen. MEN icke att förakta! Man får sova på morgonen, himlen vare nära.

Onsdagspyssel

2012-02-08T22:32:00.000+01:00

Favoritdagen på veckan började med att vår dansledare var sjuk, den där dagen hon helst inte ska vara sjuk. Men sånt är livet och det blev mest jobb för bäste bossen som fick ringa runt. Själv begav jag mig iväg till ett möte på Folkets Hus. Jag gillar verkligen Claes som är chef där, vi kan hitta samarbetsformer i framtiden det är jag säker på. Det blev av bara farten lite skoljobb också. Sen skulle det lämnas in tillstånd inför Made in Kumla. Ringas och kollas en massa saker inför det. Sättas lapp på danslokalen om någon nu inte fått meddelandet om den inställda dansen. Fås tag i högtalare till lördagen, tack bäste M.

Sen gjorde Bittan och jag det jag längtat efter, vi hängde i ordning alla kläder i revyförrådet. Nu hänger de ordnat efter både klädsorter och färg. Härligt! Nu ska bara alla peruker, hattar och skor sorteras och alla andra attiraljer som ligger i skokartonger som måste märkas om. Det här är ett jobb jag tycker är så himla kul, jag kan pyssla i förrådet i timmar om jag tar mig tid. Tiden sprang iväg och sen kom Jenny och vi hann med lite fika innan kören. På lördag ska både kören och Kraxkompaniet uppträda för Väntjänsten och det ser jag fram emot, kul ska det bli.

Mycket handlar om Made in Kumla nu. Det kommer bli så kul, en sjungande rektor, en plastpåsevikande Primadonna, en hundshow, massor av musik och sketcher och lite teater. Hedvig Kruse ska också få vara med på ett hörn. Jag hoppas också jag lyckades peppa de duktiga line-dansarna på Folkets Hus att komma med några stycken. Jag tjuvkikade på dom och det såg läckert ut när 50 st gjorde exakt likadant, 50 pigga pensionärer är det faktiskt. Häftigt, hoppas några kommer med.

Nu är det sömn, i morgon fortsätter skapande skola och ungarna ska filma mest hela dagen. Mycket kultur nu!!!

Temakvällar

2012-02-06T20:56:00.000+01:00

Nu börjar vi få idéer. Två temakvällar planeras under våren. En ska gå i Westertema och grabbarna i krax är redan i full gång och planerar, hela palatset kommer vara täckt av halm, gamla sadlar, pickadoller och mandoliner. Den andra ska ha något av Engelsk Pubafton över sig. Lite Mord i Midsomer, lite allsång, lite Beatles, lite Nakna kocken kanske. Viktigast är att publiken ska få vara aktiv, kanske med dans, med allsång, frågesporter eller på något helt annat sätt, vem vet vad vi kommer på? Kom gärna med förslag.

Det känns härligt att fler drar i trådarna, vilket händer nu. Är du sugen på att vara med oss? Välkommen, vi blir gärna fler, både i Kraxkompaniet och i Kraxkören. Man behöver inte äntra scenen om man inte vill det finns plats för annat också. Att sätta upp revyer, teatrar och shower kräver massor av arbete med allt möjligt. Under våren hoppas jag vi kan öppna upp och bjuda in fler till vår gemenskap på något vis så att fler vågar komma, håll utkik.

Privat så måste jag gnälla lite. Jag har nämligen så förbaskat ont i min höft. Stor inflammation påstår min kloke kiropraktor och han har säker rätt, inte mindre irriterande för det. Jag är liksom van att kunna röra mig obehindrat, om jag får skryta så är jag fortfarande rätt vig. Sätter lätt händerna i golvet med raka ben och jag tror baske mig att jag fortfarande kan sitta i spagat med ordentlig uppvärmning......nåja kunde. Nu kan jag inte ens lägga upp vänster ben på soffan med knät utåt. Det gör så ont att jag skriker, ja eller nästan i alla fall. Inte begriper jag vad H ska göra åt saken fast jag snart ska dit igen, men jag hoppas verkligen han har en lösning. En gång i forntiden hade jag nämligen en inflammation i höften (minns inte om det var samma eller den andra) och då stack en doktor in en "asalång" som Fkr T skulle säga, spruta mitt i höftleden full med cortison. Han var tveksam om han var rätt för jag skrek inte nog högt, påstod sadisten (jag ansåg och anser fortfarande att jag skrek så mycket jag orkade). Jag är inte jättesugen på att göra om den bedriften även om jag har en förmåga att tåla rätt mycket smärta. Fast jag måste tillstå att det hjälpte.

Kortis

2012-02-05T22:48:00.001+01:00

Hade egentligen en massa bloggidéer men jag kom aldrig till skott och nu är jag för trött. Helgen är slut och vi har blivit med katt. Flisan heter hon. Eftersom alla djur här har matnamn har jag funderat på att döpa om henne till Sirap men vad f-n hon är ju sju år och sånt kan vara kinkit, hon kanske gillar Flisan ;-)

F.d kollegan A kom med hene i går och hon gömde sig en timma sen har hon varit sällskaplig. Hon verkar finna sig väl tillrätta, fast jag tror hon vill ha nån annan mat för hon äter inte så värst mycket.
Vi får väl testa oss fram, "men det blir inga lyxiga småburkar bara så du vet det.... du får ju massor av goda möss här" tja....!

För övrigt har vi repat i dag och det är alltid lite roligt. Vi kör igång gamla nummer som vi ska visa för Väntjänstens personal som har lite baluns på lördag. Så det är bara att dra på sig städrock, ta fram torson och dammtrasan, sen byta till hängbrallor, kebba och rappa för att slutligen svida om till nattlinne och krypa i säng med TaxiRoger, denna gång. Jösses jag har haft tre karlar i den "sängen" "men di byter aldrig käring" vad nu det kan betyda? Ja jag vet det blev obegripligt men står för ett antal sketcher/sånger jag ska återuppliva.

Samtidigt måste jag sätta fart på Made in Kumla. Ingen mer som vill uppträda den 18 februari? Ni som fått frågan, bestäm er! Vi sover på saken i morgon börjar en ny vecka... inte långt till sportlov nu.

2012-02-03T23:51:00.000+01:00

Lite trött är jag på kvällskvisten efter att ha intagit god mat och dryck hos en god vän. Lyxigt värre att få skjuts till stället för evenemanget, sätta sig till bords och äta och dricka gott utan att göra en släng. Tack så mycket för den fredagskvällen, det satt inte alls fel.

Nu är jag som sagt trött och inte helt fokuserad. Dagen eller snarare veckan har varit lång och intensiv. Lokadagar och på det Skapande skola i tre dagar. Jag trodde det skulle vara lite lyxigt att kulturskolepersonal kom i tre dagar och tog hand om ungarna. Nåja riktigt så lyxigt enkelt blev det inte fast de är fantastiska Jenny och Lennart det måste jag tillstå. Att de bara orkar. Ungarna har dramatiserat och improviserat fram en film om orättvisor och i dag har vi filmat många scener. Det blir starkt, gripande och bra det känner jag i hela kroppen.

Här hemma har jag kapitulerat. I går eftermiddag insåg jag att det bara inte gick att stå emot längre. Här var svinkallt! Fkr T hade en kompis med sig som såg smått blåfrusen ut efter tio minuter i vårt utkylda hus. Alltså, det var bara att slå på elvärmen. Gasol har jag inte hunnit fixa och jag tror ändå inte det räckt. Huset får nu värmas upp över helgen och sen ska det bli varmare. Återstår att se hur dyrt det blir men vi kan ju inte frysa hur mycket som helst. Så just nu är det ganska behagligt i mitt lilla hus. Sömn känns också behagligt i tanken. Sov gott!

Oj vad dagarna går...

2012-02-01T20:20:00.000+01:00

Ibland tycker jag tiden segar sig fram, speciellt på vintern men när jag ser bakåt så går tiden med raketfart. Tänk att det gått ett år. För ett år sen såg framtiden rätt ljus ut om än med en del moln på himlen men ljus coh lycklig ändå. Nu ser den just ingenting speciellt ut, den bara finns. Trots det så rusar tiden fram och man kommer allt närmare pensionen, ni vet den då man förmodligen svälter ihjäl. Om jag inte frusit ihjäl innan dess då förstås, men det kan man ju se som lite positivt. Undrar vilket som är värst ;)) Usch man ska kanske inte skoja om sånt men det hjälper ju faktiskt.

Jo jag fryser och "snål" (läs realistisk) som jag är vägrar jag sätta på elvärmen, luftvärmepumpen kämpar så gott den kan och termometern kryper nedåt. Fan för Sibirienkyla eller vad kvällstidningarna nu döper eländet till! Jag har införskaffat en gasolvärmare (det kanske jag redan berättat) men ingen har hjälpt mig att köpa gasol och sätta fart på den så jag fryser vidare. Jag har heller inte varit hemma för att lösa den saken utan förlustat mig på Loka Brunn. Det är min själ inte ofta lärare får åka på så lyxiga utflykter men jag har anmält mig till att medverka i att planera en ny Vialundsskola och då kan man få göra sånt. Stackars arkitektkrake som ska få ihop alla våra önskemål till något byggbart. Men vi önskar friskt. För alla som oroar sig över Kumla kommuns utsvävningar till sin personal (gäller normalt inte oss, som sagt) kan jag lugnt meddela att vi inte fick en enda droppe alkohol av vår arbetsgivare. Dock slog jag till på ett glas till maten som jag vackert fick betala själv... det hade jag dock avstått från om jag vetat att det kostade 125 kr för ETT GLAS.... så gott var det INTE. det får man ju en hel flaska lyxigt vin för! Nåja det smakade bra i alla fall, det får jag trösta mig med. Loka är lite lyxigare nu sen Spendruparna tagit över, mer hotell och mindre vandrarhem, spat är lyxigare och vi hade världens tur för vi var i princip ensamma i badet på måndagskvällen... på tisdagen vällde folk in och då åkte vi hem.

Det blev ingen kör för mig i kväll eftersom Frk T lyckade ramla med lånad cykel och slå i sin höft alldeles förskräckligt. Vad hon nu skulle ge sig ut på en cykel i ishalka för, begriper jag inte, men barn är inte alltid varken rationella eller förnuftiga. Ont har hon och vi får hoppas inte ridningen går åt skogen i morgon. Nu ska jag gå ner och hålla henne sällskap vid tv:n. Ha en fin kväll och tack för att ni läst mitt gnäll och inte klickat ner mig.

P.S På lördag ska vi föresten adoptera en nu kissemisse. Hon hade annars varit i himlen nu, här får hon anställning som förste musjägare. Det är lite positivt i alla fall.

Mår så där...kan man säga

2012-01-29T18:22:00.000+01:00

Ibland undrar man ju. I onsdags var jag ju hos kiropraktorn som jag redan skrivit om och i går fick jag ont i hjärtat. Ja ingen kärlekssorg (där är det snarast stelnat typ) utan mer fysiska småhugg alltså. Ja jag vet man kan ha det och det är inte farligt men ska det inte ta slut? Det kom i går på dagen och håller på fortfarande. Det gör inte så ont att man inte står ut och inte ut i armen eller så men det är ruskigt irriterande.

För övrigt känns kroppen sliten och jag gissar att jag behöver mer tid hos H. Annars har det varit en skaplig helg om man bortser från dagens förmiddag. Vi hade en lysande bra kväll på Sturepalatset i går när Forever Young och pausbandet Karlsson Blues project spelade kvällen lång. Folk dansade och ögonen lyste av glädje, även vi i personalen tog oss en svängom när tid fanns för det. Tillsynsmyndigheten (de som ger oss alkoholtillstånd) var på ett besök också och det enda de tyckte vi skulle ändra på var att vi borde haft en maträtt till så det får vi fixa nästa gång. Annars är vår publik städad och bra. De dricker öl (vilket ju är rätt bra såklart) och rödvin men slutar en timme innan kvällen är slut. För då sålde vi just ingenting. Förnuftiga människor måste jag säga. Det finns dock en del kvarglömt i garderoben i källaren, folk går hem utan skor, jackor och glasögon. En herre gick med flit hem utan jacka eftersom han befarade att hans låg inklämd längst in (han kom först) och han skulle hämta den i dag men.....han kanske sov dagen lång?

På förmiddagen drabbades jag av depression - jag betalade räkningar. Ingen favoritsysselsättning men denna gång var det värre än värst. Jag vet ärligt talat inte hur jag ska göra för att trolla fram de 4000 som fattas. Jag fick ju för mycket lön i december som gick till julklappar - innan jag visste att det var för mycket.... nu fick jag alltså för lite, tja, eller ni fattar. Alltså räcker det inte. Jag ligger ju inte precis i fas innan heller. Det gör mig galen och det är kanske det som ger mig hjärtinfarktkänslan. Gjorde en budget och insåg att om jag låg i fas och inte efter med en massa skit så borde jag ha 5-6000 över när jag betalat de räkningar jag har jämt.....undrar när jag ska komma i den fasen? Kan det droppa ner sådär 10-20 000 över mig tack!

Krille kom in och gjorde saken lite bättre när han berättade att han bytt däck på mitt gamla bilvrak så jag kan sälja vinterdäcken och skicka vraket till skroten. Tack till värstabästa hyresvärden...undrar hur mycket man kan få för däcken? Knappast 4000 ;) fullt så bra är de inte.

Till lite positivare tankegångar. I dag har vi repat inför vårt gig hos väntjänsten, härligt att ta upp gamla sketcher igen. Vi har också bestämt vad Krax ska hitta på för kul under våren. Det blir två temakvällar kan jag avslöja... planeringen har precis börjat. Men det blir ett tema per kväll med mat, sketcher, musik, kanske dans och kläder efter ett speciellt tema. Jag återkommer när vi planerat lite mer...lite nyfikna kan ni gott vara. Nu ska jag åka och hämta Frk T som åkt skoter i Värmland dagen lång. Trött gissar jag.

Lång dag i dag

2012-01-26T22:26:00.000+01:00

Och en ond... inflammation i höften enligt H. I går var jag på kiropraktorbesök...ett grymt efterlängtat då min kropp skrek efter korrigering. Det "knaakade och brakade" mest överallt och jag höll sånär på att glömma min onda höft (blev nog efter ryggen på nåt sätt). Tja nu glömmer jag inte fanskapet kan man säga. Inte lätt att sova i går kväll inte. Vaknade ur lag alldeles men fick inflammationshämmande tablett av snäll kollega (en del av dom har fullt utrustade medicinskåp på jobbet till allas vår smärtsamma glädje). Det hjälpte och jag fick ett par med mig i reserv.

Dagen flöt fram i bra fart med biblioteksbesök, rastvakt och smartboardkurs och var inte slut förrän vid fem. Snabbt som blixten till Frk T:s ridning som gick så fint så och sen styrelsemöte med Krax. Nu är jag slut och snurrig i bollen minst sagt. Har glömt en massa viktigt som måste göras i morgon men jag tackar min lyckliga stjärna för mina underbara kraxkollegor. I dag får Charlie stjärnan, stor kram för att du köpte "priten" till helgen. Är så tacksam och lycklig över att slippa bära ölbackar denna vecka. Stor kram till dig!

Sossarna har fått en ny ledare...som jag nog aldrig sett förr, Stefan heter han visst. Vi får väl se hur det blev....hade hoppats lite på Jan Eliasson...jag vet, han är för gammal men så sjukt smart och klok. Nåja den här kan säkert inte vara sämre än föregående i alla fall. Sov sött.

Snart ny vardag

2012-01-22T21:46:00.000+01:00

Söndag kväll. En kväll av ångest eller förväntan? Det beror kanske på vem man är. Frk T lyckades givetvis ramla och slå i axeln i den hårda isen när vi kom hem, så vad hon känner handlar nog mest om bandage som inte sitter kvar eller är nog långt. Suck, hon är otursförföljd den ungen. Jag hann inte få fram "nej ta ut påsen från den här sidan för det är snorhalt där" innan olyckan var ett faktum. Stackars krake.

Annars har helgen flutit på lugnt och mest rätt tråkigt. Just nu känns livet tråkigt. Jag är dessvärre inte uppe i någon intensiv repetitionsperiod även om vi ska börja så smått med det snart. Vad det blir vet vi inte riktigt för det finns flera förslag, men det tar ju ett tag innan man blir uppslukad. Varenda käft i min närhet har stadgat sig så jag känner mig ganska ensam. Det blir bättre snart för saker händer och rullar på men nu känns det lite ruttet.

I går kväll la jag beslag på I för kamrat R körde ljudet åt Glöd som gjorde ny succé på Sparbanksbörsen. Trevligt var det och vi åt god mat när vi väl fått proppar på rätt ställe. Rackarns, nu kom jag i håg att jag glömt köpa proppar, 16 A tog slut! Jag fick låna en värmefläkt som jag i onödan satte igång i går....hehe det gillades inte av mitt elsystem, det blev bäcksvart precis när vi var vid andra tuggan på skaldjurssalladen. Nåja vi fick ljus i huset efter ett tag och luftvärmepumpen tuffade igång. Värmefläkten får B tillbaka. Blir det kallt får jag väl köpa en gasolkamin vilket jag fått ett tips om. Låter lite läskigt men det kanske är helt ok. Annars kan man fortsätt hoppas på varmt väder.

I dag har en del kraxare varit duktiga värre. Kamrat I och hennes nya darling J har slagit isär den eländiga extrascenen, hyresvärden min har lovat att fixa nya stänger i klädförrådet under veckan, jag själv städade förrådet. Jag möblerade om och såg till att ena sidan nu är skapligt tom för att få upp de nya stängerna i taket, sen ska kläderna upp. Kamrat R fick äntligen upp och ljus på den sista utrymningsskylten i palatset och fyllde i brandbesiktningspappren. Sånt är viktigt för att få tillstånd att sälja lite starka drycker nämligen. Nåja vi har haft utrymningsskylt förut med, vid den bästa och största vägen ut. Jag hoppas att det aldrig börjar brinna men gör det, det så önskar jag att flertalet tar den stora vägen ut och inte trasslar sig bakom scenen (bara för att där finns en skylt nu) och ner för trappan i källaren även om man faktiskt kan komma ut även där.

Märkligt att stavningsprogrammet anser att ordet "utrymningsskylt" borde bli "stämningsskapande"??? Att den envisas med att man ska särskriva (se där, även "sär-skriva" ska delas anser stavningsförstöraren) har jag lärt mig bortse från, men ibland begriper jag inte hur hjärnan funkar på den där lille typen som sitter inne i datorn och anser sig kunna stava ;)). Stämningsskapande, tja utrymningsskylten lyser fint i grönt, det kanske kan skapa lite stämning. Usch vad jag blarrar.... sov gott i natt och ha en fin vecka, en bra vardag alltså.

Varför så trött?

2012-01-19T20:24:00.000+01:00

Jösses det känns om att jag skulle kunna sova jämt...fast egentligen tror jag att jag är förslöad, försoffad eller vad man ska kalla det. Jullovet var för slappt helt enkelt, för mycket soffa, för mycket choklad och annat elände som omvandlas till kroppsfett jag inte vill ha.

Jamen sätt igång och träna då! Jomenvisst, men jag orkar fasen inte...typ så känns det. Jag inser att inaktivitet inte är min grej mer än högst en vecka i taget. Alltså måste här startas något projekt som gör mig lagom stressad. Frågan är alltså vad Kraxkompaniet ska hitta på härnäst? Det är nog något sådant som måste till om jag inte ska gäspa käkarna ur led.

Annars flyter dagarna på. Studiefrämjandejobb igår som innebar lite flängande hit och dit en massa mejl och till Hallsberg med tillståndet till Forever Youngkonserten den 28 januari. Festsugna Kumlabor eller för all del mer långväga gäster gör klokt i att boka biljetter. Vi har hälften bokat utan att vi satt upp en enda affisch, bara genom facebook faktiskt. De drar de där 60-tals diggande musikerna, härligt. Fast i dag har bästa Inger och Charlie satt upp affischer förstås...så boka.

Den 18 februari ska vi också ha roligheter för oss på Sturepalatset. Made in Länet, då kan du få uppträda på scenen om du kan presentera något kul. Sjunga, dansa, ståuppa eller något mer udda. Säg till om du vill visa dina färdigheter. Detta är väl främst för Kumlingar förstås eftersom det här en sorts turné av Länsteatern. Jag återkommer säkert mer om saken.

I dag har jag jobbat på skolan och både haft en bra dag med ungarna och blivit heligt förbannad på sådant man får stå ut med i det här yrket (men inte kan göra ett dugg åt och politikerna är alldeles oskyldiga den här gången). Kvällen har tillbringats i stall och ridhus när Frk T och Lilla h ridit, det gick fint för dem båda och Lilla h var strålande glad för det. Nu är jag som sagt trött, funderar på om jag ska se programmet som gör mig förbannad eftersom de skickar ut stackars tjockisar som behöver all viktminskningshjälp de kan få. Biggest looser alltså, fast jag upptäckte förra veckan att de faktiskt inte övergav dem som åkte ut och det var ju tur för annars hade jag valt "Två och en traktor från Rumänien"............ja jag vet, det är ett påhittat program som ska verka riktigt, riktigt tråkigt.....och det gör det väl? Men då skulle jag garanterat somna. Sov gott.

Viktigt i livet!

2012-01-15T22:33:00.000+01:00

Oj jag har inte skrivit sen i tisdags, undrar varför? Men jag har förstås varit lite trött under första hela jobbveckan. I morse blev jag i alla fall stolt över vår morgonblaska. Åtta viktiga sidor om barn. Barn som borde omhändertas, barn som omhändertas men återlämnas till icke fungerande föräldrar, barn som omhändertas av icke dugliga fosterföräldrar, barn som omhändertas av mycket dugliga fosterföräldrar som lever med skräcken att de vet att en dag måste de kanske återlämna dessa trasiga barn till något de inte vet om det fungerar med eller inte. Det skär i hjärtat att läsa men jag blir oerhört glad att NA tar upp frågan. De har spottat upp sig ordentligt på sista tiden med sina seriereportage.

Min goda vän E som jag lärt känna just för att hon är fostermamma har också skrivit om detta i sin blogg i dag och hon har 20 års erfarenhet. 20 år som fosterförälder! Det imponerar! Ibland förstår jag att det är tungt och ofta gissar jag (hon kan ju inte berätta så klart) av det hon skriver att det är just sådant som det står om i dagens tidning. Barn som är trasiga och inte alls har lätt att anpassa sig, som inte litar på någon eller något. Barn som måste återlämnas till sina biologiska föräldrar. Barn vill givetvis vara med sina föräldrar, de skyddar nästan alltid, även usla föräldrar, men det finns säkert en stor kluvenhet och rädsla. Fy vilket svårt jobb de har, de som sitter med dessa frågor i knät hela tiden.

Vi lärare fick oss också både ris och ros i tidningen. Ibland ser vi inte, ibland ser vi men gör inget. Så är det säkert men min erfarenhet är den här: Vi ser, vi anmäler och sen vet vi inte ett skit om vad som händer. Jag har under mina dryga fem år som lärare anmält till socialen ett flertal gånger då barn farit illa. Aldrig får man någon återkoppling. Vi vet inte om de gör något överhuvudtaget. Ibland får vi en lunta papper att fylla i och då förstår man att de utreder i alla fall, sen ingenting. Sekretessen gör att de inget får säga något men ofta önskar man sig ett lite öppnare system. Hjälpte det barnet att jag anmälde? Blev det bättre? Blev det sämre? Snälla, hände något alls? Hur ska barn kunna lita på att vi i skolan hjälper dem när vi själva inte ens vet om vi kan hjälpa?

NA fokuserade på något riktigt viktigt och det är att alltför mycket grundar sig på föräldrarna och inte på barnen. Föräldrarna har oerhört mycket att säga till om i vår lagstiftning. Det är något vi ofta diskuterar på min skola när socialen är inkopplad. Det verkar hela tiden som att det är viktigare att föräldrarna mår bra, får som de vill och kan välja och bestämma istället för att fokusera barnens bästa. Det är klart att man ska försöka hjälpa föräldrar att klara sin roll men jag blir tokig när de inte tar emot hjälp utan ständigt letar fel på sina barn, istället för på sig själva.

När har man förverkat sin rätt att vara förälder? När man slagit sina barn? När man förgripit sig på dem? När man inte ger dem mat och kläder? När man super, knarkar och fnaskar? Tja, det kan man fundera på. Det finns ganska många som får fortsätta som föräldrar trots ovanstående kardinalfel. NA berättade om en fosterförälder som fick tvinga barnet att träffa en förälder som förgripit sig på det. Socialen var säkert med och det var säkert inte utan övervakning, men vad fan. Har man gjort något dylikt, då är man körd i mina ögon, för all framtid! Anser man att det är så synd om den föräldern då, att barnet ska behöva utsättas för att träffa vederbörande? Alltså, det går utanför min fattningsförmåga. Inser i denna upprördhet att jag aldrig, aldrig skulle klara av att vara fosterförälder. Jag skulle helt enkelt ta ungen och sticka, gömma mig var som helst, aldrig i helvete gå med på något sådant. Sen skulle min tid som fosterförälder vara slut.

För övrigt har helgen här knallat på. Julen har åkt ut, vi har hjälpt min syster med flyttandet i dag. Frk T och jag fick med oss en massa prylar de inte vill ha längre. En del ska skänkas till ett Café till Salu och en del la vi beslag på själva. Ett femtiotalsbord, en gammal radio som faktiskt funkar och lite annat smått och gott. Frk T tog med ett litet elpiano (leksaksmodell tror jag) och hon har spelat hela kvällen efter att jag tvingats lära henne noter i en hast. Vi har ju ett riktigt piano men det är inte direkt stämt så det låter inte värst. På detta lilla elpiano står det nu med grön tusch C D E F G A B C ett antal gånger och jag har hört Imse Vimse och något mer till leda. Jag blev också tvungen att skriva ut vad noterna heter på varenda not i notbladen...... vilket tar sin tid. Men det blev bra träning för mig själv också, kan man säga. Hon har ju inte tålamod att plugga in var ett A sitter bara så där, det ska spelas direkt. Men det är nog så det ska vara. Tänkte på Johan Rehborgs uttalande i går på Slottet; om man ska börja lära sig något och är supertaggad på att starta....då ska man plötsligt backa och börja med urtrist teori och bakgrund och hinner förlora intresset innan man kommer fram till det roliga. Han tog körkort för motorcykel eller något sånt som exempel och hela skolsystemet dessvärre. Suck vad rätt han har, ska verkligen försöka tänka på det. Bara kasta sig rätt på det kuliga och lära teorin och bakgrunden sen......Ukulelen kan man inte påstå att jag kastat mig över. Får ta det en annan dag. Nu ska här sovas för i morgon startar en ny vecka. Det känns långt till sportlovet hör ni ;))).

Känns helt ok...

2012-01-10T22:14:00.000+01:00

på jobbet faktiskt. Ovanligt bra även om vi fortfarande ska spara och sånt trist dravel. Nya chefen verkar klart lovande, lyssnar, känner in och kommer med nya förslag och bra idéer. Jag tror hon kan få oss att se saker på lite andra vis. Hon kommer med idéer som funkat för andra lärarlag och det gillar vi. Hon framställer sina förslag på ett sätt som gör att vi känner att: visst vi testar det låter helt ok. Alla verkar riktigt glada och positiva så här långt, om jag nu inte missat något (det händer ju förstås ;).

En annan rolig sak i dag var presentationen av vårt Kulturprjekt där barnen ska få göra "Bullenfilmer". Ni minns säkert programmet och den ständiga kommentaren: "och som vanligt är det inte tjejen/killen i filmen som har skrivit brevet". Ungdomar fick skriva brev till programmet Bullen om sina bekymmer (handlade om allt från mobbning till sex) och de gjorde en film om saken och diskuterade efteråt, inga lösningar gavs utan man fick tänka till och ta ställning själv. Lite åt det hållet ska detta också bli. Kulturskolefolk kommer och hjälper till och har dramaövningar och filmar och allt kommer sluta med en stor fin överraskning. Alltså detta kommer bli sååå bra och kul. Klart inspirerande. Å jag är så himla lycklig över att jag inte behöver befatta mig med en massa teknik, själva filmandet alltså!!!!!!!!!!! För tänk då hade hela projektet gått åt helsike.

En rätt bra dag på jobbet alltså! Här hemma är det fortfarande kallt efter "utkylnaden" (egetpåhittat ord) när det var dryga -10 ute. Nu är det varmare men luftvärmepumpen har svårt att komma ikapp. Jag lider och fryser. Även Frk T har frusit om fötterna och DET är inte vanligt. tjocka sockor är modellen här. Ge mig sommar tack!

Fryser

2012-01-09T16:37:00.000+01:00

Usch för vinter och kyla. -10 i morse och fortfarande kallt. Jag borde säkert sätta på mer värme än luftvärmepumpen men jag biter ihop och tar en filt om axlarna. Lika bra att hålla sig hemifrån så mycket som möjligt. Nån sa att det snart blir plusgrader igen och jag håller på den. Sätter jag på elvärmen så svälter vi väl ihjäl så av två onda ting....;)

I dag var det återgång till vardag och jag tror vi alla var lika trötta vid lunch. Första skoldagen är lite seg och pratig. Det kan man förstå, kidsen tyckte nog jag var lite taskig när de fick berätta för varandra om jullov och julklappar på engelska... men, men bra ämne för snack. För övrigt var allt som vanligt på jobbet, nya rektorn verkar bli bra, än så länge iaf. Jag blev varse att jag under januari ska på ett studiebesök till Västerås och två dagar till Loka för planering av nya Vialundsskolan. Nice, det är inte mycket sånt i skolvärlden så det ska bli kul.

Frk T vill absolut åka till Fjugesta och vara med i deras revysatsning inför våren och jag är måttligt road att köra dit stup i sju för repetitioner hela våren men, nåja vi får väl kolla. Det är inte alltid barn får en chans att vara med så... Skulle vilja lägga mig en stund innan men jag vågar nog inte för då somnar jag säkert och det förstör nattsömnen. Bäst att komma i fas.

Lite tungt och lite ok

2012-01-07T18:58:00.000+01:00

Så kan dagen nog sammanfattas. Jag försöker att inte tänka på det jag tänker på. Just nu känns livet lite sådär, det känns som att jag inte har nån å leka med, typ. Förra vintern var det skönt att inte behöva tänka singelliv och utgång men nu är jag rätt sugen på utgång och då finns ingen att ta med. Plötsligt har alla stadgat sig, bara så där. Jag ska se till att jag har samma barnlediga helg som mina systrar så kanske det löser sig lite grand. Nästa problem är att jag inte har några pengar att slå runt för, så det var ju bra med den saken. Nog med ältande, det ordnar sig säkert.

I dag har jag gjort några bra saker. Jag har städat "katastrofäckelskåpet". Det kallas så för att det är ett katastrofskåp där jag kastar in allt jag inte vet var jag ska göra av, men ändå inte kan slänga såklart. sånt som våffeljärn och potatisskalare (jag menar stora varianter med vev och/eller elkontakt), termosar och tusen burkar och en massa annat skit. Epitetet äckel får skåpet av att råttorna, nåja mössen, tycker det är husets bästa ställe. Fan vet varför, för där finns inget ätbart även om de denna vinter har ätit något blått i plast, oklart vad. Nu är skåpeländet städat, rengjort, hålen igentäppta för femitioelfte gången, jag fattar inte var de kommer in och sakerna diskade (förmodligen i onödan för de kommer säkert in igen). Oäklusch så kan man nog sammanfatta vad jag känner när jag utför denna vidriga syssla. Men nu känns det bra. Dessutom har grannen K hjälpt mig att bära in bästa lilla skinnsoffan i garderobsrummet och innan så skedde, oljade jag in den minsann. Det blev soffan glad över efter att ha stått ute på verandan hela sommaren och hösten. Det blev så fint så. Ett bord fick bo i hallen istället som nu blev lite rymligare. Frk T:s rum är halvstädat också.

Frk T ja, förut ringde hon och beklagade sig över sin sömn. Hon kan inte sova hos pappa påstår hon, fast hennes pappa ser att hon sover. Dessutom hade hon sovit till halvtolv i dag...inte bra. Det är ett elände när vi ska vända rätt dygnet efter ett lov som detta. Ingen av oss kan sova och vi är döda på morgonen, jag fasar för måndagen. Så det är klart det är svårt att somna och här är hon väl lite mer "hemma" än hos pappa även om det också är ett hemma. Men det är jobbigt när hon ringer och är ledsen och bara ska hem. Hon påstår att hon sover bättre här men hon måste ju vara hos sin pappa också. När hon inte varit där på ett tag eller om det var väldigt roligt senaste gången så kan hon längta dit som tusan. Tungt blir det i alla fall både för mig och R. Jag bokade bio i morgon till oss och till slut blev hon lite gladare och kunde roa sig vidare hos sin kompis.

Insåg nyss att kvällen ändå är räddad trots att jag inte har råd med nån utgång. Det är både stjärnor på slottet och mord i Midsomer ikväll så jag ska nog kunna få tiden att gå helt gratis. Undrar om jag ska gå lös på ytterligare något städprojekt....

Flyttbestyr

2012-01-07T00:56:00.000+01:00

Ägnat dagen åt att hjälpa systeryster att flytta. Både jobbigt och roligt. Blev fint i lägenheten men oj så mycket de har kvar, lär bli fler dagar.

Ryggen kändes som den klarat det hela riktigt bra tills för en stund sen,,,,nu känns det, sådär. Ändå bar jag inte en enda möbel utan bara några kartonger och inte ens många. Min kropp är slut och förbrukad tror jag. Nu har jag ont i höger knä - det har jag aldrig haft förut - tror jag, vänster fot - det är normalt, axlar och nacka - också normalt och så ryggjäkeln då - onormalt ont. Lär väl vakna i morgon av en djävulsk träningsvärk eller nåt värre. Alltså nu är jag trött på det här jag tål ju ingenting! Kan man köpa reservdelar nånstans? Då menar jag inte tuttar och sånt för de jag har duger utmärkt, men ryggar, knän, fotleder och några nackar skulle jag vilja kolla på.

Ja, jag vet att jag måste träna....morrr. Sov gott alla därute.

Nya tider

2012-01-05T16:43:00.000+01:00

I morgon försvinner en del av mitt hem och en ny "epok" får ta vid. Här kommer inte kunna bo några fler garderobsmän för jag ger bort sängen i garderoben till min systerdotter som behöver den bättre. Det har varit uselt med garderobsmän sista året, där har bara kvartat någon vid enstaka tillfälle så en hopfällbar gästsäng får husera i garderoben som givetvis inte alls är en garderob utan mitt "dressingroom". Så alla som tror att kamrat R i åratal klämt in sig i en garderob kan andas ut, han är föresten på G att flytta in i ett större hus med sin nya familj om man nu kan uttrycka sig så. Det värsta är att jag även gett bort bäddsoffan till just kamrat R så nu kommer här inte finnas lika många "sova över möjligheter" - hua det kan innebära att jag måste ha eventuella nattgästande män i sovrummet, hehe. Nåja gästsängen finns ju och Frk T har en extra madrass så vi ska nog överleva.

Det har annars inte gjorts många knop här i dag. Jag har förstås gått en liten promenad med stavar men jag är grymt trött, huvudet värker lite och jag känner mig frusen hela tiden. Har verkligen ingen lust att bli sjuk för ajg behöver röra på mig, inte slöa mer. I morgon ska det bäras lådor och möbler så det gäller att hålla sig på benen (måtte ryggen hålla skapligt också). I kväll ska jag uppbringa kraft till att se och lyssna till A musical movie night i Fjöget. En alvedon kanske kan få mig att må lite bättre. Ha en trevlig Trettondagsafton!

Håller mitt löfte...

2012-01-05T00:49:00.000+01:00

än så länge. I går lagade jag färsk pasta med en bacon och korvsås, så gott så, även om Frk T åt torrt utan sås och hela tiden gnällde över bacons äcklighet (trots att de var knaperstekta och väl avrunna). I dag slog jag till med pannbiff med lök, sås och kokt potatis och lingonsylt minsann! Som förut sagts, jag gör världens godaste köttbullar tillika pannbiffar. Frk T gnällde och var övertygad om att biffarna skulle vara fulla med lök som köttbullarna var. Jag envisades och stekte massor av lök bredvid. Men det skulle givetvis bli äckligt och plötsligt var även potatis, som hon alltid gillat, äckligt. MEN tro det eller ej, ungen smällde i sig varenda smula på tallriken, även såsen och erkände att det faktiskt var gott. Det tar sig kanske. Jag ska ha henne att äta mer vanlig mat och våga smaka om det så är det sista jag gör.

För övrigt har jag arbetat i dag. Jag är alltså varken död eller skadad jag har bara inte hållit till på facebook, igår stack jag inte in min cybernäsa där alls, vilket fick folk att oroa sig en aning. Det behövs således icke. Nu ikväll har jag haft en genomgång av två dagar och det tar sin lilla tid så jag skrollade bara över lite snabbt och folk hade som vanligt städat, handlat, jobbat, duschat och en massa annat. Nu ikväll upplystes man om att man skulle kolla på Plura/Eldkvarn och sen AC/DC, jag zappade lite och såg på det men såg faktiskt också Lasse Åberg spela Golf och jag vägrar missa Hyasinth så länge jag kan vara vaken så här sent. Nästa vecka börjar allvaret och då måste jag sova så här dags. Är faktiskt lite trött nu, sweet dreams.

Ukulele

2012-01-03T01:25:00.000+01:00

Tänker att jag borde lära mig nåt nytt så varför inte Ukulele. Jag har lånat en sån, fått den stämd och sett hur man gör med stöd av nätet. Återstår att se om det går. Gissar att jag kommer att ha vissa problem med att spela Främlig på ett sensuellt vis men man måste ju försöka....;)

Annars har denna dag gått åt till att hjälpa systeryster att packa inför stundande flytt. Sett nya lägenheten som är fin men ovan för en som bott i hus hela sitt liv utom nåt enstaka år i ungdomens glada dagar. Å.... tredje våningen alltså.....;( ...urk. Min rygg kände genast att den inte är sugen på att bära möbler för dessa trappor så jag hoppas jag kan bidra med packning och uppackning om jag inte ska starta året i sängläge. För att göra lyckan fullkomlig ringde löneassistenten i dag och talade om att jag fått för mycket lön i december och att han minsann måste ta tillbaka det i januari... ja men så roligt då, svarade jag som givetvis köpt julklappar för dessa pengar. Surt sa räven.

Annars har jag gjort en god gärning till och det var att hämta medicin åt en sjukling och sen hälsade jag äntligen på min älskade hund. Det är härligt och lite sorgligt jobbigt att Pizza blir så urbota lycklig när jag kommer och så ledsen när jag går, jag undrar vad hon tänker. Förhoppningsvis är hon i nuet och jag vet att hon älskar Inger och jag hoppas hon glömmer min existens mellan varven. Men det är fint att bli ihågkommen. Benet hon fick gillade hon skarpt. Själv fick jag både minipizzor och kaffebröd så det räcker för hela januari.

En hemmakväll utan Frk T hade jag när jag väl kom hem, efter att ha hämtat instrumentet då och diskuterat våraktiveteters vara eller icke vara, vid niotiden (det var snorhalt från Fjugesta)....fram till midnatt när jag fick åka och hämta raringen. Då hade hon ätit ostbågar och fått ont i magen, dessa rackar innehåller laktos. Nåja hon sover gott nu. Pappsen är inte heller helt bra i sina ben och syrran som ska flytta är genomförkyld och hostar som en tok...på det stora hela känner jag mig förhållandevis frisk. Tror jag väntar med att spela på ukulelen till i morgon för jag gäspar så in i norden. I morgon har jag lovat Frk T att det ska bli bad. Och på onsdag är det jobb, hua, undrar hur jag ska komma upp?

Carpe Diem

2012-01-01T19:32:00.000+01:00

Får bli 2012 måtto. Att fånga dagen eller stunden är nog grejen det.

Jag han nätt och jämt klart innan gästerna droppade in i går. Frk T hann precis tända marschallerna och jag hade precis klivit ur duschen när Roger och Ingela kom. Det var bra för dom kunde jag genast sätta i arbete. Att jag kvällen igenom såg ut som en slickad katt i skallen, märkte jag inte förrän framåt tretiden på natten och då var det så dags att göra nåt åt saken. Vi hade mycket trevligt, åt fantastiskt gott till förrätt och med mättnadskänslan som fortfarande sitter i var det nog tur att pudeln Disa smaskade i sig västerbottenpajen vi också skulle haft. Roger fick sköta stekandet av oxfilé och annat kött och på så vis fick vi också en fantastisk sås som man alltid får när han får hållas i köket. Efter pannacotta eller snarare samtidigt med intag av den, så spelade vi TP och det tog några timmar. Många timmar med många frågor av varierande slag. Vissa lag hade oflyt i början och sen vände vinden. Roligast var frågan om hur många brevbärare som fanns i Stockholm nån tioårsperiod på 1600-talet. Snacka om onödigt vetande! Men Ingela velade ett tag och fastslog till slut att det var tre! Tror ni inte på fan att det var tre? Jo då, så nu vet ni det. Frk T hängde med ganska länge innan hon gick upp och la sig. Vi andra fortsatte till halvfem...jo då, det kan vara svårt att sluta med sånt där frågande. Kristina citerade mig förut och jag sa vid den tiden; "Ni får gärna spela vidare men jag hoppas det är ok att jag går och lägger mig". Nåja man vill ju inte vara ofin och de hade gärna fått fortsätta..... Gäster åkte hem och några stannade kvar och då var jag minsann inte så trött längre, klockan blev över sex innan jag somnade in. Kanske somnar jag lätt ikväll?

För att fortsätta lite på årskrönikan från i går så tänkte jag samla ihop allt dåligt och kasta över bord och behålla det bra.
Kastas gör: att stå ut med oärlighet, feghet, missunnsamhet, kontrollbehov och dåliga ursäkter. Mitt ohälsosamma och stressiga leverne måste också få ett slut. Jag har fått ont i ryggen, det kastas, har hostat och varit tät i luftrören, ut med skiten bara, varit trött och fysiskt orkeslös - jo jag vet att det kanske inte märks men med mina mått mätt så vill jag vara piggare, bort med orkeslöshet. Över bord med irritationen, sömnlösheten, oviljan mot matlagning och dålig planering.

Kvar på skutan får goda, fina vänner vara, uppmuntrande ord, långa, kloka, härliga samtal och hjälpsamhet. Jag ska planera lite smartare - egentligen är jag ruskigt bra på att planera (annars skulle jag inte hinna så förbannat mycket faktiskt), jag ska motionera - det är inget nyårslöfte utan en nödvändighet om jag inte ska säcka ihop, tror jag. Nya aktiviteter och nya människor får också vara kvar. Sången, revyn, teatern, Frk T:s nya älsklingssysselsättning att rida får också vara kvar men i smart planerade doser. Sen kommer nyårslöftet: jag ska försöka tycka det är lite roligt att laga mat....eller hitta nyttiga sätt att komma undan.

Hehe vad tror ni om att hitta en kock? En skapligt hälsosam rackare som också är varm, kärleksfull, gillar musik och teater (iaf att jag lägger många timmar på det), älskar barn och är ärlig och modig. Kan va nåt... nu är det ju inte nödvändigt att vederbörande jobbar som kock förstås.... men själva "kockandet" är bra om det finns.

Snön har fallit hela dagen, vi har promenerat både i går och i dag Frk T och jag - ni ser det börjar bra i alla fall. Kommer det inte mer snö än detta och det inte blir kallare än -3 så är jag helt nöjd med den väderlika tillvaron. Snart börjar vardagen och det ser jag faktiskt fram emot lite grand. Är lite trött på att slöa nu men det var nog nödvändigt. Jag brukar få energi av att bli riktigt trött på mig själv och min egen lathet... men det brukar ta ett tag, men nu så.

Vi hoppas på ett riktigt bra 2012 va! Klyschan, det blir vad man gör det till, tror jag inte helt på. Självklart påverkar vi våra liv men inte helt. Vi kan inte alltid styra vilka människor som kommer i vår väg, vi kan inte alltid veta hur de ska påverka oss eller hur de kommer att bära sig åt. Ingen på Utöja hade väl planerat att träffa på en viss tokskalle med vapen i hand - de skulle jobba för demokrati de, inte bli skjutna. Men vi kan påverka det vi kan och göra så bra och goda val vi kan. Ha ett fint år!

Årskrönika

2011-12-31T17:20:00.000+01:00

Som utlovats men jag har för lite tid på mig mitt i nyårsfestförberedelser så det kan komma en fortsättning i morgon. Det är inte alltid så enkelt att sammanfatta ett år av sitt liv det finns så många delar. I mitt fall privatliv, revy/teaterliv och yrkesliv.

Privat
Oj vilket märkligt år. Man kan säga att det började bra rent av lyckligt. Jag har aldrig i mitt liv känt mig mer älskad. Det blev desto obegripligare när det tog slut på det mest obegripliga och fega vis. Våren blev mycket fram och tillbaka, ren berg- och dalbana skulle man kunna säga. Ena stunden trodde jag att vederbörande skulle ta tag i sina problem och nästa stund insåg jag att så aldrig skulle ske. Jag fick epitetet "världens ärligaste människa" och skulle kunna tillägga att jag i så fall också hade behövt en insikt att omge mig med likasinnade. Det har jag på vänskapsbasis men knappast i kärlekslivet. Nåja helt över var det hela på försommaren och sommaren blev förbannat tung. Ett stort varmt tack till Bittan för att du kuskade land och rike runt med mig och gick på teater och visfestival, jag tror du verkligen fick mig att överleva! Inte så att jag tänkt i andra banor men det var nödvändigt att göra saker. Tiden läker alla sår och det är sant även om man inte tror det. Det fanns några till som hjälpte mig genom sommaren genom bra vänskap och omtanke förstås.

Frk T och jag åkte också på vår första utlandsresa ihop och vi var till Torre Veija i Spanien. Den semestern blev också något av det märkligaste jag upplevt, men inte för egen del. Det var inte bara mitt liv som slogs i spillror detta märkliga år. Men andras upplevelser får de själva ventilera. Vi hade fantastiskt väder, bodde kanon, solade och fick soleksem och shoppade massor. Världen var samtidigt i chock över den norska galningen som förstörde så många människors liv. Ja det har varit ett märkligt år.

Hösten har mest varit en stressad virvelvind men livet har privat flutit på i sin gilla gång kan man säga.

Revy och teater eller snarare Sturepalatset
Ett händelserikt år. Vi gjorde Visor och Klavertramp på våren och den är jag sjukt stolt över. Kanonbra manus och vi hade en röd tråd med så många fina visor. Alltför få såg den tyvärr, då det sammanlagt blev fem föreställningar. Slutet av året präglades av Julshowen som jag också är så nöjd över. Roligast för min del var att göra I´ll be home for Christmas tillsammans med Britt-Marie, Kent och Mia. Så fantastiskt kul och så bra arrat av Kent och Thomas. Jag har skrivit en massa om julshowen tidigare och berömt alla hit och dit så det upprepar jag inte men det är klart att jag är extrastolt över min duktiga dotter. Kul var det också att kunna skänka drygt 6000 till Verdandi. För övrigt hade vi ett antal teaterpjäser som alltför få ville se. Tangotanten var på besök och hade också sin föreställning hos oss. Glöd körde utsålda föreställningar på palatset och vi har vid alla evenemang skött baren och all annan service med bravur. Heja vår bästa servicegrupp och de ur ensemblen som alltid ställer upp.

Yrkesliv
I jobbet har allt präglats av ny läroplan och för lite pengar. Man känner sig aldrig nöjd och det är frustrerande. Ofta funderar jag på att sluta som lärare och en vacker dag kanske det blir så. Samtidigt så älskar jag att undervisa men jag har inte poäng i det jag gillar mest och är bäst på som SO och innebär det att jag 2015 inte får göra det så...då vete tusan. Vår rektor slutade också och Marcus vickade vilket vi blev mycket nöjda med. Men han fick inte jobbet och nu hoppas vi alla att Annelie som kommer blir bra som chef.

Alla tankar jag har kring detta får helt enkelt vänta till i morgon om inte gästerna ska se mig i en luggsliten gammal tröja och med skitigt hår. Gott Nytt År på er alla! För min del hoppas jag att 2012 blir mycket mer harmoniskt än detta år har varit och hälsosammare.... det är en annan sak jag nog får ta i morgon. Ha en trevlig kväll!

En viss uppryckning

2011-12-30T23:15:00.000+01:00

Jo då denna dag har jag i alla fall tagit mig till ICA Maxi vilket inte var nån lek inte och inte blev det billigt heller men vi får hoppas det blir gott. Oxfilé slog jag till med minsann. Detta i huvudsak rätt eländiga år ( i alla fall är det eländet som satt störst prägel) både privat och i världen är slut om ett drygt dygn. I morgon ska jag sammanfatta året i stort och i smått, i glädjeämnen och sorg, en årskrönika helt enkelt. Detta märkliga år av berg och dalbana. Jag har en tendens att leva i nuet, jag vet det är både bra och modernt, mindfulness (undrar om det stavas så, orkar inte kolla). Det gör att jag kan tycka att det är väl bra och har väl varit bra och så kollar jag lite vad jag skrivit i diverse bloggar och tänker visst ja.... det kanske det inte varit, nej. Nåja det får vänta till i morgon förmiddag, ska fila lite på det hela.

Fkr T har ont i magen (lite slarvigt med laktosen de sista dagarna) och jag har ryckningar i läppen...känns mycket skumt. I morgon kväll kommer ett gäng kraxare och några pudlar hit till skogen för att fira in det nya året. Det blir säkert bra men det är brist på barn till Frk T:s förtret. Hon får hjälpa till med matlagning som plåster på såren. I kväll har vi gjort en sorts cheescake med stenbitsrom i, på den ska det på gräslök och kräftor i morgon. Kräftor står på upptining, det ska bli jättekul att skala dom...eller inte ;). Annars är festmatlagning den enda sorts matlagning som jag tycker är rolig. Frk T tycker det är roligt att laga men vägrar att smaka på så äckliga saker.... hm. Goda förrätter är allra roligast tycker jag, man kan experimentera lite eftersom man faktiskt inte måste bli mätt på det. Brrr minns plötsligt ett annat experiment med huvudrätten. Där jag la potatis på en bädd av grovsalt... kan tillägga att jag borde haft okokt potatis och inte konserverad. Det blev jäkligt salt kan man säga. När jag såg Jönsson försöka pina i sig eländet smakade jag och hela plåten åkte i soporna. Experimentera ska man alltså bara göra med förrätter och inte för mycket.

Ha en bra sista dag på året alla därute. Kram på er!

Tror jag gått i ide

2011-12-30T02:32:00.000+01:00

NI har kanske fått det där mailet om att vara en björnhona? Det är bra, jag minns det inte fullt ut men det går ut på att man äter utav bara tusan, allt man orkar för att bli så fet det bara går och sen går i ide över vintern föder valnötsstora ungar utan att det känns och att de växer sig halvstora medan man slaggar. Tja efter den läsningen vill man absolut vara en björnhona. Nu börjar jag oroa mig för att den idén liksom fastnat i min hjärna, i alla fall delar av den.

Jag inser att jag måste sluta äta goda ostar med fikonmarmelad och rödvin (har nöjt mig med ett glas för all del). Nu har jag avverkat den fantastiska äppelträdsosten jag fick i julklapp, observera att det finns mycket kvar av den grottlagrade. Nästan två trekanter Brieost har försvunnit..... sen julafton. Fikonmarmeladen är slut nu (jag fick en pytteliten burk) så jag fick ta hjortronsylt i kväll, hemmakokt från Per och Åsa.... kan inte vara bra det här. Dessutom frossar jag i engelska deckare till två-tre på nätterna och sover till 11.... jag inser att förfallet är nära och att jag snart slaggar in på en månad eller två. Hoppas ungarna får en bra vikarie. Jag tvivlar starkt på att jag kommer föda valnötsstora ungar eller ungar över huvudtaget men resten. Nej det får snart vara slut på denna slapphet, vilket jullov alltså. Jo jag vet att jag behövde vila men någon måtta kan det ju vara.

För att bli lite mer vaken så begav jag mig tillsammans med dottern och Bittan till Karlskoga för att gå på genrep av Gôrskôjs nyårsrevy. För att riktigt krångla till allt så åkte vi en timme för tidigt. Förstår ni nu att det är något allvarligt fel på mig? Inte tusan vet jag vilken veckodag det är heller. Revyn var bra som vanligt när Värmlänningarna är i farten. Inte för att jag köper deras skämt om att humorn tar slut vid Kilsbergen men, men. Mest impad är jag över en kille de har som sjunger, alltså hans register skulle många ge vad som helst för. Den basen alltså! Karlskogingarna kör hederlig nyårsrevy men premiär på Nyårsafton och nån gång, nån gång ska vi göra detsamma. Det måste vara en häftig känsla. Men ett himla repande mitt i julstöket vilket är skälet till att vi väljer andra tider....men nån gång kan vi väl?

Att ta tag i det här....

2011-12-28T11:58:00.000+01:00

jag har gått upp, för tidigt tror jag för jag somnade nämligen i soffan igen. Vi har totalt vänt på dygnet nu Frk T och jag. Men NA:s artikel om skatten i Kumla fick mig att tänka att nu måste jag vakna till. Det är klart att Lennart har rätt i att man måste ha koll (varför man inte fått det på åratal vet jag dock inte) och jag hoppas en del på den där ekonomen de anställt.

Men nu till åsikten. Kumla måste få till det bättre. Då kanske skattehöjning är rätt, se till att få koll på det snabbt och se för tusan till att pengarna i så fall går till viktigt kärnverksamhet (läs skola men det är säkert massor av behov inom äldreomsorg och sånt också) för annars flyttar Örebroarna tillbaka till storstan. Det kan och är givetvis så att den blåa regering vi nu har, sänker skatten och därmed tilldelningen till kommunerna, jo så är det och så kommer det vara under lång tid! Tror ni mig inte? Jag gissar, och jag tror inte man måste vara överintelligent för att hålla med, att så kommer det fortsätta vara under minst ett val till. Det finns ju nämligen inget alternativ. Så länge den "stackars" Håkan ska leda socialdemokraterna och ingen vettig förnyelse och föryngring sker i det partiet så kommer kommuner som är socialdemokratiska få ta ekonomin i egna händer. Då menar jag inte att tjänstemän ska styra politiker eller att politiker ska styra tjänstemän i detaljer (vad som nu är sant och förbannad lögn vet inte jag, men snacket går ju).

Man får se över sin verksamhet och pengarna man har och har man för lite pengar så är det faktiskt så att man inte alltid måste minska utgifterna, är man lite mer innovativ så kan man öka inkomsterna! Jag kan gilla både idéer om växthus och badhus om de är genomtänkte och ger mervärde (ökade intäkter) i slutändan men man måste ha goda pedagoger som förklarar på ett klokt sätt så att folk förstår och inte lackar ur (hm kanske finns det någon god pedagog inom skolans värld som kunde hjälpa till, det kan säkert vara så). Man bör också följa skollagen............. jo så är det, det bör man, en LAG - den brukar man vara tvungen att följa. Ni vet det där med att alla barn har rätt till hjälp och en massa annat. Jag ska skriva en blogg om det också men inte nu för då orkar ingen läsa.

Ja men ser ni nu är jag nästan vaken! Ha en bra dag där ute.

Har tråkigt!

2011-12-28T01:32:00.000+01:00

Jag vet inte vad det är med mig men trots att jag älskar att vara ledig, sova länge glo på tv sent på kvällen (det som är bra börjar vid 23-tiden) så kryper det i mig. Värst är förstås att ryggen känns som den ska gå av så fort jag gör något. I dag har jag i alla fall varit till syrran för att hjälpa henne att flyttpacka. Vi tog julsakerna och delade upp och packade ner..... det tog en stund. Alltså, få människor har mer julsaker än min syster wow!!! Jag har plötsligt lite, men frågar någon kamrat R så har jag enorma mängder. Allt är relativt. Min stackars syster var sen så ämlig och halsontig att hon bara somnade och inget mer blev packat. Jag och Frk T häckade i deras soffa i flera timmar så det kanske är därför jag är rastlös.

När vi sen kom hem efter inhandling av lyxig mat på ICA Maxi i Örebro (lite kul att byta affär ibland) så vägrade tv:n att funka. Enligt fb-kommentarer har mer eller mindre alla som har Telia bredband problems med tv:n. Så inte blev det som planerat inte. Frk T lommade upp till sig och sin tv (som har vanligt antenn och dvd för all del) med sin räk- och kräftmacka och jag fick rota fram dvd-filmer här nere. Hittade en box med fyra osedda Morsefilmer så kvällen var ju räddad. Två tog jag mig igenom. Men jag är inte glad åt att missa Hyasinth och Helt Hysteriskt så här i juletid när det är läge att nattglappa. Nåja klara I-landsproblem.

Den förbaskade stormen blåste föresten sönder mitt verandatak :( Det som stack ut av taket vid trappan blåste sönder.... inte snyggt men det är iaf tak över verandan och inget jättehål som vintern för två år sen när jätteisklumpen krossade taket. Jäkla väder, är det inte det ena så är det det andra. Stormar verkar vara årets gissel. Folk har rasade lador, borflugna tak och träd över bilar och hus, usch och fy. Dagmar har de döpt henne till denna gång, ett riktigt rivigt fruntimmer så mycket kan man säga. Det ska visst komma fler stormar också. Glömde betala räkningarna också eftersom bredbandet segade undrar hur länge man kan glömma det och skylla på Telia? Asch då, sov gott!

Julen är här och...

2011-12-25T17:31:00.000+01:00

...lyser frid på jorden. Glädjen är stor, lite här och där. Våra barn gladdes åt den jättelika pakethögen under granen. Den roliga "finländske" tomten som "svor" så det osade fast på finska så klart, när han drabbades av "ryggskott" för att slippa dela ut alla paketen, gladde oss vuxna. Tack för den föreställningen KirunaMicke den var julaftonens höjdpunkt.

Våra ungar (alltså min egen och kusinerna) gladdes åt datorer, mobiler, A-pads och diverse tekniska oumbärligheter och det är klart det är roligt att de blir glada. Fast, jag kan inte låta bli att bli lite störd på hur det blivit. Vart tog tiden vägen? Varför saknar jag tiden när lego och pussel var grejen? Om inte annat så var det billigare. Man kan lugnt säga att; små barn = små och klart billiga julklappar, ju större barn = ju dyrare julklappar (dock inte nödvändigtvis större).

Jag kan heller inte låta bli att tänka på alla de barn som inte får några klappar, de vars föräldrar inte har råd eller ännu värre "super upp" pengarna. Nu ska ingen påstå att det var en vit julafton hos oss, det har jag inte minst känt av i dag men det blir och blev på en normal och städad nivå (även om det ger viss huvudvärk). Men att kunna önska sig en dator eller en "värstingmobil" är ju inte alla förunnat även om våra barn som lever i en lagom skyddad och inbäddad miljö tror så. ALLA har ju en sån!!!! Ja ni har hört det och trots att vi vuxna verkligen vet att så är det INTE så går vi på tricket, gång på gång. Detta urgamla trick som även vi själva körde med. Jag minns tydligt min egen röst tjata hål i huvudet på mina föräldrar med att ALLA HAR MINSANN GUL&BLÅJEANS! Jo då, så sa jag och det var bara för att mobilerna inte var uppfunna som jag nöjde mig med jeans.

Frk T blev i alla fall glad för sin mobil och nöjd även med kläderna hon fick. Mest glädje tror jag hon kommer ha av målarkittet med stativ, akrylfärg och penslar. Hon sa själv så här; "nu kommer jag ha något att göra när det inte finns nån å va med, då kan jag bara måla =)". Bra! Den sortens julklappar gläder mig att ge. Jag har nämligen en liten konstnär i familjen. Det gäller att hålla i det, jag var också hyfsad på att måla när jag var i hennes ålder men det försvann någonstans....bara bort liksom.

Juldagen började grymt segt... och jag har tillbringad större delen av dagen i kusin E:s säng (nämnda kusin befinner sig i Kina vilket i sig är häftigt och bra för mig eftersom sängen blev ledig). Masat mig upp ett par gånger för intag av julmat och slutligen för att åka hem. Nu har jag legat i soffan här hemma och ätit choklad... är detta bra eller? Kan nån se till att jag gör nåt vettigt!

Julefrid

2011-12-23T22:57:00.000+01:00

Det önskar jag alla såklart. Frid och lugn...harmoni - det vore väl häftigt! Läste ett inlägg på fejjan nyss där någon vänt på steken och skrivit nåt i stil med; jag stressar inte alls, nu har jag griljerat granen, klätt knäcken, lagt in skinkan, satt upp sillsalladen över dörren och slagit in barnen.... ja ni fattar..... Man kan skämta om stress men en del far verkligen illa. Men att skämta hjälper i de värsta av situationer.

Det är klart det kör ihop sig sista dagarna särskilt för er som jobbat in i det sista. På FB tävlar folk om att skryta om sin julefrid, det är lite skrattretande faktiskt och jag kan inte låta bli att undra. De slår in klappar i lugn och harmoni, dricker glögg, har skinkdoft i stugan, tänder ljus, har julmusik i bakgrunden och är HELT färdiga med allt! Man kan undra som sagt? Läste en Bullerbysaga för elever härom dagen då ett av Bullerbybarnen vid sänggåendet oroade sig för om mor skulle hinna färdigt till morgonen.... men då morgonen kom så glittrade stugan av juleljus och julefrid såklart. Modern var väl helt slut kan jag tro med se det stod inte. Fast Astrid var en klok kvinna så hon fick in det mellan raderna kan man säga.

Själv har jag i dag stönat mig runt en stund till på Marieberg i dag med min ryggvärk. Folk stirrar lite när man går med myrsteg långsamt, långsamt men det får man ta. Jag inhandlade själva "huvudpresenten" till Frk T, den dyra från mig och pappa (morfar alltså) och var jublande glad åt att kamrat R hittat en billig som jag sen hittade ännu billigare med allt som ska finnas med så att säga... en bokstavskombination blev det, dock inte den jag hela tiden säger fel på, utan en ännu obegripligare... alltså man vet inte om ungen läser detta eftersom hon är hos sin far.... hon ringde förut och rapporterade. Där har hon äntligen fått den efterlängtade "riktiga" sparkdräkten av Onepiecemodell, från Danmark minsann, och en massa annat. Nöjd och glad lät hon i alla fall.

Efter julklappsköret åkte jag hem för en viss vila av ryggen innan jag gav mig in i lejonkulan...dvs ICA Maxi. Där är mer eller mindre hemskt när man än beger sig dit, men i juletid är det som att möta hin håle själv. Alla ska fram, alla ska slåss om vågarna, självscanningsapparaterna är halvladdade och tröga. Nåja jag tror ändå att det var bättre i dag vid fyratiden än i går eller förrgår för då fanns inte ens parkering. Jag lyckades bränna 1200 kr på mat, blommor och choklad och givetvis några klappar jag insåg att jag glömt och en present. Kusin E fyllde ju i somras och hade redan boken vi köpt....

Nu i kväll har jag ägnat nästan tre timmar åt att slå in julklappar, fatta tre timmar! Vidrigt och inte bra för ryggskrället att sitta på golvet så länge. Jag inhandlade en sorts korsett för 300 spänn på en sportbutik i Marieberg förut (ångrar lite att jag inte tog den för 400 på apoteket för jag tror den var bredare) det hjälper lite men får mig att svettas om midjan...blää.... men vad gör man inte för att stå ut.

Nu klockan 22.36 funderar jag allvarligt på att ta en skinkmacka, jag har nämligen köpt 2 hg julskinka på Maxi med minimalt med fett (noggrant tillsagt att jag ska ha lite fett eftersom jag tar bort vartenda vitt uns av dylik otäckhet som kan synas på grisskivorna). Det stod till min glädje en likasinnad dam efter mig i kön och tillstod att "jag ska ha precis som hon - det gör väl inget att jag härmar dig va" hehe det var nästan så jag bjöd hem henne på uppesittarkväll ;)). En skinkmacka får det bli för jag kom precis på att jag i dag bara ätit frukost och ett par stekta ägg till lunch... undrar om det är mintchokladen som gjort att jag inte varit det minsta hungrig?

Ja men nu kom ni väl in i den alldeles äkta julefriden va? Skoja bara lite. Egentligen är jag faktiskt inte det minsta stressad. Jag har gjort allt otroligt långsamt, struntat i det mesta av städningen (måste nog diska i morgon förmiddag i alla fall) för vi bjuder ju ändå inte hem någon och mest softat runt. Så här kvällen före julafton är jag alltid ensam hemma eftersom Frk T är hos sin pappa som sagt. Så jag kan väl vara uppe och äta skinkmackor till två om jag vill, ta ett glas vin till och kolla på alla färdiginslagna paket (de blir alltid ohyggligt många och stora) och glo på TV. Varmt och innerligt God Jul till er alla!

Alltså, skulle gärna må bättre...

2011-12-22T22:21:00.000+01:00

I alla fall lite, kan man få önska sig det av Tomten? I går kväll kändes det som att ryggvärken var bättre och även i morse var det ok, den fanns där, men inte så farlig. MEN SEN :((( Jag var upp till Studiefrämjandet och lämnade in de sista listorna och tog en fika. När jag kom hem stod Frk T redo för julklappsshopping på Marieberg så det var bara att ge sig i väg. Väl där så kände jag att nu, nu blir det inte kul! Började på Jula för att nästan svimma när jag kom ut därifrån. Då mötte jag B-M som påminde mig om att äta kanske skulle få bort skakningarna i händerna.

Sagt och gjort jag fick tag i de shoppande ungarna ganska snabbt och vi fick mat i oss och jag kände att jag skulle överleva.... nästan. Ungarna gick åt sitt håll och jag fortsatte med de få klappar som återstod men det gick tungt, inget fanns som jag ville köpa och ryggen blev bara värre. Till slut hjälpte Frk T och A mig med den sista kusinklappen samtidigt som jag parkerade mig i en massagestol på SIBA som kostade 2300 kr, hade jag trott jag skulle överleva januari med det inköpet hade jag köpt den på stört. Snälla kan nån rik knös ge mig en sån i julklapp??? Det hjälpte lite för stunden och vi tog oss hem.

På vägen ringde kamrat R och meddelade att han var på väg med kärra för att hjälpa mig att hämta soffa som jag skulle köpa av arbetskamrat A för 500 riksdaler (julklapp till mig själv). Den aptunga hörnsoffan med bäddel som stod här hemma lovade samma kamrat att lägga beslag på. Underbart, om det inte hade varit för att jag insåg att lyfta soffor inte var så lämpligt just i dag. Men jag ringde resolut in till grannen som hjälpte till att få ut det gamla åbäket, A:s man M följde dessutom så snällt med hit för att bära in den nya. Sen följde en stund av ommöblering av lättare slag där Frk T kunde bistå. Soffbordet åkte ut och mina gamla lådor som står på högkant på ett par ställen fick agera nytt soffbord. Det blev riktigt fräckt till slut. Soffan har en sån där del som sticker ut också som kan sättas på (den är just nu inklämd bakom soffan och får komma på plats en annan dag. Men efter mycket trix och fix blev vi ganska nöjda. Då kokade vi knäck.

I morgon ska de sista klapparna till Frk T inhandlas och maten (hoppas allt inte är slut på Maxi) lax och prinskorv har fallit på min lott. Några såser ska jag nog tota ihop och kanske något "icke juligt" men gott så jag själv kan njuta av maten på julafton också. Julmat är inte min starka sida... när syrran räknade upp allt vi skulle ha kände jag att jag mest rynkade på näsan och inget kändes gott. Tacka vet jag nyårsmat! Nåja jag brukar plocka ihop en tallrik med ätbara saker så det ska nog bli bra i år med.

Här kommer ett par bilder på nya soffan.

Nu ska jag ägna mig åt att slöa och inte tänka på att jag känner en förkylning i antågande. Jag tänker också ta ett par av de inom EU förbjudna värstingtabletterna som är köpta i Spanien men inte längre går att få tag i ens där och som jag vaktar som en hök (med risk att de blir för gamla för det gäller att snåla och inte ta dem i onödan). De hjälper nämligen mot all form av ohygglig smärta. Varför de är förbjudna vet ingen men det kan hända att fiskar dör i sjön av dom eller något annat miljöfarligt. (Man dör inte själv av dom, det vet jag för jag har provat). Nu är jag dock i den form av tillstånd då jag blundar för all sorts miljöhänsyn bara ryggvärken går över.

Hoppas ni upplever en stilla julefrid och inte stressar. Just det gör inte jag alls märkligt nog, jag tror inte min kropp kan uppbringa mer stresshormon före nyåret. Och ni, nu går vi mot ljusare tider, det är snart sommar igen. Puss och God Jul!

Ryggond avslutning

2011-12-22T00:51:00.000+01:00

Skolavslutning i dag på min teateronsdag men jag gick självklart till kyrkan, sjöng med ungarna och till skolan och sa hejdå till en elev som slutar och alla andra så klart. En bra dag när man kan se fram emot jullovet men smolket i bägaren var att ryggen värkte och värker som f-n. Varför vet jag inte, kanske hårt stengolv på konserten i söndags eller så låg jag snett och glodde på tv en stund i går efter utekvällen med GOD mat på Lilla Örebro. Inte vet jag, men det värker som tusan. FAST det är i alla fall lite bättre nu framåt natten. Kan det ha varit de 20 sekunder av massage jag fick förut eller också var vilan i soffan, istället för att sitta vid denna tingest jag sitter vid just nu, bra för ryggen?

Nu ska jag sova och inte ställa nån klocka på ringning. Förmodligen vaknar jag 5.40 ändå men då kan jag ligga kvar. Börjar självklart nattglappa första kvällen.... det blir förmodligen bara värre. Men ryggen måste vara bra i morgon för julklappar och julmat ska handlas. Påskrivna listor ska lämnas till Studiefrämjandet.... säkert ska en del annat göras också, jo knäck har jag en idé om....;) Sov sött!

Förvirrad är bara förnamnet

2011-12-19T22:36:00.000+01:00

Gissar att jag haft för mycket omkring mig med omdömen, julshower och konserter, ny läroplan, utvecklingssamtal och julbestyr för i dag var det värre än vanligt. När jag stack in huvudet i arbetsrummet strax före tio i morse och frågade vilken veckodag det var så såg folk ut som om de inte visste om de skulle skratta eller gråta. Så har hela dagen känts. Kanske blev jag knäpp av att läsa Karl-Bertil Jonssons jul tre gånger.... en grupp valde Astrid Lindgrenberättelser men övriga föredrog Tages berättelse fastän jag noggrant fick berätta vem han var. Kanske var det att det går på TV varje jul som lockade. Visserligen fick jag förenkla texten mer än lovligt men en grupp var i alla fall helt lyrisk över denna fantastiska berättelse när de gick vidare för pepparkaksbak.

Vi har denna förvirrade dag haft julbakning på jobbet och bakhatare som jag är, anmäler jag mig, som alltid, till rollen som sagotant trots att det frestar på rösten att läsa en hel förmiddag. Jag älskar att läsa högt, det är det allra, allra bästa med att vara lärare. Nu slog det mig att jag kanske borde blivit bibliotekarie.... dumt alltså att komma på det NU! en sak var skön i alla fall för under eftermiddagen när alla i mer eller mindre förtvivlan och panik skrev ut sina omdömen och stönade över all tid det tog och det som krånglade, så var lilla jag klar!!! Då kändes det helt ok att ha jobbat till kvart i fem i fredags.

Efter jobbet åket jag för att handla julklappar. Studiefrämjandet skulle så snällt betala ut lön i dag redan den 20:e!
........ som det ju INTE är i dag nej. Det är i morgon ;( Men försäkringskassan eller vem det nu är som betalar, hade slagit till och betalat ut barnbidraget en dag för tidigt så jag kunde faktiskt börja inköpen. Observera att jag noggrant tittade i vilken gång jag ställde bilen på Marieberg eftersom jag förstod att jag just denna kväll annars skulle irra runt som en yr höna och leta. (Jag kan inte begripa att de inte kan sätta ut bokstavskyltar eller nåt så man vet var man gör av bilskrället). Sist jag kutade runt och inte hittade bilen fick jag en smärre chock och trodde Dolda kameran filmade, för när jag blippade med nyckeln så öppnades en annan bil!!! varpå jag i panik trodde jag låst upp en vit tjusig Merca och inte tusan visste hur jag skulle låsa den igen. Men se det kom en annan, kanske nästan lika förvirrad dam efter mig, och hade tryckt precis samtidigt. Sådant undvek jag i dag genom att faktiskt veta var jag hade bilen.

Det är väl det mest strukturerade jag gjort i dag. Nej föresten vi har tagit fram en toarulle och en glasburk som Frk T ska ha med sig i morgon till sitt julpyssel. Det är f-n i mig värt vuxenpoäng det!

Julklappsångest

2011-12-17T22:21:00.000+01:00

Har just haft en fajt med Frk T, inte den första om just detta ämne kan jag meddela. Hon önskar sig BARA en sak! En HTC (herregud jag sätter väl bokstäverna i rätt ordning nu?) en liten nätt "billig" mobil. Den kostar bara si och så mycket i månaden..... Jo då tro mig jag har förklarat att det blir fler tusenlappar än om man kan köpa den, sedan tillkommer abonnemanget med surf för annars är det knappast nån vits med det hela..... jo ni fattar.... men inte hon. Inte förrän jag lackat ur och återigen förklarat att jag bor ensam och inte har så mycket pengar.... detta under ganska upprörda former. När jag tillägger att det faktiskt gör mig rätt ledsen att hon inte kan fatta det trots att jag förklarar och förklarar.... så bryter allt loss ordentligt.

Jo jag fattar att de flesta av hennes kompisar har touchmobiler eller till och med I-phones.... det hjälper ju inte mig dessvärre. Hon blir ledsen för att hon gör mig ledsen och för att det är som det är tror jag. Det går ingen som helst nöd på min unge, så dåligt med pengar har vi inte men jag har inte tusenlappar på hög att inhandla det senaste i elektronikväg för (tjock-tv:n står där och ser fet ut fortfarande).

Ibland funderar jag nästan på att flytta till en miljonprogramslägenhet (eller dess motsvarighet i denna håla) och sätta Frk T i en skola i dess närhet där många av barnen är nöjda och glada för simpla vanliga mobiler om de har någon alls. Jo då det finns en och annan I-phone bland eleverna på min skola också men inte så många. Förutom att jag troligtvis skulle vantrivas i en sån lägenhet av många skäl så skulle det vara skönt att slippa konkurrera med föräldrar som är två och precis har köpt sig en tre miljonersvilla norra ändan av Kumla...suck. Visst vet jag att en del föräldrar (även om de har pengar) försöker vara förnuftiga och hålla emot men de flesta gör det inte. Inte ens de föräldrar som har dåligt med pengar håller emot utan slår knut på sig själva (läs skuldsätter sig).

Så det blir en kul vecka, på måndag kommer lite pengar och då ska de flesta julklappar köpas (några få är klara). Jag begriper inte hur jag slarvat så i år, jag brukar börja i september för att kunna fördela kostnaden på hela hösten, det är ju fem kusiner som ska ha klappar också.

Jag blir bara lite rädd när jag ser min dotter ta för givet att hon ska få en sån telefon i julklapp och hon säger själv att hon kommer bli så ledsen om hon inte får en. Jag har inte ens varit ute och sonderat terrängen än så vad tomten ska ha i säcken vet jag inte. Vad gör man?

Att söka en bonde...

2011-12-17T14:50:00.000+01:00

Frk T upplyste mig häromdagen och hon upprepar saken då och då att hon vill bo i Fjugesta! Alltså man undrar ju lite.... inte världens roligaste håla kan jag tycka (förlåt alla Lekebergsrevyare, ni gör stället nice såklart) men hon vidhåller att hon känner asamånga där och hennes lösning på detta var att jag skulle söka till Bonde söker fru. Då kunde jag bli ihop med Per-Ola med hästarna. Googlade när jag fick tid över och inser att det var den bonnusling jag gillade sämst (verkade dryg och stöddig värre i det programmet jag genomled). Hästarna är nog en förmildrande omständighet. Förlåt Per-Ola och alla som känner honom, han kanske är jättetrevlig, jag som endast sett ett program är nog inte rätt person att döma. Men bara 34 år! Jag har höjt min nivå lite och dessutom har han väl hittat sin dam redan. Så jag vidhåller min rätt att bo i Kumla och skjutsar snällt Frk T till begivenheter västerut.

Läge att Fronterfira!

2011-12-16T22:45:00.000+01:00

Alltså alla har väl förståt att jag inte är helt sams med Fronter, MEN i dag har jag överlistat den jä......n. Det tog sin tid och var tålamodskrävande men det gick. Jag fick, efter att ha gjort ett åttonde misslyckat försök att få in samhällskunskapen på det normala viset, gå in på varje elev, lägga in det, gå ur och gå in på nytt, klicka bort alla felrutor om skript som körs och hindrar Explorer...... ja ni fattar.... rörigt och knöligt men det gick. Insåg under tidens gång att jag kanske borde åkt hem och gjort detta i Firefox för när jag skrev hemma så funkade det bättre. Efter kvällsnack med Kumlas expert på området så kom vi fram till att Fronter inte borde göra ett program som inte kan köras i den vanligaste av webläsare. Nåja jag har fått in eländet, skrivit ut vartenda omdöme, lagt dom i plastfickor och är således klar med allt och kan ta helg och fira!!!! Kvart i fem kom jag från jobbet och då hade jag rättat proven i läsförståelse också (nu vet jag vad klassen ska träna på hela våren, även om det ska erkännas att just detta prov var svårt). Det var lite ensamt på jobbet då en fredag, fritids ligger ju en bit ifrån så jag var mol alena.

Frk T var hemma med en kompis och surfade eller vad de nu gjorde. Hennes ridning gick finemang i kväll, jag måste säga att hon blivit förbaskat duktig den här terminen. Att rida är nog baske mig hennes grej, idag lät hon bli att stoppa fingrarna i hästens mun när hon gav den äpple också och det var ju bra. Nöjd och glad var hon. Det gick kanonfint för Lilla h i dag också. Till våren har vi också lyckats byta grupp, nu får jag stressiga torsdagar för hon ska rida då kl 16.30 men det känns klart bättre än fredagskvällar i alla fall.

Nu är jag riktigt ordentligt fredagstrött och det har jag rätt till känner jag. Fanken vad jag känner mig duktig, riktigt nöjd med mig själv. Ni vet så där som det känns när man fixat det där som hänger som ett ok över en. Ska sova som en stock och inte höra en enda väckningssignal i morgon bitti. Sov sött alla ni där ute!

Jobb i pyjamas....

2011-12-14T17:40:00.001+01:00

Onsdag och Studiefrämjandejobb som i huvudsak kan göras hemifrån. Givetvis skulle Frk T köras till skolan efter att vi vaknat långsamt tittandes på Julkalendern i hennes binge. Fatta att jag gillar onsdagar! Till skolan kan man åka i "pyjamas" och mysbrallor, att jag var tvungen att gå med henne in i entrén för att hjälpa henne att få av sig dojjorna med sin onda uppskurna tå låtsades jag inte om (skorna jag köpte i går i en hast passade givetvis inte). Såg till att inte komma för nära någon eftersom jag varken borstat tänder eller hår. Hem till långsam frukost där jag läste hela tidningen. Sen satte jag mig vid datorn och där satt jag till strax efter ett och fixade och trixade, mejlade hit och dit. Insåg att lunch var bra och så ringde Bittan och först då insåg jag att jag inte var klädd. Så kan det gå.

På eftermiddagen var jag alltså tvungen att köpa skor åt ungen om hon inte skulle tvingas gå i jordpushen (som hon vanligtvis rider i) hela veckan. De fula platta mockastövlarna (såna som alla har och ser ut som stora plattfötter) sprack i måndags. Världens hål och Karlssons klister funkade inte.... kan man säga. Skor var alltså ett måsteinköp trots pengabristen. Herre min Je.... hur osams som helst, inget jag tog fram dög, inget Bittan tog fram dög, även om hennes förslag mottogs någon mindre grinigt. I femte skobutiken (i tre av dem hade vi nog provat igenom hela butiken) hittade vi slutligen ett par som dög. Jag orkade inte ens förse mig ett par till för halva priset.... så hon fick ett par foppa som inneskor och vi får se hur länge de finns kvar utan att vara totalförsvunna på skolan som de senaste jag ställt dit i inneskoväg. De behöver verkligen inneskor på skolan men knappt någon unge har det. Det är likadant bland mina elever. Jag begriper inte att de kan gå på dessa hårda kalla golv i strumplästen hela dagarna.

Nu är jag slut som människa och det känns rätt ok att det inte är nån kör i kväll.

Lucia

2011-12-13T21:10:00.000+01:00

Så var det då äntligen dags och lugnet kunde sen lägga sig. Uppstressade femmor inför Luciatåg är inte att leka med, men de var så duktiga så. Fast jag slänger en ilsken känga till tandläkaren i Kumla som tvingade dit en av mina elever så hon missade Lussetåget och så var tandisen inte på plats, SKÄMS på er, fatta hur ledsen hon blev. Kram till dig lilla gumman!

Sen avlöpte dagen helt ok och sista lektionen var guld. Det är häftigt när en av mina goa elever räcker upp handen så ordentligt och när han får ordet säger han "jag älskar dom här lektionerna, det är så roligt". Vi hade religion och jag berättade om hinduism! Sånt gör att jag trots Fronter och annat elände ibland ändå älskar mitt jobb.

På eftermiddagen lyckades jag bråka med Fronter och tillsammans med kollegor slutligen få ut omdömen på nio elever. 23 papper!!!! jo ni läste rätt, per elev, blir det men de nya omdömena där kraven står med så föräldrar kan läsa (men troligen inte förstå) är det klokt eller?! Sen var jag och röntgade tuttarna, det ska man göra vartannat år när man fyllt 45. Det är inte skönt precis, jo efteråt, men man tjuter inte C, det gör man inte ;-).

På kvällen var kamrat R här och rensade våra datorer från en massa onödigt platstagande skräp vilket var välbehövligt. Frk T var med grannen och badade och tror ni inte på f-n att hon råkade ut för en olycka där. Hon lyckades halka i duschrummet och skar upp tån på en matta (en vass en tydligen) och blodade visst ner halva badhuset. Alltså, det har gått troll i detta, nu får det vara nog med otur! Det stackars lilla livet tror ju snart att oturen förföljer henne med någon sorts oändlig ihärdighet. Fy nu får det vända!

För övrigt så är det tisdag och det är gott det för då är det onsdag i morgon och snart helg och inte långt till jullovet. DET ska bli riktigt skönt. Det börjar trots allt kännas som att jag ligger lite mer i fas nu, det var nog bra att ägna 12-14 timmar åt omdömesskrivande i helgen även om det var urtrist. Nu är jag nöjd med mig själv. Sweet dreams!

Förvirring

2011-12-12T21:47:00.000+01:00

Usch vilken dag det varit i dag. Det började med en rätt stressig och trött morgon och allt körde ihop sig när jag inte hittade Luciakronan på jobbet. Nu har nog minst fyra stycken av mina kollegor och jag själv letat igenom skolan från källare till vind men ingen krona. I desperation fick jag sticka till ICA Maxi och köpa en trist elektrisk som jag piffat upp i rött och vitt glitter men det blir ju inte riktigt detsamma. Ungarna tog det bra tror jag.... eller så var det det eller det stundande Luciatåget som gjorde dem mer vilda än tama för de var helt upp och ner. Även grannklassen var galna värre, där skulle jag ha musik och de surade ihop (ett par av dem) eftersom de blev tvungna att öva julavslutningssånger istället för att fortsätta sin forskning om artister. Suck och stön, efter denna helg hade jag gärna haft en lugn och skön dag.

Sen satt jag och brottades med Fronter och skrev in kvarvarande omdömen i musik... flera gånger... och sparade och nu hoppas jag fanken att det inte försvunnit igen. Skrämde nyss halvt livet ur vår idrottslärare genom att på fejjan skriva att hans pluppar var försvunna, det var de nämligen när jag skulle börja skriva ut förut..... men nu finns de igen!! Fatta att man blir galen och sliter sitt hår. När jag ändå satt där på jobbet och stönade över sakernas förtretlighet så bestämde jag mig för att redan då möblera om matsalen och släpa upp elpianot, DET känns bra. I morgon ska nämligen bli en fin dag som ska starta med ett vacker och tjusigt Luciatåg med elektrisk krona och det blir så fint så, så det så!

Världens tråkigaste helg!

2011-12-11T21:55:00.000+01:00

Har jag nu genomlidit. Helgen har nämligen uteslutande ägnats åt omdömesskrivning och det har inte varit jätteskoj precis men nödvändigt. Enbart var föresten ett ljug... jag har sovit rätt mycket också, ätit ett par gånger och läst Leif GW Perssons memoarer innan jag somnat (värt att läsa kan jag meddela), ups och så höll jag på att glömma; jag var faktiskt en avstickare till Hagaby ridklubbs Luciafirande eftersom Krax egen Per skötte spexet. Kul värre och de två hästarna som blev ridna av två "äldre damer" kommer skena vilt nästa gång de ser en pensionär.

För övrigt har jag suttit vid datorn och häckat. Fronter och jag har kommit skapligt överens men då och då har det kärvat. När alla elever ska ha omdömen i svenska, engelska, matte, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religion, samhällskunskap, musik, teknik och jag ska skriva allt utom matte ja då tar det sin tid.... (slöjd och idrott är inte min avdelning tack och lov). Formuleringarna i nya läroplanen som man ska försöka översätta till begriplig svenska för sig själv för att i någon mån förstå vad man faktiskt bedömer är inte helt lätta. Vad sägs om ett kunskapskrav i Biologi:
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Det är ju solklart vad det betyder eller? Bara att slå i den tjocka "bibeln" Lgr 11 och spana in centralt innehåll och försöka hitta nåt som kan passa.

Denna digra arbetshelg har fått mig att fundera över det där med lärares professionalitet och vårt s.k. metaspråk. Det är nämligen så att det i ett antal år talats om att lärare behöver ett professionellt språk som en väg att höja vår status. Ungefär som att läkare och jurister har ett eget språk. Så kontentan av det snacket är väl nu detta. Vi skriver omdömen med ett professionellt språk, som vi för all del, något sånär, efter en del stötande och blötande, begriper själva. Men det känns ju rasande professionellt att det är föräldrar och elever som ska läsa detta och således tolka det! Känns det proffsigt eller?

Jag måste tillstå att det inte heller känns helt proffsigt när läkare inte kan svara en patient på begriplig svenska.... men så har de förstås hög lön också. Det återstår att se om vårt språk också ger oss mer i plånboken. Tillåt mig tvivla!!!

Annars har kvällen varit lite behaglig även om den inte blev fullt så skojig som ett telefonsamtal gjorde gällande att den kunde blivit *skrattar lite*. Men Frk T och jag har ätit och nu dricker jag glögg med chilichokladsmak och det är gott det. Hoppas ni haft en roligare helg. Måste ändå säga att jag trots allt skrivande taggat ner och haft det ganska lugnt vilket jag känner var bra för mig.

Otur!

2011-12-07T17:42:00.000+01:00

Tur skulle behövas här. Då och då drömmer jag om att vinna så där en 86 miljoner så jag kan göra precis vad jag vill och skänka pengar till alla behövande vänner och bekanta. Det är ingen större vits med att ni börjar skicka vänförfrågningar på fejjan för chansen är minimal, jag spelar nämligen nästan aldrig på nåt. Till det räcker inte pengarna.

För tillfället känner jag att jag i huvudsak önskar mindre otur åt min älskade unge Frk T. De sista veckorna har inte varit helt problemfria kan man säga. Förutom magont och förkylning med täta lungor så har damen hoppat ner från en gunga och stukat foten rejält. Att sitta på akuten kvällen före genrepet var precis vad vi önskade.... eller inte :(. I går ringde hon och hade klämt ihop bröstkorgen på idrotten och hade svårt att andas, bara att sticka från jobbet och häma damen. Nåja det var inga brutna revben och att andningen fungerade kunde jag konstatera själv, med förflutet på intensivvård bland de som inte kan, andas alltså.

Nog, tänkte jag i går kväll, men icke då. I dag ringde en fröken och då hade damen lyckats få en studsboll i ögat! Bara att hämta och vi tog svängen till vårdcentralen direkt, jag orkade bara inte vänta och se. Där bedövades ögat, synen kollades och ett färgämne droppades i ögat så hornhinnan kunde kollas. Inget verkade skadat och hon såg som en hök. Skämtsam doktor av polskt ursprung som pratade ganska skojsigt och HÖGT med betoning på varje ord fick vi till vårt förfogande. Han insåg under undersökningens gång att det inte var skitsmart att säga att färgämnet gjorde "skitont" att droppa i, det hjälpte inte särskilt mycket att säga att det inte skulle kännas allt med bedövning. Han tittade skamset på mig och utbrast "nu jag gjorde fel, det var inte bra, det vara misstag". Jag bet ihop ordentligt för att inte skratta. Det var inte rätt tillfälle att ta fram min Polska Olga ur gömmorna och hojta "du vara klantig, du skrämma barn din odugliga doktor". Jag var faktiskt ganska tacksam över att han gjorde en så grundlig undersökning och jag kunde stå ut med hans klämkäcka sätt. Jag är faktiskt en ganska bra mamma när min unge är sjuk för jag lägger nämligen bort min egen ångest och ser till att undersökningen går att få till snabbt och effektivt. Det var bara att snabbt ta Frk T:s händer och förklara samtidigt som jag fick doktorn att kvickt som blixten droppa i medlet vilket givetvis inte gjorde ont eftersom ögat var bedövat av andra droppar.

Jag minns också den gången hon bröt armen och skulle sövas, den sövningen fixade jag så gott som ensam på min sprattlande treåring och fick beröm av Kax (berömd narkosläkare som jag förmodar gått i pension). Att jag var lite nära medlet så jag kunde somnat själv var bara en liten riskfaktor, jag höll mig vaken och tjöt inte ut ångesten förrän jag kommit ut ur operationssalen. Ibland sitter sjukvårdskunskaperna i, bara jag slipper spyor och diarré. Sprutor, blod, var, benbrott och hjärtstopp (gud må se till att jag slipper) går däremot utmärkt att tampas med.

Nu har damen tagit sitt pick och pack och åkt till sin pappa för att slippa häcka på palatset medan mamma tränar körsång. I söndags sa hon att hon längtade efter far sin och det gjorde hon nog eftersom hon inte ens protesterade mot att gå upp i tidiga ottan i morgon.

Åter i vardagen!

2011-12-06T19:50:00.000+01:00

Oj så trött jag är. Frk T vaknade i går med huvudvärk och var helt omöjlig att få upp. Själv släpade jag mig ur bingen och till jobbet, det gick bra förstås men jag är lite seg. Inte kom jag i säng i tid i går heller och var precis lika trött i morse, Frk T hade i alla fall ingen huvudvärk och kom i väg. Mina elever var störtnervösa för jag hade i den nya läroplanens kölvatten bestämt mig för att ge dem ett prov på Europa. Femmor är inte helt vana att plugga till prov och resultatet var lite varierande. Jag är säker på att en del av dem med något sämre resultat skulle kunnat massor om de fått svara muntligt...... om detta kan man tycka och ha åsikter. Nu ska minsann inte bara summativ bedömning förekomma utan formativ likaså. Begripligt? Jasså inte det. Nej vi sliter vårt hår en aning just nu alla vi lärare. Vi ska skriva omdömen efter det nya systemet och en del stackare sätter betyg och det är sannerligen inte lätt. Diskussionen i morse handlade om i fall alla kunskap de fått i sig de senaste åren ska med eller bara det vi gjort denna termin. Hm man kan ju fundera på detta om man haft ungarna några år men jag fick mina i höstas och har ju himla svårt att bedöma det H gjort med dem..... Att vara lärare är störtkul i denna vändpunktstid....not.

Nu är det tisdag kväll och förutom helgens kvällar veckans favorit. Detta för att jag faktiskt får sova en timme längre på onsdagar och för att det är teaterjobb som gäller. Härligt avbrott.

Här följer några Julshowsbilder som inte är helt lysande men håll till godo ändå.

En Sprakande Julshow i hamn

2011-12-03T23:50:00.000+01:00

Halleluja! Det gick fint, såklart!!! Två fantastiska föreställningar är till ända. Alla gjorde sitt bästa och lite till. Blandningen av barn, en bra kör och roligheter tilltalade verkligen publiken. Vi fick mycket beröm, en och annan tår fälldes i salongen och jag tror vi både roade och berörde. Jag hörde många röster som gillade barnens medverkan och det är nog verkligen en grej som gäller. Vi hade lätt kunnat köra fyra/fem föreställningar till. Ska man göra det inställer sig förstås frågan om så många ungar fixar så många föreställningar..... nåja det får bli nästa års julprojekt.

Just nu är jag mest glad över att jag inte fått vare sig hjärtinfarkt eller blödande magsår.... har liksom känt tendenser till båda varianterna de sista veckorna. Detta är nog det största arrangemang jag rott iland. Jo då jag har haft hjälp, tack och lov. Från idéstadiet till målgång av Kent Stéen som arrat all musik tillsammans med Thomas Dahl förstås. Kent hade direkt massor av idéer och jag köper allt när duktiga musiker går igång. Kristina Algotsson leder kören med bravur och har också visat sig vara en magnifik konferencier tillsammans men Anton Freij.

Kristinas man Lasse fick i dag rycka in för en Kraxaktör som fick magsjuka (vi ber till högre makter att han inte smittade oss allihop). Alltså det är ju häftigt när folk får manus ett par timmar innan showens start och går in och sätter replikerna och detta trots att vederbörande aldrig gjort något dylikt förut!!! Alltså bara tack Lasse! Du är guld och nu kommer du aldrig ur detta ;). Inger Andersson har givetvis regisserat våra sketcher men hon blev riktigt dyngförkyld och har nog inte lyckats ta sig ur sängen sen genrepet. Krya på dig! Barnen tar Bettan Tellander och jag själv hand om men Ulrika Tångring har lagt grunden, vi tog liksom bara över i höstas..... fast julsketchen har förstås jag skrivit och vi rott iland. Föräldrarna verkade i alla fall otroligt nöjda med deras barns insatser och jag tackar alla föräldrar som ställt upp på detta. Det är inte alla ungar som får delta i en julshow till rätt sent på kvällen och roa en ganska stor publik som både äter och dricker. Puss på er!

Ska jag sammanfatta allt jobb detta inneburit för mig själv så blir bloggen jättelång. Men jag är ju med i kören och krax och har hand om ungarna..... ovanpå det så är jag ordförande i Krax och jobbar 20% på Studiefrämjandet och att arrangera evenemang på Sturepalatset hör till jobbet. Alltså har jag hållit ihop det hela; skaffat de flesta sponsorer, hämtat allt vi fått, sett till att alla fått repa tillräckligt, haft barnteatercirkeln ihop med Bettan, köpt öl, vin och sprit, repat körsång, hållit i alla kontakter, pratat med press, gjort faceboksidor, repat sketcher, repat sång, satt upp affischer (med hjälp så klart) och gud vete allt. Oj vad lycklig jag är, liksom alla andra ska vara, att jag inte leder kören, hehe. Och vad lycklig jag är över att omge mig med duktiga kompetenta människor. Men jag tror jag har rätt att vara lite trött.

I morgon tror jag att jag ska åka och kolla på Lekebergarna (läser du detta Gunilla så... jag ringer) eller så blir det nästa helg. Sen ska jag fokusera om och ägna mig åt att skriva omdömen så tangenterna blör och sen är det snart julkonsert i Svennevads kyrka den 18 december. Det ska ni åka på! Då sjunger vi och Kristinas andra två körer, Kent och Thomas spelar och det kommer bli hur häftigt och bra som helst. Men kära nån det känns som ingenting för mig, jag behöver bara åka dit och sjunga, inte ta en massa ansvar för det gör andra. Rackarns bananer vad kul det ska bli.

Annars hann jag med att sjunga på Sångverksta´n i dag på förmiddagen i dag också.... jag vet det är nåt allvarligt fel på mig, jag är inte klok ;-). Sov gott, ska bara coola ner mig lite först....

Genrepet avklarat!

2011-12-01T00:12:00.000+01:00

Detta genrep med lite publik (första gången vi hade ett publikt genrep faktiskt) var också vårt första genomdrag. Vi fick ju inte all teknik så det var bara att planera på annat vis. Körkickar på, de myggor vi hade och handmickar, visst rundade det lite men inte så farligt. Ungarna skötte sig grymt fint, inte förde de liv, de fixade ombytena och var på plats i tid varje gång. Att kören skulle fixa det bra hade jag inte betvivlat men stort tack till de Quinnsare och Trivslare som ställde upp med kort varsel när vi hade sjuklingar, hälsa dom och tacka Kri. Anton och Kri impade också stort, fast de inte övat mer än i går kväll så skötte de sig utmärkt som konferencierer. Vi fick sjunga stämmor i gemensamma mickar och knö ihop oss på musikernas scen för att vi skulle höras på ett par ställen men det gick det med. Nu har all teknik kommit, lagom till vi var klara och vi har en hel morgondag på oss att få allt i balans.

Det som behöver fixas med är in och utgångar som tar för mycket tid och så behöver vi tempa upp sketcherna, mer fart helt enkelt och inte klanta oss på slutet så poängen försvinner ;-). Stort tack till den snälla publiken och till Lekebergarna som gett oss godis till helgen. Puss och tack till barnen för blommorna som Bettan och jag fick och till deras föräldrar såklart. Sen måste jag bara få rikta ett varmt tack till Ingela Kjellgren, fan vad bra du är! Du hjälpte till med ungarna, såg till att de fick mat och att de var på plats fast du själv faktiskt också var med lite på scenen. Du fick säkert hjälp av flera som Jenny och Bittan och några till men du tar verkligen ansvar på ett fantastiskt sätt och jag vill bara säga det. Tack allihop förstås, några som lagt ner ett hästjobb är våra också musiker Kent och Thomas som verkligen sett till att all musik funkat: Kören sköter Kristina med bravur men de kompade till dessa låtar också utöver allt annat och byter som sagt friskt mellan sina instrument. Häftigt är det!

För övrigt är jag också innerligt glad att jag har mina tre fantastiska medhjälpare som jämt ställer upp Bittan, LillInger och Charlie som tillsammans med mig sett till att detta genrep gick att genomföra och att palatset var i ordning och detta trots att ni egentligen inte hann och att ni fick kasta i er korvkioskmat. Ni är fantastiska, nu sover vi och se igen i morgon.

Hårbestyr

2011-11-27T23:11:00.000+01:00

Jösses så det kan gå. Jag nämnde i går, tror jag, att Frk T och jag hade gjort slingor i håret i fredags. Bråttom var det som vanligt och jag bestämde mig för att ta en gammal färg jag hade, mahogny och fixa till lite snygga slingor. Frk T tjatar jämt om hårfärgning och jag tänkte i min dumma enfald att hon också kunde få lite. Sagt och gjord, jag skakade ihop färgen som visade sig vara toning men det brukar ändå sitta som berg på blonda kalufser så.... Jo vi sköljde ur och Frk T upptäckte efter en ovanligt lyckad ridlektion som hon var grymt nöjd med att håret var rosaslingat....det gjorde henne inte lika nöjd. Mitt var ungefär likadant. Käckt om man gillar rosa hår men jag kan säga att det inte var toksnyggt i strålkastarljus. Hon har tillbringat helgen hos sin pappa men när hon hämtades i kväll tog vi svängen om Maxi för att hitta något att göra åt situationen.

På Maxi bråkade vi vilt om att hon inte skulle ha kopparfärgat eller ännu rödare hår. Jag känner att det inte blir bra. Blek i nyllet kanske. Men mest orolig var jag för att det skulle anta en om möjligt än mer rosa nyans och blir man missnöjd med illrött är det inte så lätt att ta bort. Efter mycket om och men fick hon en mörkblond toning och blev slutligen mycket nöjd. Jag tog färg... måste ju täcka och slog till med mörk guldblond istället för ljus guldblond. Inte så bra, håret blev råttfärgat, iaf i mina ögon, jag vill ha mer guld och mindre råtta. Nu försöker jag förbättra saken med att bleka slingor och det tar på sömntimmarna. Det blev dock snygga rödskimringar i det råttfärgade vilket blev fint, men topparna blev för mycket råtta. Vad fan jag vill ju ha bort alla grå skiftningar (bara att erkänna att de finns där i det blonda) inte få nya.... nåja blir det inte bra får det väl bli rött, den vanan har jag ju sen förut. Men jag ville ha sånt där skiftande snyggt med guld i botten och lite röda, bruna och blonda slingor. Och jag vill inte betala tusen spänn hos frissan.... då blir det så här. Natti natti.

Lycka!

2011-11-27T00:46:00.000+01:00

Det kan vara många saker det precis som olycka...eller kanske inte, den är tydligare.

Lycka för mig just nu är följande:
Vattenpumpen! Jo men det är fantastiskt förstår ni. Jag har bott här i 12 år och det har aldrig varit nåt värst tryck på vattnet speciellt inte på duschen. Man har liksom varit glad om det kommit vatten överhuvud (nåja) taget, så har det varit i 12 år och på sista tiden har det varit ännu ynkligare. I förrgår fick jag spader för då kom det en ynka tunn stråle när jag hade tänkt diska. Har diskuterat detta med K till och från ganska länge och nu ringde jag in halvt hysterisk. Jag fick också en ond aning om att vattnet kanske var slut. Det var det inte, K gick ut och rensade pumpen från något skräp-täppatillaktigt och i går skulle han köpa någon ny del. Om han gjort det vet jag inte men himlen öppnade sig direkt... i duschen. Plötsligt kan man duscha utan att frysa ihjäl och utan att det tar en evighet. Halleluja!

Lycka kan också vara att ta fram adventsljusstakar och stjärnor och lysa upp det trista novembermörkret. Fint! Lycka är att krama sin unge och vara så innerligt glad över att ha en. Att sjunga är också lycka liksom att stå på scen. Rackarns vad lycka det finns, får väl kompensera med en olyckslista nån dag men jag har verkligen ingen lust med det.

Sov gott hör ni och ha en riktigt fin första Advent vare sig ni tar er till kyrkan, går på julmarknad, julskyltning eller nöjer er med att tända ett ljus till frukost. Själv har jag glömt köpa ljus.... ungefär lika klantigt som att färga mitt och Frk T:s hår rosa.... men jag har tre ljus och man ska bara tända ett så.... det får väl gå. Natti natti!

Veckan går....

2011-11-24T22:25:00.000+01:00

och går och kommer snart fram till fredagen. Puh eller. Fredagar kan vara nog så fulla av aktiviteter men i morgon är den första på länge utan utvecklingssamtal (jag har endast ett kvar =). Men det ska förstås handlas till kursen i helgen, kursen som ockuperat palatset så jag inte kommer att hinna öva I´ll be home for Christmas tillsammans med mina bästa medsångare något mer innan genrepet, help!!! Men jag övar på min datastämma och med Rascal Flatts förstås, flera gånger om dagen. Inte en ton får sitta fel......

I kväll har jag dock sjungit annat, hos Magdalena på Sångverksta´n. Frk T var med och lyssnade och konstaterade torrt att proffsigheten var större än något annat hon hört och jo så är det. Man får superproffsighet när man betalar för det och jag tror det kommer löna sig bara halsskrället blir helt bra. Börjar allvarligt fundera på om inte penicillin vore en god idé i alla fall. Min envisa motvilja mot antibiotika kanske inte får gå hur långt som helst, men jag håller väl ut någon dag till, örat har slutat göra ont och det är ju bra. Men dessa täta luftrör gör mig snart galen, sjunga går dock bättre än att prata. Det är pratet i skolan som förstör rösten. Jag behöver en talpedagog, fick lite råd av Magdalena men det är inte riktigt hennes gebit men jag testar väl. Mina elever kommer nog tycka att fröken pratar konstigt men det får dom säkert bara att lyssna snäppet bättre.

Jag sjöng Vem tänder stjärnorna i kväll och Eva Dahlgren är inte helt enkel, man får höja tonarten en del kan man säga och det räckte inte alls med C, inte vet jag var jag hamnade till slut men det höga är lättare än det låga, så mycket kan jag konstatera. Nu fick jag en ny läxa Destination Anywhere, en gammal Motownlåt med The Marvelettes, skitlätt..... eh typ. Men kul som tusan. Inte för att jag har så hemskt mycket tid att öva men tack och lov för Youtube.

Helgen ska jag använda väl tror och hoppas jag. Lite fika ska fixat till Mimkursarna och ett rep på söndag kväll. Så det blir allt fix och trix som säkert fattas, en översyn helt enkelt. Biljetterna är i princip slut, i går förmiddag fanns det fem ynka stycken kvar och jag gissar att de gått åt? Härligt med sug efter biljetter måste jag säga. Det är show Kumlaborna vill ha tydligen, inte teater sorgligt nog. Det vore kul om de vågade sig i väg på det också. Men nu ger vi dom show, glitter och glamour.

I januari kommer Forever young och att dansa till 60-talsmusik gillar de, det vet vi och i februari då blir det något alldeles unikt på Sturepalatset. Då kommer Länsteatern och bjuder in till Made in Kumla. Då kan hugade Kumlabor själva ställa sig på scenen och visa sina färdigheter blandat med proffsen. Det kan röra allt möjligt som sång och sketch såklart men även dans, trolleri, poesi, något alldeles udda eller unikt. Jag kommer skriva massor om detta längre fram men nu har ni fått en föraning. Börja fundera på dina talanger kära Kumlabo!

Vilken dag!

2011-11-22T21:44:00.000+01:00

Innehållsrik kan man säga.

Elevens val hade vi på skolan, på så vis att våra elever fått göra sitt eget schema utifrån vissa ramar. En del gjorde det utmärkt och andra mindre bra. Det blev en enkel dag för mig så jag hann sno ihop en utvärderingsblankett medan de jobbade på olika vis. Det var många spelspelande barn på golven, en del forskande barn vid datorn, någon böjd över matteboken och många ritande ungar. Någon hade med flit planerat en lagom slapp dag medan andra jobbade mer än en vanlig dag. Mitt i detta kom skolinspektionen på besök. Vad de tyckte om vår idé gick inte att utröna men de kan inte klaga på dagens elevinflytande i alla fall. Jag blev tillsammans med fem arbetskamrater intervjuad i dryga 90 minuter och det var intressant. Vi sa precis vad vi tyckte tror jag. Ibland var det lite knivigt att förstå exakt vad de ville veta för frågorna var som de sa lite kantiga. Det ska bli spännande att se resultatet.

Efter att intervjun var över satte jag igång med julpyntandet av klassrummet eftersom jag inte är på plats i morgon. Lugn och fin, ljusstakarna är inte tända än. Det svåraste med det är att varje år lyckas hitta skarvsladdar. Det är baske mig någon som äter sådana på vår skola. Jag uppbringade tre och fick en över som E kastade sig över som en hök. Sen var den arbetsdagen över för oss medan Marcus fortfarande blev grillad av skolinspektionen.

Hem, äta lite soppa, iväg till barnteatern som intensivrepade sketchen i dag, fyra gånger hann de igenom och dog nästan av att inte få leka mer än lite på slutet;). Men de är fina i kläderna Bittan fixat och de är duktiga, allt börjar verkligen sitta nu. Sen var det bara till att repa Julpyssel i Mistluren och det börjar bli tempo i den..... till slut. Dagens mest strålande insats gjorde Jenny som skuttade från stol till stol och omväxlande spelade Måsen kontra Anita (vars alias befann sig på tåg). Hon flirtade med sig själv hela tiden och det var så himla kul att vi beslöt oss för att komma ihåg den idén till nästa revy. Jenny får spela alla roller.... vi kör väl en Robert Gustavsson..... oj vad enkelt för oss andra ;)).

Hem vid halv nio och trött. Frk T var superhungrig och jag tackade min lyckliga stjärna för att jag köpt färdiga plättar att värma i micron. Ibland är jag förutseende, ibland. För övrigt älskar jag tisdagskvällar, bara tanken på att jag får sova en timme längre på morgonen får mig att mysa runt och njuta. Sweet dreams!

Staken i fönstret!

2011-11-21T21:56:00.000+01:00

En gång i forntiden (när jag var liten, som jag brukar säga till mina elever) så satt jag på buss nummer 16 som gick mot norr i Örebro. Jag bodde i Ringstorp och satt för mig själv på bussen, det var i mitten av november tror jag. Gissar att jag var runt 14 år och jag satt och drack festis eller något annat kladdigt. Plötsligt utbrister en dam högt och tydligt i bussen "MEN TITTA DE HAR REDAN SATT UT STAKEN I FÖNSTRET!" varpå jag började gapskratta och sprutade ut festis på sätet framför mig, pinsamt värre eftersom jag var ensam och det är ju inte helt passande att gapskratta i sin ensamhet, inte ens åt stakar i fönster. Gissar att det var den bussresan som lade grunden till min sjuka humor och som gör att jag fastnat i revysvängen.

Nu till staken eller stakarna, jag har satt upp inte mindre än sex stakar i fönstren och två stjärnor. Jo då, det är en vecka för tidigt, jag vet, men bor man som jag i mörka skogen så är man lite sugen och grannen längre ner som faktiskt ser motorvägsljusen fick upp sina redan i fredags, så det så. Den här veckan är smetfull av repetitioner så jag insåg att jag annars inte skulle hinna. Jag har granriset med ljusen som ska sitta på verandan kvar och då måste jag ha lite dagsljus så det får väl bli på fredag.

Två av stakarna trilskas dock så det måste köras lite nya ljus. Visserligen borde det finnas någonstans men jag orkar inte leta runt. Det får bli nya helt enkelt, det går alltid åt. Lampor har annars blivit ett gissel. De nya lågenergisakerna är ju inte i samma form som dom gamla så en del lampskärmar hamnar på trekvart. Nåja ljusen gör mig lite gladare i denna gråtunga november. Det är som min vän I brukar säga; en tjock blöt yllefilt över hela tillvaron, liksom. November är inte min grej, tur jag har en julshow att lägga tid på. Visserligen saknar jag min älskade Pizza något alldeles ohyggligt ibland men jag är ganska glad att jag slipper långpromenader i novemberdimman. FAST jag är glad, riktigt GLAD åt det varma vädret för oj vad lite el det går åt. Nu ska jag tanka energi och sova. I morgon ska jag träffa skolverket och säga precis vad jag tycker.

Har träffat spöket!

2011-11-20T20:45:00.000+01:00

Jag är ju mer än lovligt glömsk, i morse hade jag bestämt ett bloggämne, ett viktigt ett som jag glömde nyss. Jag har träffat vårt spöke. Vi har nämligen ett här på backen, ett som gillar socker. Fyra kvällar har jag fyllt på sockerskålen och fyra mornar har den varit tom, totalt tom, inte en smula kvar. En mus tänker ni, men möss brukar lämna spår av bajs eller möjligen gula små kissfläckar, tro mig, jag vet. Inga spår utom försvunnet socker.

Vi har verkligen funderat över hemsökelse och Frk T har kommit på allt möjligt som är mystiskt, men så i går träffade jag "spöket" och det var faktiskt en liten mus, en grå historia och snabb som blixten och uppenbarligen renlig av sig. Den smet in under kylskåpet fort som tusan när jag kom men jag han se den två gånger innan jag tejpade igen ingången med silvertejp. Viss ångest infann sig när jag tänkte på att den kunde fastna i tejpen på insidan. Man är väl djurvän! Får väl norpa Fanny av grannen om den kommer tillbaka, fast de vill inte hon ska boa in sig här för mycket och det kan jag förstå men hon kanske kan tjänstgöra som råttfångare nån natt. Man måste tänka på katterna också.

Haha glömde såklart...

2011-11-20T20:05:00.000+01:00

..att fota. En utopi att jag skulle komma ihåg det men kameran är med varenda rep och där ligger den i väskan så fint. Nåja jag får skriva istället. Jag är sjukt stolt över alla medverkande i denna julshow som jag hoppas och tror blir magisk. Inser dock att det är lite mycket att ha hand om allt. Jag saknar Ulrika så mycket. Hon hade nämligen hand om barnteatern innan hon stack iväg till storstan och kärleken. Nu står Bettan och jag där som teaterledare och jag misstänker att ungarna tycker vi är lite stränga. Jag deklarerade i lördags att nu var det slutlekt och bara allvar kvar. Men de får till det. I dag kom de igen när kören repat ett tag. Och de sjunger så fint de söta ungarna. Avslutningen på hela showen blir magisk så mycket kan jag säga.

Kören är ju också bara så bra, det är förstås svårt att riktigt höra hur det låter när man står mitt i. Frk T påstår att det bara är jag som hörs men jag hoppas verkligen hon tycker så bara för att hon känner igen min röst och hör den, annars måste jag nog sjunga tystare fast man inte ska. Bittan tycker i alla fall det låter bra och hon är rätt kritisk av sig. Kristina ser nöjd ut och det gör hon INTE när det låter illa.

Sen övade ICA gänget och de såg för roliga ut. En kvinna som köpte biljett stod och tjuvkikade och kunde inte slita sig. Jag är lite stolt över roligheterna vi fått till i denna sketch även om jag själv inte är med. Sen fick vi äntligen sjunga I´ll be home for Christmas och det är roligast av allt, svårast och roligast.

Våra fantastiska musiker gör ett otroligt bra jobb och de sitter vid sina instrument i timmar, pauserna är inte många eller långa direkt. Jag började nästan skratta när jag såg Thomas sitta vid pianot med basen knät och samtidigt spela flöjt. De får jobba hårt våra musiker och det är så härligt att de bara byter instrument hur som helst. Det gör mig lite avundsjuk, jag vill också kunna. Kent sjunger ju dessutom med oss och DET är tur kan man säga ;)). I dag fick de också spela med Peter Hayward och det gillade de så klart.

Nu är jag härligt trött om man bortser från huvudvärken som bankat mest hela dagen. Men när jag repar glömmer jag både den och att äta även om jag i dag kastade i mig en pizzabit. Det gillade inte gallan men det finns ju Aktivia, bra det ;-).

Det närmar sig...

2011-11-19T22:18:00.000+01:00

Julshowen börjar ta mer form. I dag startade ungarna repet och de tar sig mer och mer. Nu får de musikhjälp också och börjar nog så smått inse allvaret.

Vi fortsatte mer sketcher och mer musik. Tiden rusar fram när man repar och jag glömde som vanligt att äta. Så när vi repat klart skrek magen och Frk T skulle till stan med en polare för att se Twilightfilmen som i måndags fick ändrad åldersgräns från 15 till 11 år. Hm jag tänkte att hon nog kommer blunda halva filmen. Hur det var med det vet jag inte för själv blev jag bjuden på mat hos syrran och Andreas vilket var rasande trevligt men lite kort förstås. Jag var ju tvungen att hämta två lyckliga och lagom? skrämda ungar. Frk T hade vunnit en affisch på sin biobiljett som nu måste ges en plats någonstans. Var tro???

Släpar med mig kameran till varje rep men glömmer fota men i morgon då...då ska jag fota.

Sov sött och dröm inte om vampyrer och varulvar för mycket.

BingoLotto

2011-11-17T22:09:00.000+01:00

Det skulle bli en blogg om ensamhet detta..... men det blev det inte för jag måste Gratulera BingoLotto!
Det har funnits i 20 år i dag. Häftigt!

För en väldig massa år sedan, i januari 1992 blev jag uppringd av chefen på Sisu i Örebro som frågade om jag ville ha ett jobb. Han mumlade något flummigt om Örebro läns Idrottsförbund och ett lotteri som gick på TV4. Hur han hittat mig funderade jag över ett tag tills jag fick veta att gymnastikförbundet tipsat om att jag nog skulle passa för ett sånt jobb. Jag gick på Axelssons i Stockholm och hade tänkt mig ett jobb som massör när jag kastades in i en virvelvind. En fullkomligt vansinnig lyckohistoria.

Jag minns att alla föreningar kom och betalade kontant första lördagen jag jobbade fast vi precis fått ett postgiro. Det var inte LITE pengar på det bordet som vi räknade. Lotteriet växte lavinartat och jag fann mig ganska snart vara chef över en sorts miljoninkomstbringade liten avdelning på Idrottsförbundet. Jäklar vad jag lärde mig saker de där åren. Jag hade en massa säljkurser (säg vad jag inte sålt ;) och marknadsföringskurser i bagaget men inget liknade detta. Vi packade mer lotter för varje vecka och fick anställa fler personer hela tiden. ALU hette arbetsmarknadsåtgärden alla började inom, i början var det bara jag som var anställd på vanligt vis tror jag. Ingen trodde nämligen att det hela skulle vara så värst länge.... det är nog slut om ett halvår, ett år, tre år, fem år. Ingen trodde BingoLotto skulle finnas i 20 år så mycket kan jag säga.

Denna verksamhet har inneburit många upplevelser. Som att varje år lägga en miljonbudget för Marknadsavdelningen som plötsligt uppstod på ÖLIF, ha så där en tio anställda att ansvara för, omorganisera halva idrottsförbundet. De där pengarna bidrog till mycket, som datorisering, nya möbler och bra projekt. Mer privata upplevelser fanns också eller vad sägs om att ens mamma ringer och hysteriskt frågar vad som hänt när jag vaknar upp i Kramfors (kick off) en solig morgon? Jag fattar nada när hon hojtar att det står i Expressen och Aftonbladet att Loket och hela BingoLottoklanen (där jag alltså ingick) gått på grund och blivit dramatiskt räddade ute på havet. "Öh, jo vi gick på grund men det var rätt nära land och det kom en annan båt som vi fick kliva över till, helt odramatiskt". Jag undrar än i dag vem som ringde kvällspressen och hur mycket vederbörande tjänade på det? Jag har mina misstankar.

Jag lärde känna en massa galna och härliga människor den här tiden också och många minns jag med värme. Leif, ja Loket alltså var trevlig men alltid stressad. När jag fick jobbet hade jag aldrig sett programmet och frågade lite fundersamt om det var den där svettiga lille gubben som snurrade på hjul i fyran (det var inte inkopplat hos mig än)? Haha att jag sagt just det vågade jag aldrig berätta för honom. Någon kanske undrar hur det var upplagt. Det fanns 16 kontor eller servicecentraler runt om i Sverige som distribuerade lotter, fixade returer, tog in lågvinster och skötte marknadsföring. Det var ett hästgöra och till slut blev vi datoriserade men de första åren sköttes allt via fax. Oj så många butiker och föreningar jag suttit i telefon med och redit i att de glömt rapportera returer. Då letade man vinster så förlusten skulle bli minimal. Oj vad tidningsskriverier det var om föreningar som tvingade ungar att sälja lotter. Jag blir intervjuad i tidningar ibland (senast igår) nu med, men inte så ofta som då. Oj så mycket pengar föreningarna tjänade!!! Grattis igen, även om varenda servicecentral nu är nedlagd och allt sköts från Göteborg så är det kul att det finns. Och tack för all lärdom.

Så grattis också till er som ikväll köpte en lott och vann. Jag påminns då och då om den här tiden när jag river i revyförrådet och hittar gamla BingoLottokläder eller som för ett par veckor sen när jag var inne i en butik i Kumla och skulle be att få sätt upp en affisch om julshowen. Där står givetvis samma butiksinnehavare som då och oj vad vi hade mycket att prata om. Det var en ganska häftig tid.

Ensamheten (inte min) får jag skriva om en annan dag. Sov gott!

Dålig sömn!

2011-11-15T21:48:00.000+01:00

Jo jag sover när jag till slut somnar. Jag är så trött att jag känner mig svimfärdig, stapplar upp till sovrummet och är klarvaken, fast trött. Skittaskig kombination kan jag meddela alla som inte upplevt den varianten. Så har det varit i tre/fyra kvällar (nåja mornar ibland) nu. I måndags försov jag mig till och med för första gången sen 80-talet. Då glömde jag för all del att gå till jobbet en hel dag också vilket var rasande pinsamt men det är en preskriberad historia.

Varför är jag sån här så? För mycket tankar såklart, för mycket att hålla reda på och för lite återhämtningstid med lugn och ro. Det blir bättre.... framåt jul. Då ska jag sova!

Nu är det utvecklingssamtal, omdömen, verksamhetsberättelse, skolinspektionsbesök och sen anmälde jag mig naturligtvis till en utvecklingsgrupp om nya Vialundsskolans område.... ja men det var ju bra! Haha fast jag gillar sånt och det är bara lite mycket just nu. För det finns ju en fritid också. Den innehåller en rasande massa körsång, barnteater, sångpedagogikövningar, kraxsketcher och mer sång. Sen ska vi tigga saker att sälja på julshowen och pressen ska givetvis få sitt, i morgon. Och tusen andra saker. Att fixa en julshow tänkte jag faktiskt på som ett ganska litet åtagande och lite lagom lätt så där. Det var innan jag insåg att jag leder barnteatern tillsammans med Bettan, sjunger i kören, sjunger i krax och spelar i krax och liksom sköter Sturepalatset på det. Tack gode gud för mina "daglediga" kraxkollegor!!!!

Denna kväll var till exempel fyllt med barnteaterrep med sång. Kent och Kristina kom extra och spelade så barnen fick sjunga allt till musik. Extremt mycket tack till er! Bittan har fixat en massa kläder så palatset är nu fyllt av tomteluvor i glitter, granluvor som blinkar, tjur-, kanin- och renkläder, hackspettar, änglar och herdar.... MEN! Kvart över sex var jag på plats vid Kumla kyrka för mina skolelever dubbades till riddare.... alltså det kör ihop sig lite, men tack vare goda vänner/kollegor så får jag till det. Barnen repade, eleverna blev dubbade och biljetter såldes samtidigt för fullt på palatset och just DET var det bästa av alltihop.
'
Låter det rörigt.... jo lite kanske ;))

Snart dax...

2011-11-13T22:04:00.000+01:00

för Julshow med Krax i alla dess former. Denna helg har varit fylld av fest och rep och mycket lite sömn.
Fredag
Jobbpartaj. Vår boss tänker ju överge oss och ge sig i kast med en skola i Göteborg så vi hade hejdåfest hos Britta. Trevligt och jag var så sugen på att häng med ut men sansade mig vilket nog var tur, det känner jag nu.

Lördag
En massa förberedelser inför Framtidsmöte med Kraxkompaniet och partaj för bästa Per som fyllt 50 hur det nu kan vara möjligt. Usch vad tiden går fort. Det gjorde den på lördagskvällen också. Mötet gick i rasande fart och blev långt och innehållsrikt. Festen avlöpte väl även om jag önskat att ännu fler, vi var drygt 20 stycken, hade kommit. Vi har rasande trevligt i krax måste jag säga och vi hade på mötet en diskussion om att vi vill att alla ska känna sig välkomna och lika mycket värda vad man än gör i föreningen. Jag vill att man ska trivas, ha kul och må bra vare sig man står på scenen, står i baren eller diskar. Alla är lika viktiga för vår gemenskap. Vad man gör kan ju också variera. Vill man diska eller stå i baren i en produktion och stå på scenen eller sminka aktörer i en annan så vill jag och fler med mig att det ska kännas helt naturligt. Vi har inget överskott på folk precis så fler är varmt välkomna till vår förening. Inte minst kommer vi behöva en massa runtomkringhjälp till Julshowen. Respektive ska också känna sig varmt välkomna och inte bara sitta hemma och svära över att den andra hälften repar helgerna långa. Det finns alltid arbetsuppgifter och man får se en massa rolig scenkonst på köpet. Och inte minst gå på fest..... och det kan bli sent. Strax efter 03 kom jag hem. Insåg då att jag var pigg, inte pigg på ett bra vis utan snarare kaffepigg. Jag min korkade nöt hade druckit kaffe vid ettiden....kund nöjt mig med rödvinet och maten....

Söndag
Nåja jag kom hem och det blev söndag alldeles för fort och pappas dag. Klockan 12 hade jag och mina systrar bestämt oss för ett besök. Jag slog till på en julkrans till honom för det köper han säkert ingen själv. en snabb titt blev det för vi började repa 14 och det har vi gjort till 19.... Nu har jag gjort repscheman fram till julshowen och försökt att tänka på allt som måste tänkas på som sponsring, programblad, sminkfolk och tusen andra saker. I morgon är det skola och körrep, så nya krafter behövs. Sömn känns nödvändigt nu!
Natti natti

Minikraxarna

2011-11-08T22:44:00.000+01:00

Det är vår barn- och ungdomsteatergrupp det. De repar på palatset på tisdagar och håller just nu på med Julshowen. På den ska de spela upp en sketch om julen och hur den har blivit.... så kan man säga utan att ha sagt för mycket. I sketchen finns alla tänkbara och otänkbara figurer som änglar, tomtar, renar, tjurar, hackspettar och matadorer.... nåja bara en av varje kanske. Bittan gnuggar syfingrarna och kreativiteten mal i hjärnan på henne.

Barnen är duktiga, de kunde sina repliker efter tredje repet! Det är annat än de vuxna det... vi släpper väl pappren lagom till genrepen ibland ;-). I kväll imponerade renen Rudolf stort även om alla är duktiga. Några som Frk T har ju varit med i ganska många sammanhang nu, liksom "Gurra" som spelade Emil i Lerbäck i söndags och några till, andra är nybörjare och alla jobbar de jättebra.

I morgon är det onsdag och en massa saker ska fixas på Sturelpalatset, kul. Älskar mina onsdagar. Dessutom är det kör och det är ren friskvård. Sov gott!

Julshow

2011-11-06T20:33:00.001+01:00

Å så bra det blir. På förmiddagen kom Marie och Peter Hayward och körde de sånger Marie ska sjunga och Peter spela till och tja de var klara rätt snabbt, de har gjort detta förr kan man säga. Fin röst har hon Marie mjuk och liksom len och hennes far spelar ju som en gud. Synd vi inte kan uppbringa en hammondorgel. Gå in på youtube och sök på Peter Hayward så förstår ni vad jag menar. Helt galet!

Sen fortsatte vi med vår stämsång och det blir så fint, våra musiker har gjort ett kanonjobb med att fixa noter och stämmor på mp3-filer så vi kan öva. Jag har fått lite beröm i dag jag också, över upplägget på dagen och att alla hade fått enskilda tider rejält tilltagna och ingen behövde sitta och vänta utan att göra något. Kul när planeringen funkar och alla blir nöjda.

Mitt på dagen for jag iväg till Lerbäcks teater eftersom Frk T spelade upp sin pjäs som hon repat där hela veckan. Jösses så bra det var och vilket tempo, inte en paus allt bara flöt på, många skratt fick de också. Vad skönt det är när ungar lyckas spela vuxna på ett sånt där bra sätt. Vi fick se Emil i Lönneberga och tre deckargåtor. Sen fick jag lämna Frk T för en föreställning till och ge mig iväg till Sturepalatset igen.

Sen kom Frk T och E och hon sjöng Halleluja och så hallelujamoment uppstod eller som K påstod: somliga delar av dagens rep var ren lycka.

Sketcherna till julshowen repades på eftermiddagen och jösses vad vi skrattar när vi håller på. Om publiken skrattar hälften så mycket så räcker det nog ;-)

Det blev en lång dag och glädjande nog har vi redan börjat sälja lite biljetter fast vi precis börjat.

I morgon startar vardagen igen.... hm jag är inte där ännu. Just inget skoljobb har blivit gjort under veckan, fast jag tror jag behövde den pausen men stressklumpen i magen börjar återkomma så nu tänker jag En Sak I Taget! Än så länge är det skön söndagskväll.

Är jag blond eller är jag blond?

2011-11-05T00:38:00.000+01:00

Alltså nu skriver jag detta för att bjuda på mig själv och inte för att spä på fördomar. Egentligen är jag skitsmart bara så ni vet det!

Men ibland slinter det liksom. När jag "dumpat" av ungarna på spökerier vid ridhuset skulle jag alltså åka hem och blev tillsagd att hojta åt en annan mamma som gick en bit före att det skulle sluta nio och inte halvnio som de först sagt. Inget svårt uppdrag kan tyckas, nej då jag åkte ikapp promenerande mamma och trycker ner knappen för att öppna rutan, tar fel och bakrutorna öppnar sig, jag såg inte så mycket i bilens mörker och skulle styra och kolla backspeglar samtidigt vilket faktiskt ursäktar att jag liksom tryckte på alla jäkla fönsterhissknappar på en gång. Jag hojtar upplysningen och sen går fönsterrutorna inte att få upp igen. Nope de bara satt still gick varken upp eller ner. Jag försökte sätta mig i baksätet för att få upp dom men icke. Svor en lång ramsa och åkte då hem med öppna rutor. Ringde givetvis räddaren i nöden, kamrat R som uppgivet lovade att komma hit i morgon bitti för att byta säkring. Nåja inte mer med detta tänkte jag.

Hem med de spökande barnen kom så småningom kamrat I och kronprinsessan med pizza och jag nämnde då irriterat mina fönsterhissar. Kamrat I är inte bangen så hon tvingade mig slutligen att rota fram ficklampan för att vi skulle gå ut och kolla säkringarna. Suckande slet jag mig ur soffan och gjorde som hon sa och när vi kom ut så tittade hon på knapparna och sa: men du har ju en sån där låsningsknapp här, har du inte tryckt ner den?
Ridå! Det är väl klart att jag hade gjort det!!! Inget fel alls på fönsterhissarna alltså, bara på mig. Nu är fönstren uppe och det är inte utan att jag saknar de gamla vevarna som man förstod sig på.

Nåja för att hjälpa upp mitt rykte kan jag berätta att jag faktiskt hjälpt en tjej att backa en Ford en gång. Hon hade lånat den och fick inte ut bilen från parkeringen och bad mig om hjälp. Jag skakade på min blonda kalufs och tänkte att jag kan väl testa. Satte mig i bilen och backade ut varpå tjejen, som om jag minns rätt hade brunt hår, uppgivet frågade hur fan jag gjorde. Hm tänkte jag och log lite samtidigt som jag upplyste henne om att man liksom måste trycka upp knappen på växelspaken när man la i backen på Ford. Min dåvarande "svåger" hade en Scorpio som jag då och då lånade. Ibland vet man och ibland inte och ibland glömmer man tänka. Måste nog tillstå att jag faktiskt visste att jag hade en knapp som jag kunde låsa fönsterhissarna med när jag tänker efter.

Blogginlägg i huvudet

2011-11-04T21:10:00.000+01:00

Japp och där förblir dom ofta. Det händer, det händer hela tiden, kan man säga att jag kommer på kanonbra blogginlägg under dagar, kvällar och för all del nätter som jag lika fort glömmer. Även om många tror att jag bor vid datorn så är det inte riktigt sant. Jag tillhör inte kategorin I-phonebärande varelser som oavbrutet lägger in på fejjan var de befinner sig, lika lite bloggar jag via telefonen. Detta får vänta tills jag sitter hemma vid den bärbara som alltsom oftast står placerad på samma ställe dagligen. Jag har dock införskaffat mig en sorts kudde med platta så man ska kunna sitta med datorn i knät i soffan eller för all del i sängen så saker kan ändras. Men lika fullt kommer jag inte ihåg dessa bra blogginlägg som poppar upp i min hjärna då och då när jag sen ska skriva och då blir bloggen full av sådant här dravel ;)

Vad jag gjort i dag annars är att hämta (vilket jag glömde i går) och sätta upp affischer på Kumla för vår julshow som går av stapeln den 2 och 3 december. Sen har jag skjutsat ungar till Tekniska kvarnen och fikat med min "gamlaste" bästa vän. Nu väntar jag på pizza från en nyare bästa vän och ungar som varit på spökerier i ridhuset. Skål på er!

Lycka!

2011-11-03T23:17:00.000+01:00

Lyckan heter just nu Acetylcysterin. En slemlösande brustablett som gör underverk. Min bästa extramamma B påminde mig om denna lilla undergörare och jag grävde fram tuben jag hade i medicinskåpet, den var lite för gammal, gick ut 2010 men jag tänkte att det funkar nog ändå. Det hände inte så mycket men så fick jag då en alldeles färsk tup av B och vips, nu börjar det lossna. Det känns skumt som att det liksom bubblar upp i bröstet, ganska äckelotrevligt men ändå skönt att det lossnar. Det bästa är att det känns som att rösten kommer tillbaka. Hostan minskar eftersom den ger nån sorts effekt.... jag lovar ni vill inte veta. Men det är lycka att få rösten tillbaka.

Men jag har såklart sjungit denna kväll, vad annars. Vi sågs utanför Sturepalatset tjugo i sex och samåkte till Pålsboda för gemensamt körrep med Kraxkören, Trivselkören och Quinns som alla har Kristina som körledare. Det är grymt kul att sjunga så många, vi blev nog runt 40-50 stycken. I min heshet har jag tagit klivet över till altarna och det är rätt skönt men svårt. Att sjunga alt innebär att man måste kunna alla svåra stämmor. För er som aldrig "galit" i någon kör kan jag lite förenklat säga att man sjunger en annan melodi som passar ihop med den som sången har. Oftast går den lägre (mörkare) än det man kallar melodin. Sopraner sjunger oftast melodin. Ska man ha tre eller fyra stämmor i en sång blir sopranernas melodi grymt hög om inte herrarnas basstämma ska hamna långt ner i källaren. Det är inte lättare att sjunga lågt som många tror, jag tycker tvärtom. Ofta har jag lättare att gå upp än ner, om man ska tala ytterligheter. Dessa julsånger ligger dock otroligt högt och när halsen varit så usel så har det helt enkelt tagit stopp och inget ljud har kommit ut ur strupen. Inte optimalt kan man säga. Nu har jag sparat rösten lite och risken finns att Kristina vill att jag ska fortsätta med altsången över konserterna för vi har dåligt med altar. På en del sånger gör jag det gärna medan andra blir svårt låga. Altstämman till Jag såg mamma kyssa tomten var inte att leka med. Men det är kul med stämmorna, svårt men kul.

I morgon stundar veckans enda sovmorgon. Knäppt när man har nästan en vecka ledigt men Frk T har gått på teaterkurs på Lerbäcks teater hela veckan och ska spela upp en pjäs på söndag. Häftigt och kul. Lite dyrt men då har hon fått ett bra lov och lärt sig saker och träffat nya människor. Det är värt en del.

Att lära sig något

2011-11-02T23:34:00.000+01:00

Det gör man hela tiden, lär sig alltså. I dag har jag tagit tag i något som jag egentligen kunde lärt mig själv men som gick snabbare och lättare med hjälp av F på Studiefrämjandet. I dag har jag lärt mig göra Facebookgrupper eller snarare gilla-sidor. Nu har Kraxkompaniet en och Sturepalatset en. Lite bilder och annat aktuellt eller lite historiskt har jag också stoppat in. Tack för hjälpen F.

Annars har dagen fyllts av revyjobb. Affischer till julshowen är inlämnade för tryck bland annat så i morgon och på fredag är det bara ut och tapetsera igen. Klädinköp är planerat. Kvällen har ägnats åt körsång och eftersom halsen fortfarande är grymt hes så sjöng jag alt. Det kan ju tänkas vara enklare för man slipper sjunga så högt (tonartsmässigt alltså) men det är sjukt mycket svårare. Man sparar rösten men stämmorna är inte att leka med. När man sjunger sopran så behöver man ju bara följa melodin, nästan alltid i alla fall. Hur det blir på julshowen och julkonserten får vi se. Nu ska jag sova....jättemycket!

Ge mig rösten tillbaka!

2011-10-31T22:39:00.000+01:00

Oj vad dumt det är att sjunga hela tiden, varenda dag, när man är kass i luftrören. Jag har inte ett uns ont i halsen men hostar, som jag skrivit förut, massor. Sjungit mer, än jag gjort denna höst, har jag nog aldrig gjort i livet, det är kör, solosång, kurs med Tangotanten och kurs på Sångverkstan och en julshow som ska sättas...tja det blir en del och att sjunga är bland det roligaste jag vet. Det är därför svårt att låta bli fast jag gissar att jag borde. Förmodligen borde jag ha sjukskrivit mig också och hållit käft nån vecka, för länge sen, men se det har jag inte gjort. Jag snackar på, överröstar elever, till och med ryter ibland och sjunger som sagt. Fast i morgon ska jag vara tyst. Ledig och ingen sångövning...inte förrän på onsdag och torsdag och lördag och söndag..... Kan nån ge mig ett undermedel tack?

Nu ikväll har några av solisterna i julshowen träffat musikerna och satt tonarter och övat lite. Jag tror julshowen kommer bli fantastiskt bra. Mia Torstensson som är med i kören kommer göra en grym version av Silent night. Marie och Peter Hayward kommer medverka och de är äkta proffs från England. Marie har barnbalett åt oss i Studiefrämjandet och har jobbat med musik, dans och show i massor. En häftig tillgång för oss, hennes pappa har varit professionell pianist i England och har tidigare spelat en gång på Sturepalatset och det är nog många som vill höra mer. Till våren ska far och dotter ge en egen konsert på palatset också, nu blir det bara ett litet smakprov. Vår egen Erica ska självklart medverka. Det blir mycket sång och musik i Julshowen men givetvis också lite bus i form av sketcher av Kraxkompaniet och Minikraxarna. Kraxkören sliter med alla svåra stämmor och övar så vi ....eh tappar rösten ;)). Jag hoppas ni vill komma och titta den 2 och 3 december.

Fast först kan ni komma på teater redan på lördag. Teater Nolby kommer till oss och spelar sin pjäs Groupie. Missa inte det, bara 160 kr och då ingår busgod gulaschsoppa (hur det nu stavas).

Trött är jag nu, jättetrött.

Lördag

2011-10-30T00:46:00.001+02:00

Borde det vara hela veckan. Denna har bland annat ägnats åt sång. I går kändes hostan och luftrören lite bättre så jag hade förhoppningar om att kunna klämma ur mig några toner i dag. Det gick sådär, men Trubbel funkade och Aquarius också, förutom två toner, även om jag inte kan sjunga som vanligt. Framför allt inte med kraft och power i rösten. Men kul är det i alla fall. Jättekul och Magdalena är så duktig. Sen tog jag en fika med Mr Z, för en gång skull på ett annat ställe än Java. Ett nytt ställe i hörnet av Kompassen där jag såg min nye chef segla in, när jag sippade på en chokladlatte men han var blind och jag ville inte gasta hej över hela stället, men hej M.

Sen hem för städning. Jag hade inte så lätt att motivera mig men vardagsrummet är nu höstfint med nyagamla gardiner och vinterns kuddar och filtar. Nu i kväll har kamrat I och jag skrivit klart sketchen om ICA till julshowen vilket jag hoppas ska göra att de mer än gärna sponsrar oss ;-) vi har fått med en massa kuligheter.

Dagens ilska går till försäkringskassan. Satte kaffet i vrångstrupen i morse då jag läste om flickan i Malmö som från 7-års ålder isolerats i sitt hem av sin pappa som fick assistanspengar för henne, över 100 000 i månaden för att hon skulle vara handikappad, vilket hon inte var. Hon rymde slutligen och anmälde pappan. Nu mina vänner ska HON, nu 18 år gammal betala tillbaka pengarna. Hon krävs på över 600 000 kronor. Alltså ibland är de inte kloka, att de själva inte kollade om hon var handikappad spelar tydligen ingen roll heller. Att pappan borde både skaka galler och betala kan tyckas självklart men tydligen inte. Jag skiter fullständigt i deras jävla regler nån jävla ordning får det väl ändå vara, även i byråkratins mest förlovade land. Brrrrrr nu blev jag förbannad igen.

Höstlov

2011-10-28T16:36:00.000+02:00

I alla fall för barnen, vi jobbar egentligen tre dagar (eller två för mig, för onsdagar är ju alltid Studiefrämjandedag) men tisdagen tänker jag kompa ut. Visserligen skulle jag kunna fylla den med 12 timmars jobb utan problem men jag känner ett visst behov av lite ledighet, så under veckan blir det nog bara lite ihopsamlad förtroendetid med skrivande hemma på min dator, förutom måndagen då. Höstlov för barnen innebär ändå en del återhämtning även för lärare, allt blir ju inte så inrutat som annars.

Så nu hoppas jag på strålande väder så jag kan promenera lite, en härlig teatervecka för Frk T på Lerbäcksteater där hon ska spela i en Emilpjäs (soppskålen tror jag) och vara berättare. En massa julshowsjobb och mängder av besökare till Groupie. Undrar om man kan niga för månen eller nåt sånt, fast den kanske inte är framme. Saknar koll.

Behöver hösta till huset också. Gardin och filtbyte behövs så här års. Det behöver rödas, mysas och fixas till, göras mer orientaliskt teater här hemma för att jag ska stå ut med vinterkylan. Det vita och limefärgade ska gömmas till våren. Hm det måste också hinnas med...plötsligt känns den här ledigheten....borta ;-)

Nu är det fredag i alla fall och efter utförd ridning för Frk T ska jag sjunka djupt ner i soffan. Ha en fin helg alla!

Dag full av marknadsföring

2011-10-26T22:20:00.000+02:00

Nu är vi igång med att marknadsföra våra arrangemang. Kvällen i går och för vissa natten likaså fylldes av jobb för att marknadsföra Groupie - En efterhängsen fan som ni kan se på Sturepalatset den 5 november kl. 18.00. Vår goda gulashsoppa eller om man så vill ost och broccolisoppa serveras i pausen och ingår i priset som bara är 160 kr. Passa på att se Olle och Lena från teater Nolby den kvällen. Kolla kraxkompaniet.se.

I går satte jag fart på min bästa K-G som gör alla våra affischer, annonser och hemsidan. Egentligen hade vi tänkt att vi skulle klara oss med de affischer vi fått men de räckte inte, Kumla är ju STORT ;-). Vi kunde tack vare K-G:s nattinsats trycka fler affischer och flyers i dag och dessutom få klart en annons. Tack o tack. Själv ägnade jag mig åt att sätta upp affischer, skriva till Kumlanytt och kila in på Nerikes Allehanda och lobba för saken. Ha möte med Sture och en massa annat. Onsdagarna går fort kan man säga och ändå hinner jag nästan alltid med en härlig lunch på New Tokyo, veckans lyx, sushi och asiatisk mat!

Vi har också börjat marknadsföra vår julshow som vi ska ha 2 och 3 december på Sturepalatset. Då ska vi i kraxkompaniet och vi ;) i kraxkören och våra minikraxar (barnteatern) riva av en hejdundrande show. Vi ska sälja skinkmackor och lussebullar och skänka överskottet från det till Verdandis alternativa julfirande. Vi har börjat repa såklart så nu blir det mycket en tid framöver. K-G har gjort en fin affisch till detta också så den trycker vi så fort de hinner.

Kvällen har ägnats åt att repa då och på onsdagar gäller körsång. Mina lungor är inte helt tillfreds med att jag ska sjunga julsånger som sopran men det gick bättre i dag än förra veckan. Himmel och plättar vad högt julsånger går när de ska sjungas trestämmigt. Jag inser att de inte går att sänka för då hamnar basherrarna nere i källaren eller snarare underjorden. Ibland förbannar jag mig själv för att jag inte började sjunga alt men jag inser att jag kanske behövs på sopransidan för vi är inte heller så många... nåja bara att kämpa på. Vi skulle behöva vara en 6-7 stycken till i kören för att inte vara sårbara om någon är borta från någon stämma. Nu är vi 16. Fast nästa vecka ska vi sjunga med Trivselkören och Quinns och öva inför kommande julkonsert i kyrkan i Svennevad den 18 december och då blir det maffigt och vi får draghjälp med stämmorna. Kul!

Frk T var minsann till Lerbäck på teaterkurs hon och kom hem nöjd och glad. Hon anmäldes i sista sekunden och fick väl på grund av det en rätt liten roll men där är kul att få in en fot och hon kommer säkert lära sig massor och ha skitkul. Söndag den 6 november ska de spela upp en pjäs som de repar in hela novemberlovet. Då är hon sysselsatt.

Nu ska jag sova och jag vill inte vakna av att jag hostar så jag nästan kvävs. I morse vaknade jag vid fem av att jag förmodligen satte min egen saliv i halsen alternativt drabbades av akut kikhosta för jag hostade tills jag nästan spydde och fick ingen luft. Hysteriskt äckligt och jag kunde inte precis somna om efter det för då trodde jag det skulle hända igen. Är ganska trött nu känner jag. Natti natti!

Höst

2011-10-25T22:45:00.000+02:00

Nu känns hösten i hela kroppen. Jag fryser och hostar. Är så sjukt trött på att hosta på kvällarna. Det börjar nog föresten redan på eftermiddagarna då jag får ta ventoline när jag inte kan andas ut ordentligt och börjar högfärdshosta. Vet inte om det är nåt höstastmatiskt eller hosta men det är skitirriterande i alla fall. Ger det tid att gå över till måndag annars måste jag nog ta mig till nån doktor. Tänker jag så, går det nog över, för jag hatar att behöva ringa en vårdcentral.

Fryser gör jag hela tiden, gör inte ni? På skolan hänger värmesystemet inte alls med, det är svinkallt. I går gick kollegan K runt med en filt om sig hela dagen och jag norpade sjuka kollegan C:s fleecetröja (den värmde gott). På palatset var det också kallt när ungarna spelade teater.... tills jag upptäckte att fläkten stod på och kylde av stället. Den är avstängd nu. Jag fasar för årstiden som kommer. Mest vill jag bara sjunka ner i soffan, tända ljus och ha nån som kramar och tar hand om mig. Hm lär väl få vänta på det så jag köper väl några nya filtar. Filtinköp brukar vara senhöstarnas passion, Chilli brukar ha fina.

Frk T fryser aldrig, nästan, hon är varm av sig. Hon gnäller mer över ryggont vilket troligen är träningsvärk efter ridningen. I kväll ville hon ha massage och när hon har en mor som är utbildad massör så måste hon ju få det. Men ungen antingen vrålar i högan sky eller gapskrattar för att det killas, inte helt lätt kan jag meddela. Då ville hon ha tigerbalsam..... och det var ju en lysande idé. Jag masserade in detta liniment och den underbara doften spreds i vardagsrummet...5 minuter senare började ungen skrika för att det både kylde och brände varpå jag kontrade med att det var just det som var vitsen. Jösses det blev inte lugn i stugan förrän jag stoppade ungen i duschen och så noga det gick gnuggade bort tigerbalsamet. Kontentan av denna upplevelse är att hon aldrig mer ska använda detta tortyrmedel.

Nu ska jag sova. Tisdagskvällar är favoritkvällar eftersom jag faktiskt inte måste i säng lika tidigt som vanligt för onsdagarna är Studiefrämjandedag och jag kan sova nästan en timme längre. Det gillar jag.

Fast jag är lite nyfiken på hur kvällen har avlöpt i närheten av Svampen...får ta reda på det i morgon.
Sov Gott!

Att röra på fläsket

2011-10-23T21:24:00.000+02:00

Det är något jag behöver och gör i alldeles för liten utsträckning denna höst. Sedan Pizza flyttade till Fjugesta blir det naturligt betydligt mindre promenader. Ibland tar jag mig i kragen och går med stavar men regnar, blåser eller om något annat tar emot så blir det inget. Förut gick jag två gånger om dagen vare sig jag ville eller inte, oavsett väder. Men det räcker inte, jag borde röra mer på hela kroppen, DET har jag fått klart för mig i dag.

I torsdags tjuvtränade jag lite och fortsatte i går men trädgårdsarbete i systerysters trädgård. Deras hus ska säljas och det måste vara tjusigt värre inför visningen till veckan. Min andra syster är släktens expert på både husköp och försäljning, mäklarassistent som hon är. Jesus Amalia så petig hon är, det får inte finnas ett grässtrå som sticker upp mellan nån platta inte. Ingen rast och ingen vila där inte. Men jag är klart impad över hennes energi och hjälpsamhet, upp på morgonen och bara köra på. Det är väl inte för inte hon fixat i ordning mammas och pappas gamla hus till världens flashigaste bostad. Värdet på syster L:s hus har säkert stigit åtskilligt av syster A:s handpåläggning. Min egen insats är klart medioker måste jag dessvärre säga. (Det enda jag kan skryta med är att jag med klar hand envisades med att rycka bort tistlar trots att de var gröna och fina). Huset är stilat och fint värre och inte en pryl för mycket. Jag undrar dock lite över hur hennes eget ser ut med tanke på att jag kände igen en del mattor och annan utsmyckning därifrån ;))

Åter till dagen. Inspirerad av jobbet i stan och det fullkomligt strålande vackra höstvädret satte jag igång med min egen försummade trädgård. Saker skulle in i källaren, rabatterna behövde rensas och Humlen, det förbaskade aset, behövde bort. Fyra timmar höll jag på oavbrutet. Humlemonstret är nedklippt, det var lättare än vanligt eftersom den inte haft något att klättra på detta år sen jag rev ner hundgården (eller jag och jag... men nere är den). Men det är ändå en fajt, en fajt med ett växtmonster av sällan skådat slag. Den sprider sig ohyggligt och rötterna gräver sig ut över hela gräsmattan. Nu är den nedklippt och växterna under är flyttade för att slippa bli kvävda nästa år. Kroppen är använd och fullständigt slut. Det värker i axlarna av att skriva detta...

Efter detta bar det i väg till Palatset för att börja repa julshow så smått. En ny sketch om Bostadsrättsföreningen Mistluren är skriven och denna gång julpysslar de...;) Olgas man Vladimir får vara med på ett hörn liksom Bengtssons fru och det kan ju mest bli kaos... vill ni veta hur det går får ni komma till Sturepalatset på julshow 2 eller 3 december.

Efter det skulle Frk T hämtas, hon skulle titta på när Frk R red sin häst Merca i Kumlas ridhus. Döm om min förvåning när Frk T satt på en fin ponny och galopperade runt på en volt när jag kom. Hon hade fått låna en häst vid namn Mariana och fick en bra privatlektion bara sådär. Tror hon lärde sig massor ikväll. Pigg häst och lagom nätt så hon kunde få till galoppskänklar och inte minst träna sig på att sitta ner i sadeln.

Nu värker min kropp ohyggligt och hur jag ska ta mig upp i morgon vete tusan.

Trött och frusen

2011-10-20T22:00:00.000+02:00

Brrr vad mycket höst det är nu. Precis som förra hösten sitter jag här och önskar att jag hade en kamin, men inte blev det någon denna sommar heller. När man hyr sitt hus är det inte självklart att låna pengar till sånt. Än så länge har jag klarat mig med luftvärmepumpen och varma filtar (dom har ju mysfaktor också) så nu är det bara att hoppas på en inte alltför kall vinter.

Nåja man ska inte älta en massa saker och problem i förväg när man har nog av nuvarande. Problem och problem.... men irriterande är det helt klart. Hostan och den astmatiska känslan är inte kul. De sista två höstarna har blivit så här och ofta har det hjälpt att gå till kiropraktorn och knaka rätt bröstryggraden. Sagt och gjort, efter att ha haft grymt ont i rygg och nacke en dryg vecka och småhostat dagarna i ända och ännu värre på kvällarna så kontaktade jag H för en extra dust (två veckor före planerad tid). Jäklar vad fast allt satt... så nu hostar jag ännu mer, heppa, heppa. Han lossade väl på saker och ting så det gick att hosta upp bättre. Men inte tusan har den astmatiska känslan försvunnit. Fast jag måste säga att ryggen och nacken är sååå mycket bättre förstås. Men nu har jag börjat med tabletterna jag fick förra hösten som jag för all del inte tyckte hjälpte så värst. Kanske är det hösten och jag som inte går ihop helt enkelt. Kall, rå och fuktig luft är inte min grej. Klara, friska och soliga dagar är det nog bättre, tror jag i alla fall. Trist är det!

Mest retar det mig när jag ska sjunga. I går hade vi kör och sjunger man sopran så går julsångerna högt, så kan man säga eller jä....t högt, så kan man också säga. Å vad jag då stör mig på mina lungor, min hals och den förbannade hostan. Jag var inte ensam om att hosta och harkla i kören i går och man kan säga att hade någon hört oss hade vi gjort ett helt annat skäl för namnet Kraxkören än avsikten (som är kopplingen till Kraxkompaniet och Sturepalatset). Det går väl över men nu har jag fått tillfälle att gnälla lite offentligt så att säga. Nu ska jag min lilla astmatablett och gå upp och hosta mig till söms.

Skapligt flyt i dag

2011-10-17T21:51:00.000+02:00

Jobbet flöt väl på, jag hittade den borttappade almanackan jag letat efter hela helgen, letandet hade inkluderat ett besök på jobbet utan ögonen på skaft. Genast jag slog upp gluggarna i morse slog det mig var den förmodligen låg; bredvid den "södra" datorn, och mycket riktigt, där låg den. Lättnad! Lagom när jag skulle gå hem kom en förälder rusande med andan i halsen helt säker på att hon bokat utvecklingssamtal. Språkförbistringar leder ibland till lite missförstånd, men totalt oförberedd improviserade jag till ett sådant för det är trist om folk kommer i ogjort väder, vi fick till ett par bra IUP-mål i alla fall.

Detta medförde viss stress när jag påminde mig om att jag skulle hämta de beställda däcken. Men det var bara att stampa gasen i botten och åka till Kumla Däckservice där fyra karlar på mindre än en kvart bytte mina däck, spolade rent sommardäcken, packade in dem i påsar och stoppade dem i mitt bagage. Voila! så var det klart och jag var fyra papp fattigare, guldpengarna gick åt sånär som på 127 kronor. Men det var ju meningen så det var flyt i detta, snabbt gick det.

Hem och hämtade barn som sen åkte på sångträning på kulturskolan medan jag matshoppade för att svischa hem med maten, snacka med syrran och sen ta Frk T till tandläkaren. Ja visst är tiden ur led när man får komma till tandis klockan 18 en måndagskväll, men bra! Inga hål och ingen tandställningsvarning. Flyt!

Chattade förut med nice fikakompis som gett ett löfte att bjuda stackars fattiga mig på fika nån kväll eller i värsta fall Mc Donalds ;) nu gäller det bara att få tid med det. Just tidsbrist på vardagskvällar har blivit mitt största bekymmer denna höst. Vi har inga sena aktiviteter men Frk T vill inte gärna att jag sticker hemifrån mörka höstkvällar så hon får vara ensam hemma, så det gör jag såklart inte. Men löften om trevliga fikakvällar är väl också en sorts flyt.

Med lite mer flyt kommer jag somna som klubbad om en liten stund.

Snart vardag igen!

2011-10-16T22:41:00.000+02:00

Tiden rusar fram. Har tänkt på det där med tid i dag. Jag blir så förundrad när folk tycker det är mycket eller jobbigt när jag tycker att det är ingenting. Inser faktiskt att det är jag som är lite konstig. Att jag skulle säga att jag inte kan en sak som att gå på ett möte, repa, sjunga eller gå på teater för att jag t ex skulle städa eller något annat sånt där som alltid ska göras finns liksom inte. Det händer inte i min värld att jag tänker att jag ska vara hemma en viss dag för att städa. Det kan jag väl göra när som helst, eller? Jag kan säga nej till saker om jag inte har barnvakt eller om något annat redan är bestämt och ibland om det är oviktigt för att jag måste eller vill vila. Jo jag vet man kan tycka att man bestämt sig för att städa...men asch. Om jag däremot har bokat in nån som ska hjälpa mig att såga ner ett träd eller sånt jag inte kan fixa själv så, det är en annan sak men städa, tvätta, diska det får helt enkelt ske när det finns en stund över. När jag tycker det grott igen för mycket bjuder jag hit någon och då jäklar då städar jag i hundranittio knyck.

Fast jag inser att jag är lite konstig för folk tänker så. De tycker det är jobbigt att repa två dagar i rad (ja inte mina likasinnade förstås), en del tycker det är jobbigt att ha för många föreställningar. Vi tycker ofta det är lite trist att bara köra 4 eller 6 stycken när man ändå lagt ner så mycket jobb. Men det är väl det som är grejen, man måste vara lite galen för att hålla på med sånt här. Visst man hinner inte ha ett exemplariskt hem. Man får involvera sina barn och respektive i saken om man ska ses (överdriver lite nu det finns ju nätter asg). Hur jag hinner vara på fejjan och blogga? Jag prioriterar bort TV, japp så är det. TV:n står på men jag tittar just inte på något. Just nu prioriterar jag bort lite sömn också och det är dumt så det ska jag genast sluta med.

En stolle

2011-10-15T01:01:00.000+02:00

till kaffet har vi sett ikväll. Vi var ett gäng kraxare som styrde bilen mot Fjugesta, där den föresten står kvar även om jag är hemskjutsad av Ingela, för att se på fars på börsen. Vi startade med förfest hos Kent där vi satte i oss vin och glögg, kylan till ära, och en massa chips och nötter. Sen styrde vi stegen några meter längre norröver och njöt av fina vänner som spelade fars på allra bästa sätt. Bra manus måste jag säga. Jag är inget fan av Stefan och Krister, tycker allt är mest likadant, men detta var skrivet av en son till någon av dem och han verkar besitta annan fantasi och kunde åstadkomma en hel del smarta repliker. Like it! Nu finns det inte mycket biljetter kvar men ni kan ju prova.

Vi gick tillbaka till Kent och drack lite mer vin och kollade gamla revyfilmer. Ja jag vet vi är skadade men vi gillart. Trevlig kväll i alla fall! Är lite halvtrött nu efter en proppad vecka måste jag säga. Frk T har ridit och Milla har varit med som stöd vilket kändes tryggt och bra för hönsmamman Karlsson. Jösses det är bra musik jag lyssnar på nu...... skitbra...men jag måste sova. I morgon ska jag vara hundvakt till svarta, vackra schäferKaxa. då måste jag promenera det blir bra. Sov gott!

Kunskapskrav

2011-10-13T22:36:00.000+02:00

Det har präglat min eftermiddag (vi har diskuterat läroplanen med lärare från andra skolor). Förmiddagen tillbringade jag med att försöka "ge" mina elever lite kunskap på olika vis. Det är just det som är kruxet och som rådbråkar min hjärna, de nya kunskapskraven. Ända till nyss hette det kunskapsmål, det fanns uppnåendemål (det man skulle kunna) och strävansmål (det man skulle sträva mot och undervisa utifrån), lagom, lagom, kanske inte helt solklart, men vi hade börjat lära oss tolka det hela och då är det givetvis dags att byta.

Läroplan alltså. Den nya heter Lgr 11 och är väl till stor del initierad av Herr Björklund. Delar är bra, bättre än förut, det är kanske lite tydligare. Betygssystemet hoppas jag är bättre än det gamla, spannet minskar med en sexgradig skala A-F (F är underkänd) i alla fall. En sak är jag dock inte helt tillfreds med och det är synen på kunskap. Det är ok i ämnen som svenska, matte och engelska men värre när man kommer till NO och SO. Dessa är nu uppdelade även för de yngre eleverna i de ämnen de innehåller i bedömningen, trots att man sällan undervisar så. Jag ska ge er ett exempel.

I SO jobbar jag just nu i klassen med en bok som heter Fröken Europa (ni kan ju gissa vad den handlar om). Det är en underbar bok om en mystisk lärarinna som skickar i väg varje unge (i femman) på en resa till något land i Europa. Skickar är lite skumt såklart, varje elev går in i ett mystiskt grupprum, kryper igenom en lucka och hamnar någonstans i en annan tid i ett annat land. De får uppleva den hemska kristallnatten i Tyskland, besöka Bolsjojbaletten i gamla Sovjetunionen, Anne Frank i Holland, se en Beatleskonsert i London, en maffiarättegång på Sicilien och en massa annat. Man får in geografi, religion, samhällskunskap och historia på ett fullständigt förträffligt sätt. Vi kompletterar med kartor och filmer, diskuterar och funderar över hur människor haft det och hur det påverkat vår tid på olika sätt. Frågan är nu hur jag ska mäta vad de faktiskt kan? Jag är fullständigt övertygad och förvissad över att de lär sig massor eftersom de verkligen gillar dessa lektioner. Men det ska mätas!!!

OM roar man sig med att läsa kunskapskraven i Lgr 11 så står det så här under ett geografiavsnitt (det finns inget samlat för SO längre): "Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt." Jamen det är väl fullständigt solklart va!!!??? Nu funderar jag på om de ska storleksordna länderna (de vet att Ryssland är störst och Vatikanstaten minst) undrar om det räcker? Måste de lära sig alla bergskedjor, sjöar, floder eller ens länder? Hur många av er kan räkna upp Europas alla länder? Hur många av er kan Sveriges landskap? (Det kan jag på fyra minuter, sånt kan man roa sig med om man är knäpp, men knappast Europa).

Det ändrar sig vårt Europa kan jag berätta om ni nu mot förmodan skulle missat det.... inbilla er inte att kartorna i skolsalarna håller måttet. Rent historiskt kan jag bli lycklig över att hitta en världskarta med Sovjet och Östtyskland i klassrummet, det är kanon, ibland. Jag har det dessutom så förspänt att jag har en s.k. smartboard (interaktiv tavla) och en dator i klassrummet. Snabbt som blixten kan jag spotta fram en aktuell karta, använda google earth och zooma in nåt objekt (nåja det måste jag öva lite mer på) eller gå in på skolans filmbank och få upp en film om Belgien och EU-parlamentet på direkten. Alla lärare har det INTE så bra kan jag berätta.

Om nu Björklund vill att vi ska backa bandet och gå tillbaka till blindkartor vet jag inte men det känns så och rätt många tolkar det så, eftersom allt ska mätas. Kunskap ska vara mätbart! Frk T berättade i dag att hon hade alla rätt, utom ett, på provet om Danmark. Hm tänkte jag, provet.... "Vad var det för frågor då?" Jo den fråga hon missat på handlade om vilka sorters fiskar de fiskade utanför Danmark. Det var visst torsk, makrill och ....sill (det var den fisk hon trodde att hon missat). Ja men DET var ju himla viktig kunskap tänkte jag (nästa år kan det vara torksfiskeförbud) och mindes att jag en gång i min ungdom lärde mig hur många grisar de hade i Kina (hur tusan geografiboken kunde vara så säker på det). Alltså, jag förstår att det kan bli frågor som inte är så himla relevanta, så gör säkert jag också de få gånger jag gör prov. Men ska Björklund få som han vill måste jag väl börja med mer prov. De hade frågor om vad öarna heter och om Öresundsbron också och det var säkert bra. De läser till min stora glädje Fröken Europa också, fast mer på egen hand verkar det som.

Min syn på kunskap är snarare den här: Jag vill att eleverna ska lära sig sambanden i tiden och i världen. Jag vill att de ska bli nyfikna på historiens påverkan på vår tid. Miljöförstöringens globala inverkan på oss och världen. Jag vill att de ska kunna delta i en diskussion om könsroller när de blir äldre och veta hur kyrkan påverkat utvecklingen. Jag villa att de ska ha på fötterna för att tycka olika saker. Jag vill att de ska bli intresserade av politik och kunna påverka sina liv. Men möjligtvis borde jag lägga fokus på detaljer som är lättare att mäta? Men jag vill inte!

Att veta att den största floden i norra Italien heter Po är kul om man löser korsord (och då lär man sig det) eller om man åker dit. Men att Eiffeltornet finns i Paris tycker jag man ska veta, liksom vem som målat Mona-Lisa, att Hitler var en fullständig tokskalle som lyckades dupera ett helt folk eller att Påven är katolikernas överhuvud och emot ett och annat som påverkar folkhälsan. Allmänbildning är bra och skitkul på ren svenska. Jag vet inte var jag fått min ifrån, kanske från skolan, i så fall ger jag mig till viss del. Jag har fyllt i en jäkla massa blindkartor och en och annan flod minns jag nog, i alla fall om jag blir påmind. Men jag tror snarare att jag fått min allmänbildning av böcker och ett intresse för att läsa tidningar och titta på dokumentärer istället för dokusåpor. Jag hoppas mina elever minns mig som den där Fröken som brann för att snacka demokrati, könsroller och historia men som glömde förhöra glosorna. Sorry Björklund men kan vi inte kompromissa du och jag så vet jag inte hur det här ska gå.

Funderar nu på att låta mina elever sammanfatta det de har lärt sig om Europa i ett bildprojekt. Kan det vara något? Om de målar och skriver om allt de lärt sig så borde jag kunna bedöma om de lärt sig något. Kan tillägga att de är kanonbra på att googla på både det ena och det andra. "Kolla Wikipedia Susanne" kan de hojta om vi funderar över något vi inte vet. Och som tur är kan jag göra det på stuberten!

För övrigt har jag ägnat kvällen åt tio sidor verksamhetsplan för skolan.... man kan säga att jag använt hela veckans förtroendetid i dag, så nu ligger jag rätt mycket på plus.

Tillfreds!

2011-10-12T21:51:00.000+02:00

Att jag är tillfreds med mig själv och min dag är inte helt vanligt. Nästan varje dag är det något jag glömt, struntat i eller inte gjort så som jag hade tänkt mig, men inte i dag. I dag har jag varit förbaskat duktig och verkligen gjort alla måsten på min lista OCH skött mitt onsdagsjobb, måste jag tillägga.

Dock är mitt onsdagsjobb på Studiefrämjandet det bästa man kan ha. Där förlitar sig chefen på att jag gör ett bra jobb och tittar endast på resultatet. När jag gör det, hur jag gör det och vilken tid det tar tror jag han struntar fullkomligt i. Om jag ror ihop något på en timma som för en annan skulle tagit fyra spelar mindre roll, om jag åker till kiropraktorn, besiktar bilen eller diskar hemma på arbetstid spelar heller ingen roll, bara jag åstadkommer resultat. Resultat är studiecirklar, evenemang på Sturepalatset, framtidsplanering som ger ringar på vattnet och en massa annat. Härligt jobb va?

Jag gillar mitt andra jobb också men det ger långt ifrån samma frihet och det är sjukt mycket mer stressande. Jag kan ha extremt mycket att göra en onsdag och slita som en galning, till och med ta hjälp av mina kraxpolare och lägga ner massor av ideella timmar (det gör jag ju också andra dagar givetvis, varje vecka) men den stressen är nästan bara positiv för det jag gör är så roligt. Att undervisa ungar är också skitkul, det är allt det andra som är stressande med lärarjobbet, allt som ska skrivas, allt som ändras ständigt och pengar som inte finns. Men nog om det nu ska jag berätta hur bra jag varit i dag. Skryta och stoltsera!

Jag har denna dag:
Ringt elbolaget och bundit mitt avtal ett antal år framöver till ett bra elpris (hoppas jag).
Ringt Telia och ändrat mitt kanalpaket till ett billigare eftersom det jag har nu innehåller en massa onödiga sportkanaler jag aldrig tittar på (jag blir också av med p-rullekanalerna TV-1000 och det kan jag också leva med).
Jag har ringt MVC och fixat fler minipiller eftersom de är slut om en vecka.
Jag har ringt en stycke mycket snäll doktor, fått recept på ventoline och rinexin och hämtat receptet.
Jag har packat in de slitna vinterdäckena i bilen, kört dem till däckverkstaden, beställt nya som kan hämtas om någon dag eller två och DET är så duktigt så det är inte klokt.
Jag har hämtat ut all medicin.
- inget av detta kan väl sägas ha hört till jobbet förstås men i det har jag hunnit lite annat som:
Att boka myggor till Julshowen.
Att ha haft möte med chefen om julshow och en massa annat.
Att rulla ihop dukar och ställa undan borden i lokalen med hjälp av snälla Charlie.
Att prata med Dan-Åke om julshowen och fått kart med att vi som välgörande ändamål ska stödja Verdandis alternativa julfirande, vilket känns fint.
Sen har jag förstås skickat en himla massa mejl och planerat en massa.

Nu i kväll har jag roat mig med att sjunga underbara julsånger med min underbara kör. Sjunger du bra? Du kanske kan få vara med. Vi sjunger trestämmigt, ibland fyrstämmigt också, är du någorlunda tonsäker så hör av dig. Vi är i stort behov av karlar som alltid.

Skola för hela slanten

2011-10-11T23:02:00.000+02:00

Har besökt tre stycken denna dag. Jobbet på Malmen hela förmiddagen, Örebro Universitet och en föreläsning om Learning study (en forskningshistoria om att förbättra och utvärdera undervisning) och slutligen föräldramöte på Skogstorp. Det hetaste föräldramöte jag varit på på länge. Det kokade lite kan man säga. Det är inte bara jag som tycker att något gått snett när man bygger en skola för små enheter och rummen är för 15 elever och sen knör man in grupper på nästan 30 elever i dessa rum. Genomgångar i trängsel och sen får de flytta ut och jobba och lärarna går emellan och hjälper. Tro mig jag har inget agg till vare sig lärare eller rektor, de gör så gott de kan och jag är rätt övertygad att de tycker ungefär detsamma som oss föräldrar.

Nope vi får engagera oss politiskt tydligen. Jag hoppas alla sura/oroliga/förbannade föräldrar kommer på nästa föräldraforum och säger vad de tycker. Som alltid känner jag att jag sitter på två stolar, förälder och lärare. Som lärare vet jag vilken verklighet vi lever med och det är inte allt som är bra nu. Dels har vi för lite pengar och dels ska vi samtidigt sätta oss in i allt nytt som skollag, läroplan och så ska skolverket komma. Man kan bli stressad för mindre. Jag tröstar mig lite med att jag inte sitter på stolarna som förälder och politiker för det är säkert ännu värre. Ingenting är enkelt i världen men det är kanske det som är utmaningen.

Dessutom träffade jag M som ska bli vår tillförordnade rektor när H sticker åt sydväst. Hoppas det blir bra.

För övrigt har jag högfärdshosta igen. Skit också, det betyder att jag måste till världens bästa kiropraktor mycket tidigare än jag tänkt och knaka rätt bröstryggen. Jag skulle inte släpat runt de där borden ensam, korkat.

Innan jag somnar vill jag skänka en tanke till alla i min omgivning som är sjuka eller skadade på olika vis. Det är allt möjligt som vänner drabbats av nu och jag är så trött och ledsen över att inte alla kan få må bra. Ni som väntar på besked om olika saker, jag håller alla tummar jag kan att det ska gå fint. Ni som redan är sjuka ska få kraft att bli friska. Jag önskar nästan att jag vore lite religiös nu för då hade man något att ta till, men jag gör så gott jag kan med mina önskningar. Tusen kramar till er som behöver!

Tangotanten

2011-10-09T19:36:00.000+02:00

Thord Sölvesson och Bodil Tangotanten Bendixon

Tangodrottning och kung.... obs spik nyktra vi ser ut så här ändå...

Bodil in aktion då hon jobbar med oss och vår sång

Ingela fick oss att gråta till Kärlekens hundar, lysnade.

Fick dessvärre ingen bild på Frk T som sjöng Halleluja så lysnade fint. Hon är duktig min unge. Själv väntade jag till sist och slet med Aquarius. Stort tack till Kristina som slet med pianospelet som inte var lättare än sången, gissar jag. Bodil får mig alltid att göra saker bättre än jag visste att jag kunde.

Måste tillstå att hon är ett äkta proffs som inte med en min dessa dagar visade hur ont i ryggen hon hade. Hoppas verkligen det blir bättre snabbt som tusan. Stort tack till Bodil som vi äntligen fick träffa ännu en gång och denna gång fick flera chansen, som vanligtvis inte är solister, chansen att sjunga för henne. Kul och utvecklande.

Sjunga, sjunga, sjunga och lyssna

2011-10-08T23:31:00.000+02:00

Det präglar denna helg kan man säga. Denna dag startade med att skjutsa Frk T och kompis till Marieberg för shopping av byxor (och för en gång skulle gjorde barnet perfekta inköp på egen hand, det tar sig). Sen fortsatte jag in till Sångverkstan för sångkurs med Magdalena Eriksson. Skitkul! Vi var fyra stycken och koncentrerade oss mycket på andningen denna gång. Vi fick också två låtar var som vi ska solosjunga (ska få en till) jag har Aquarius och Av längtan till dig. Känns inte alls fel, känt vilket gör det både lätt och svårt.

Sen blev det stressigt värre för att hinna allt till kvällen. Handling, se till att barnet hade det bra inför kvällen och en massa fix på palatset. Frk T och kompisen var ensamma hemma under kvällen och fixade pizza och redde sig superbra. Tangotanten och Thord Sölvesson var magnifika naturligtvis och publiken njöt. Själv blev jag utsedd till Tangodrottning för det kommande året och belönades för detta med en krona att ha på skallen. Charlie fick bli tangokung, vi har förevigat detta på en halvtaskig bild men jag glömde kameran på palatset, oklart var, men det ger sig i morgon.

I morgon ska vi sjunga och njuta av livet hela dagen. Även om det hade varit skönt att vara hemma och göra ingenting finns det få saker jag njuter mer av än att sjunga och att sjunga med och för Bodil ger extra livskrydda. Nu ska jag sova och stå ut med att jag inte kan mina texter ordentligt men det reder sig ändå. Jag har helt enkelt inte hunnit att banka in ordentligt även om jag försökt.

Å så nästa dag...

2011-10-06T21:45:00.000+02:00

haha nej då inte fullt så galet stressad men lite. Jobbet är som det är, man har bara att gilla läget att folk är sjuka och borta av en massa olika skäl. Det brukar alltid gå på något vis även om det inte alltid blir bra. I går var en hel hög med ungar sjuka tydligen men alla utom en var tillbaka i dag så för min del flöt det på.

Efter jobbet började stressen infinna sig och som det skulle visa sig helt i onödan. Skulle hämta Frk T som missat bussen och fick kampera en stund hos ett par vänner men se hon ville inte hem direkt. Tog en sväng till Maxi och handlade och glömde faktiskt inte hushållspapper denna gång. Hem och lagade mat i i 100 knyck för kraxare skulle drälla in inom trekvart. Vi han precis slänga i oss mat och klockan blev 18.... inte en käft dök upp. Började undra lite vad tusan jag sagt för tid när Lillinger ringde och undrade... jag hade inte sagt nån alls. Hm ett par dök upp till slut men jag kunde plötsligt ta det extremt lugnt. Rätt skönt faktiskt!

Vi har i alla fall börjat spåna fram två nya sketcher till kommande julshow och det känns fint. Fler får dock gärna hjälpa till. I morgon är det fredag och på lördag kommer bästa Bodil Tangotanten Bendixon och det ska bli kanonkul. Fast på förmiddagen ska jag först sjunga på Sångverkstan om rösten håller. Jag är lite kraxig... kan man säga men det kanske kan passa.

Ops

2011-10-05T22:56:00.000+02:00

Har passerat 20 000 inklick sen jag skaffade "mätaren", det är nog lite stort men klockan är för mycket för att skåla med mig själv, det får vänta till helgen.

Hade mest tänkt berätta om min förvirrade och tokstressade dag med plus och minus. Vaknade och körde Frk T till skolan. Får ett sms från M (dansledare för tre grupper med små balettbarn) - hon är sjuk! Japp vad kul, där fick både Studiefrämjandepersonalen och jag jobb, mest dom, tack för att ni fixade att ringa alla, jag ringde/ messade fyra och satte upp en lapp. Sätter mig vid datorn och startar mejljobbet samtidigt som kaffet bryggs, då ringer telefonen. HJÄLP! Örebro kiropraktorklinik ser jag på mobilen och inser var jag förmodligen skulle befinna mig. Ingen hjärna - kan kosta! Snäll kiropraktor och kanslist ger den förvirrade människan en ny tid 11.15. Denna tas tacksamt emot fast den sabbar dagens planering totalt.

Gör allt datajobb i rasande fart även om jag säkert glömmer en del, diskar och duschar. I väg till palatset en kvart sen, minst, för att möta LillInger och skicka henne på diverse uppdrag som att beställa toner till kopiatorn och kolla biljettförsäljningen till Tangotanten på lördag medan jag då far till kiropraktorn. Vilken sabla tur det är att Krax har pensionerade, tillika fantastiskt hjälpsamma medlemmar som man kan sätta i arbete ;)). In till Örebro i full fart, bli justerat, tillbaka till Kumla, hämta cykel, glömma klicka på lenswaylänken och därmed inte vinna glasögon, lämna in cykel för lagning av punka, äta med LillInger, till Studiefrämjandet, hämta köpkort, till Axfood och köpa mat till lördagen, astungt med gulaschsoppa...., till IKEA och handla en massa saker vi behöver inte minst lampor.... puh måste nog andas.

Tillbaka till palatset och lasta ur, börja ställa fram bord. Inser att Frk T ska hämtas om fem minuter... gör det och hon vill såklart gå på speedway - SM-final. Vi lyckas leta reda på en kompis att följa med. Ops bensinen slut, tanka, ta ut pengar, hem och hämta mer kläder skjutsa barnet till snäll granne för att heja fram Indinerna då.

Mot kören, så lugnt och skönt det ska bli tänker jag. Inser dock att jag är vrålhungrig och att korv och mos inte är den ideala smalmaten men det kan inte hjälpas, äter, Kristina kommer, vi sjunger, dock med bara fem körmedlemmar för folk är antingen på Sannahed och hejar på Indianer eller så ligger de hemma och är sjuka. Sen kommer K för musikplanering och klockan blir 21.30 och Frk T ringer och är på väg hem.... inser att det är läge att sluta arbetsdagen. Glömde någonstans berätta att jag givetvis glömde min telefon på minst två ställen och fick vända och hämta...självklart när jag var som mest sen.

Jösses vilken dag. Inser att min extramamma B ringde mitt i alltihop och hon var faktiskt rätt pigg som nyopererad, jag lovade ringa när jag kom hem eftersom jag trodde det skulle bli runt 20.30, vågar inte ringa så här sent utan det får vänta till i morgon. Hoppas du kan sova!

Ska se om jag kan varva ner nu och sova lite..... känns lite svårt kanske. Måste ladda om och bli fröken igen tills i morgon bitti. Sov sött!

Hyresgäster

2011-10-02T12:32:00.000+02:00

Fel, fel, fel snarare snyltgäster. Sådana har flyttat in i vårt badrum. Inte tusan begriper jag var de tränger sig in men de kommer i flock, oftast nattetid. Varje morgon har ett tiotal nya flyttat in. Till deras försvar ska jag säga att de inte lever så länge, rätt många dör alldeles för egen maskin men har oförskämdheten att ligga och dö där man olyckligtvis kan trampa på de små asen. Andra går en våldsammare död till mötes, av min hårborste, som sånär tog med sig fönsterrutan i morse, men, jag hejdade mig något och nöjde mig med ett mildare slag och ett vidhängande "dö din djä..l". Jag måste tillstå att dessa snyltgäster inte framkallar mina godare sidor precis. Gästfriheten är minimal kan man säga.

Ja men vilka är de då? Jo så här är det: Detta år har varit ett förhållandevis bra år på den här fronten. Augusti har inte alls innehållit så många små eländiga, illasinnade, randiga insekter med avsikt att stickas. Det beror förmodligen på att de bott ovanpå mitt badrumstak och käkat upp isolering eller något liknande. Inte vet jag om maten är slut men nu kommer de på något vis in i badrummet, i flock. Kanske för att dö i mer ombonad miljö? Getingdjävlar! Jag har full schå med bananflugorna vilka minimeras med att all frukt får bo i kylen, getingar kan dö utomhus, tack. Försvinn ur mitt badrum, nu!

Städarlördag

2011-10-01T23:35:00.000+02:00

Insåg att det var hög tid. Risk fanns dessutom att vänner jag inte känner tillräckligt väl skulle titta in på kvällkvisten om än som hastigast. Sånt får mig att ta i saken kan man säga. Jag är ohyggligt slarvig och huset kan sjangsera fullständigt in emellan. Här kan ligga kläder slängda på alla möjliga och omöjliga ställen, pennor, teckningar, skitiga strumpor och viktiga papper om vartannat (slarvigheten har dessutom gått i arv) och ibland får jag helt enkelt spader på mig själv och tar tag i saken. Bäst är det helt enkelt att bjuda hem någon. Jag får inte känna vederbörande för väl. Det funkar inte med kamrat R eller I för de vet hur det är när det är som värst utan det måste vara någon annan. Helst någon som jag vill framstå som lite bättre än vad jag är för. Nåja denna kväll visste jag att jag skulle på middag "bröllopsmiddag" kan man säga. K och B hade bjudit mig och K (många K blir det) på middag för vår insats på deras bröllop. Således fanns risk att tre människor skulle sticka in huvudet här (nu gjorde ingen av dem det men det kunde jag inte veta i förmiddags) så det var bästa att städa. Jag startade trots risken för besök med rummet som det var minst risk att någon av dem skulle kika in i, sovrummet. Hörde nämligen på radion härom veckan att husdjuren under sängen (dammråttorna) var cancerframkallande och insåg att de behövde bort. Jag hade haft dem i andningsorganen länge nog. Övervåningen togs i ett nafs, tvättade till och med sovrumsfönstret och sen fortsatte jag nedåt. Hade städat hela dagen när jag insåg att jag inte skulle behöva visa upp mitt välstädade hus och morrade lite över att jag städat i onödan, men i hemlighet är jag rätt nöjd =).

Nu har jag njutit av god mat, mycket god mat med betoning på mycket och ett fantastiskt vin!!!! Dyrt och fantastiskt! Inte har jag behövt köra en meter heller utan jag är tryggt hemlämnad vid dörren. Tack o tack! Sov gott!

Lerbäcks teater

2011-09-30T23:43:00.000+02:00

Där finns underbara människor! Underbara skådisar och vänner. Härligt att U och M flyttat till Örebro också. Detta ställe är en fantastisk saga. Tänk att människor kan förverkliga sin dröm på detta vis som Johan och Jenny gjort. Att mitt på landsbygden bygga upp en egen teater som funkar och drar folk året runt. I kväll var vi fem kraxare som begav oss dit på årets Mordgåta. En härlig variant i 80-tals och dansbandsstil, hur kul och bra som helst. Är också lite stolt över att jag prickade mördaren, det gjorde vi inte allihop kan jag säga. God mat som vanligt och de fixade äggfritt till mig fast jag glömt att anmäla i förväg. Åk och se denna mordgåta, den absolut bästa på flera år, tycker jag (även om alla varit bra). Lerbäcks teater är goda vänner med alla amatörteaterföreningar i södra länsdelen och det är mer än härligt att vi kan njuta av deras professionalism och vänskap. Stort tack och varma kramar till er!

Hesa Karlsson

2011-09-29T20:48:00.000+02:00

Känner mig som hesa Fredrik... ni vet han som ska larma om det blir krig. Tja, eller, jag behöver kanske inte tjuta som en mistlur men en hel del röstresurser krävs som lärare och i dag skulle jag dessutom ha de söta treorna i musik. De är annars veckans glädjeämne för de älskar när jag kommer in med sånghäftena. I dag blev min röst bara sämre och sämre ju längre dagen gick och på musiken fick jag inte fram mycket så de fick sjunga själva.

Nåja nu behöver jag inte sjunga på några dagar. Det är tur. Jag ska bara ägna mig åt massor av nöjen!!! Mer om det senare. Det känns som att det kan bli en bra helg och jag ska börja i Lerbäck!

Allt är inte guld som glimmar

2011-09-28T17:32:00.000+02:00

men ibland så. Jag har haft ett problem som tyngt mig en del. Vinterdäck! Jo jag har insett att jag är tvungen att införskaffa nya dubbdäck. Det vimlar inte av Mazdadäck på blocket kan man säga, igår fanns det endast en omgång odubbade. Jo då jag vet att man ska vara miljövänlig men hade jag kört odubbat förra vintern hade jag fått stanna hemma åtskilliga dagar för jag hade aldrig tagit mig härifrån, så mycket är säkert. Dubbat får alltså gälla, men det kostar. Massor av pengar jag inte har, förlåt hade, kostar det.

Nu har jag dock tagit tag i problemet och sålt allt mitt guld. Ni ska veta att jag inte hade mycket men lite krafs fanns, gamla förlovningsringar, ett armband och ett trasigt halsband = 4127 kr !!!!! Fatta =))) Tipset kom från en kollega som sålt ett armband (tjock sån där länk ni vet) och fått 4700. Klart jag hört radioreklam också med den surrar mest förbi mitt medvetande och fastnar inte. Men A:s tips fastnade. Så med förhoppning om nån tusenlapp eller kanske rent av två, stegade jag in på gulbutiken i stan och kom ut lite rikare. Det ska jag alltså köpa däck för, halleluja!!!

Jag hade en klocka också som jag inte riktigt minns om den var från mormor eller moster R, den var dock bara fejk, så var det med det, den fick följa med hem igen. Han köpte silver också guldsmeden, så nu funderar jag på om de eländiga silverbesticken som måste putsas och som ingen använder kanske kan inbringa några kronor.... nåja silver gav 4 kr grammet och guld 345 eller något sånt, så frågan är om det är värt besväret. Kö var det i alla fall med folk som ville sälja sina saker.

Nu är det snart kör!!! Gillart.

Tomten är far till alla barnen....

2011-09-27T20:54:00.000+02:00

... eller? I kväll var det barnteater och de fick manus till deras julsketch som ska visas på julshowen i december. Ungarna är jätteduktiga. De vill givetvis ha mer repliker allihop och helst sjunga solo allihop men jag tror de blir ganska nöjda när allt faller på plats och de inser vad de står inför. Julshowen vi planerar blir en ganska stor historia med Kraxkören som om jag får skryta lite, faktiskt är ruskigt bra, Kraxkompaniet förstås och ett gäng duktiga solister och så barnteatern då som jag på eget bevåg kallar Småkraxarna. 2 och 3 december planerar vi två föreställningar och jag har en liten tanke på något välgörande ändamål också, får se vad vi kan få till. Jag avslöjar bara en idé här. Men jag kan verkligen känna för de hemlösa och ensamma i juletid. Vi får se som sagt men en önskan har jag i alla fall.

Det är mycket på gång innan dess och ungarna ska samtidigt öva på sin kommande musikal som nog får vänta med att spelas upp till våren. Ett par av dom kan inte vara med på julshowen sorgligt nog så lite måste jag nog göras om ifall Bettan och jag ska slippa agera ;)).

I morgon är det Studiefrämjandedag och då ska allt fixas. Mer affischer om Tangotanten ska hämtas och sättas upp (de tog glädjande nog slut), budget ska läggas på Julshowen och workshopen med tangotanten måste planeras klart. Själv ska jag bestämma mig för vilken låt jag vill sjunga på den workshopen och det är ruskigt svårt. Hon ville inte att jag skulle ta ett för säkert kort.... hm nåt svårt eller oväntat alltså.

Nu ska jag ta tag i månadens tristaste uppgift, räkningarna ;( urk.

Helger går fort dom....

2011-09-25T22:42:00.000+02:00

Vips så är det måndag igen. Denna helg har bestått av jobb, både på palatset och hemma. Bartender i går kväll när Glöd körde sin andra konsert. Folk var grymt nöjda och vi sålde skapligt också. Dessutom delade vi ut flyers om Tangotanten och folk verkade intresserade. I dag åkte jag i väg och städade palatset efter oss. Jag tog tag i det som var kvar av disken och placerade framför allting rätt i köket. Det har de sista månaderna hamnat lite hur som helst. Nu står Elvas grejer i deras skåp och det är sorterat rätt i våra. Alla gamla kakburkar är diskade och inställda. Baren är städad och lite stolar staplade jag också. Gissar att Glöd varit på plats och städat salongen under eftermiddagen, den orkade jag inte ta ensam. Kändes bra iaf.

Sen var det trädgårdsdags.... hmfr gräsklipparen har gått i totalstrejk. På lördagen klarade den en fjärdedel av gräsmattan sen var det stopp. Totalvägran... denna vägran fortsatte i dag. Nu är jag rädd att mitt långa, blöta gräs tagit kål på grannens gräsklippare och vågar inte röra den mer. Suck, lie kanske? Nåja en del trädgårdsmöbler kom in liksom filtar, kuddar och ljuslyktor. Ljung är inhandlat och planterat, blev fint.

Kvällen har jag tillbringat på Sparbanksbörsen i Fjugesta. Magdalena Eriksson och två fantastiska musiker tolkade och berättade om Monica Zetterlund, min favoritsångerska. Hon är så bra för hon sjunger så mycket i F, precis som jag ;)). En skön och härlig kväll. Slog till på en bok också.

Frk T har en Frk L här för övernattning, de är ju lediga även i morgon, och de passade på att baka muffins när mamma var borta..... de blev lite brända men men. Sömn står på schemat. Godnattkramar !

Fredagsnöje

2011-09-23T23:45:00.001+02:00

Ridlektion i Sickelsta ridhus

Min duktiga unge Frk T på vackraste hästen Sam.

Denna dag har bestått av läroplansarbete på Vialund. Planering av terminens gemensamma arbetslagsaktiviteter på Malmen. Inser att det var länge sedan vi skrattade så vid en planering. Nu går nog inte allt att genomföra om vi vill behålla våra jobb men kul hade vi och bra blir det trots det för ungarna.

Baskern kommer göra jobbet ;))))

En snabbtitt in på Palatset med prislista och tillstånd för försäljning innan Frk T galopperade runt i ridhuset. Duktiga unge, vad bra det går. Nu fylld med god räkrätt och ett glas rött och grymt trött. Tack och lov för sovmorgon i morgon. Fast jag måste förstås upp före elva men det ska jag väl klara.

Glödhett genrep

2011-09-22T23:13:00.000+02:00

Dock inte i lokalen som höll sig skapligt sval men det blir den inte i morgon smetfullt som det är. Jag gläds åt att 240 personer i helgen kommer att besöka vårt vackra Sturepalats och gå hem mer än nöjda. Det är fantastiskt för Glödtjejerna, deras orkester och för Barncancerfonden och inte minst för oss eftersom en massa nya människor får upp ögonen för vår fina scen. Glöd har lagt ner ett fantastiskt jobb och det är kul att resultatet är så bra (väntat visserligen men ändå). Svens Wolters härliga röst gör inte resultatet sämre. Kumlanytt var på plats så jag gissar att man kan se delar där snart. Alla föreställningar är slutsålda men Glöd gör en föreställning på Sparbanksbörsen i Fjugesta 21 januari och två till hos oss den 3 och 4 februari, det är nog säkrast ni bokar i tid. Man kan köpa sig ett glas vin eller en öl i pausen också av trevliga Kraxare. Ja inte i Fjugesta förstås där får ni hålla tillgodo med Lekebergsrevyare och det är väl inte fy skam det heller.

Inledningen med Tina Turner

Madonna

Kvällens höjdpunkt med Liza!!!

Insåg att jag nog var ganska på och uppspelt när jag kom hem för den jag pratade i telefonen med utbrast plötsligt; är du uppe i varv eller? Hm ja kanske, det rullar på i högt tempo nu. Mycket på jobbet, mycket på palatset och mycket på kvällarna fast livet ska ju levas här och nu och inte sen....då kanske man inte hinner.

Nu ska jag sova och ladda för en hel dag med läroplansarbete. Ungarna är lediga och vi jobbar längre än vanligt (bara så ni vet alla ni som tror att lärare bara är lediga). Natti natti!

Snart ny helg!

2011-09-21T22:02:00.000+02:00

Den här veckan går i racerfart känns det som. Dagen har ägnats åt Studiefrämjandet och allt jobb på Sturepalatset. Glöd har sina första konserter till helgen och det innebär lite barjobb och annat pyssel. Den 8 oktober kommer bästa Bodil Tangotanten Bendixon hit med sin Tangoshow och det ska bli superkul. Jag hoppas verkligen folk vågar komma och kolla in detta för det är superbra. Verkligen bra. Så dagen har ägnats åt affischer och flyers. Shopping av vin och toapapper. Lunch och avstämning och planering på kontoret. Ett mer privat möte och fika och slutligen härlig körsång. En fullsmetad dag kan man säga.

En litet kul missförstånd uppstod under dagen eller snarare häromdagen. Kraxkören vill gärna sjunga nåt av Queen. En viss musikalisk peson erbjöd sig att skaffa fram någon bra låt varpå jag svarade Kanon! Med det menade jag INTE att vi skulle sjunga Queen i kanon utan att det var kanon(bra). Missförstånd är de sociala mediernas stora dilemma ;) men kul ibland.

Nu ska jag för en gång skull lägga mig i tid så god natt gott folk, sov så sött!

Så var den helgen slut!

2011-09-18T22:08:00.000+02:00

Orkade inte blogga i går så jag hoppas ni haft annat att fördriva tiden med. Gårdagen ägnades åt teaterfestival på Nya Teatern inne i Öret. Jag hade sett fram emot workshopen i sång men av den blev inget för hon som skulle ha den var sjuk. Ja, det kan vi alla bli så det var bara att välja något annat och eftersom vi behöver bli bättre på marknadsföring så valde jag "Att sälja". A BIG misstake! Kan man säga. Jag valde bort Stagefighting och Comedia del´Arte vilket var kanon båda delarna. Om det är något jag gjort förut i mitt "tidigare" liv så är det att gå både bra och usla säljkurser. Den här workshopen fick sälla sig till den senare varianten. Gick in på snubbens hemsida (det var nämligen mycket viktigt att ha en sån ;) och där stod att det var en anpassad säljutbildning. Hahaha ursäkta men någon mindre anpassningsbar föreläsare har jag aldrig träffat. Han hade dock en helt ok hemsida och jag gissar att han var en långt mycket bättre fotograf än säljutbildare, många snygga foton jag tittade med en fotograf kikandes över ryggen på mig. Att marknadsföra en föreställning, en revyuppsättning eller annat evenemang visste han nog inte ett skit om dessvärre. Synd men där gjorde vi ett misstag. Så kan det gå. Fast de som var med i de andra workshopsen var mer än nöjda och det var härligt. Alla kanske inte heller tyckte som jag angående säljsnubben, jag hoppas några fick ut något av det hela i alla fall.

Efter festivalen käkade Bettan och jag grekmat på Hellas och jag testade en oxfilé med kanelsås. Tja sådär, gott kött och såsen hade gärna fått innehålla lite mindre kanel. Mätta blev vi och då åkte vi på surströmmingsskiva där de tack och lov ätit färdigt. Vi njöt av äpplekakan som istället luktade fantastiskt och innehöll kanel fast mer på rätt ställe.

I dag har jag fixat och trixat här hemma, en skön dag. Fått lite manlig hjälp att ta bort det som skulle bort på studsmattan. Haft fikagäster och umgåtts. Planerat kommande kraxevenemang med lika entusiastisk människa som jag själv är vilket var underbart. Jag älskar när människor är PÅ direkt och bara ser möjligheter, det är så kul. Sen fick jag ont i magen en sväng, mina gallgångar funkar väl sådär, tror jag, men det har gått över nu.

Jag förundras också över den lilla, lilla ortens händelsefattigdom och över att de verkligen kan koka soppa på en spik ens innan spiken hamnat i kastrullen ;))).

Fredag!

2011-09-16T21:01:00.001+02:00

Härligt med helg. Förstår inte att jag är så trött på morgnarna, det hjälper inte att jag lägger mig skapligt och faktiskt sover bra (peppar, peppar). Nåja lite mer sol så blir det bättre. I dag var det i alla fall fredag och den flöt på bra. Vi hann med ett klassråd i dag också och det var bra.

Efter jobbet åkte jag till stan och njöt av min födelsedagspresent. Kahunamassage! Man fick vara lite modig förstås men man kan ju inte mesa och det var ljuvligt skönt, ett skönt flow kan man säga. Pigg blev jag också, det skulle man bli sa Monica som gav mig denna upplevelse. Det är kanske det som är lösningen, hon får komma hit varje morgon.... måste vinna några mille först bara. Tack snälla H! Får spara ihop till fler gånger nu.

Nu ikväll har Frk T ridit. Hon fick byta till Sam och blev glad för en något slöare häst. (Det kommer säkert gå över, ska jag rida vill jag ha pigga, lätta hästar). Sam är guld, den sötaste i stallet med finast hovskägg av alla =). Svart och vacker och inte lika springig som Celina (som jag skulle älska tror jag). En bra lektion i dag på lagom nivå. De fick träna serpentinvägar i trav och på slutet fick de galoppera i lina, bra. Frk T blev lite rädd förra gången när galoppen gick fort och i kväll fick hon lägga upp stigbyglarna så hon fick ner sitsen. Förundras över hur mycket sadeln gör för hur bra ungarna sitter. Ska ridskolan investera i något så är det bra dressyrsadlar tycker jag. Det är en enorm skillnad på vilken sadel man har.

Bästa Milla kom och hämtade Frk T så jag slapp åka till Hardemo, tack och kram. Nu våndas jag över att tvingas äta något icke fettbildande och utan kolhydrater (har ätit nog med sådana den här veckan). Det är så enormt tråkigt att laga mat till sig själv, usch. Önskar det fanns en sorts tablett.

Hm drar mig till minnes att frysen är full av matlådor som för all del är lagade till nån annan men jag kan ju äta upp en istället för att slänga dom kanske. Nice, nåt bra med det =).

Ett glas rött, Skavlan och en matlåda......fredagskvällen är räddad! Skål!

Glödhett

2011-09-15T20:49:00.000+02:00

Var in en sväng till palatset för att stämma av med Glödtjejerna inför deras konserter nästa helg. Flygeln är vårt största bekymmer. Den är så vacker men är så i vägen. Var den än står så är den för stor trots att den är liten. Nåja vi ska försöka flytta den. Någon som vill köpa en vacker, träfärgad mindre flygel? Vi vill istället ha ett litet (men fullbrett) piano som vi kan skjuta intill väggen då vi har föreställningar.

Jag tjuvlyssnade lite när Jeanette sjöng en mycket känd musikalmelodi (avslöjar inget men jag kan tänka mig att det blir höga svarta lackstövlar, svart hatt och cigarettförlängare som rekvisita) och det lät skitbra på ren svenska. Nu har de redan sålt slut på varenda biljett och det går inte att klämma in en person till. MEN extraföreställningar planeras till början av året så håll utkik då.

Annars har jag motionerat i kväll men inte så som jag tänkte. Zumba var planerat men förkylningen hänger i och det blev tokstressigt att hinna till klockan fem. Nästa torsdag får jag ta med mig kläder till jobbet och dra direkt tror jag. Det fick bli stavgång med Bettan istället, vi hittade massor av kantareller på vägen också och vi kollade in lite ridning vid Sickelsta och fick då gå hem i regn. Så kan det gå.

Nu blir det soffhäng resten av kvällen och tidigt sänggående.

Veckan går....

2011-09-14T22:02:00.000+02:00

...framåt. Snorar fortfarande men är i full gång. Gårdagskvällen tillbringades på Sturepalatset med barnteater. En hel hög var de och de verkade nöjda när de gick hem. Vi övade på hög och låg status och det tyckte de var roligt. Det känns som att det blivit lite väl korvstoppade veckor fram över. Teater på tisdagar, kör på onsdagar, zumba på torsdagar och Frk T:s ridning på fredagar. Hm bara fria måndagar, tack och lov för dom.

I kväll har vi sjungit. Roligt som vanligt och bra förstärkning av två nya duktiga medlemmar har vi fått. Vi vill ju gärna sjunga nån Queenlåt också och jag ska försöka hinna in på biblan och leta upp nåt bra körarr på en sådan. Janne hade önskat sig nåt svårt och då fick han det..... nåja vi vill ha svåra saker vi andra också. Trestämmiga knölsaker är kul.

Extra roligt var att vi startade barnbalett/dans i dag också. Bästa Marie körde i gång tre grupper och lät supernöjd efteråt. Härligt, det var så trist att vi fick lägga ner dansen på Skogstorp, men samarbetet med denna fantastiska dansare kommer bli kanon. Hon kan allt tror jag. Det vimlade av 4-5 åringar i balettkjolar hur söta som helst. Steppskor hade hon också med sig i en påse mest för att visa ungarna tror jag. Hon kanske kan lära oss kraxare att steppa, det vore nåt det =).

Nu känns sängen lockande.

Första föräldramötet avklarat

2011-09-12T21:17:00.000+02:00

Så var det avklarat. Som ny lärare i en klass blir man alltid lite extra synad och uppslutningen blir ofta ganska bra. En del hade jag träffat förut och det kändes bra, några ville prata lite extra efteråt så tiden gick och jag var alldeles ensam kvar i skolans mörker. När jag låst och stängt allt och slängde en blick upp mot skolsalarna på våning två insåg jag att vissa kollegor haft lite bråttom. Ett fönster stod öppet i mitt gamla klassrum och det lös i mittengrupprummet (nu vet ni era slarvmajor ;)) så givetvis flöjtade jag upp i kolmörkret och åtgärdade det hela. Dagens stjärna i himlen där. Tur man inte är mörkrädd.

Jag har nu förvarnat de stackars föräldrarna att det kan förekomma att fröken sitter "upptapetserad" på väggarna på stan iförd leopardklänning eller nåt ännu värre, så att de ska vara förberedda alltså och inte gå in i chock. Jag har också berättat lite om vad jag tar mig för med deras barn i övrigt och de såg inte alltför skrämda ut. Det ska nog gå bra hoppas jag.

Frk T har gått in i hoststadiet och det är inte bra, hoppas det inte blir natthosta. Lev väl!

Grovsopor

2011-09-11T22:50:00.000+02:00

I morgon och ett par veckor framåt är det grovsopshämtning. Hm det innebär en massa arbete som jag aldrig hinner med. Detta år hade jag bestämt mig för att hinna, sjuk eller inte, det var bara att orka. Alltså har dagen gått åt till att rensa i tvättstugan (ja eller frysrummet), pannrummet, Frk T:s katastrofrum, garderober och källaren. Högen därute har växt sig rätt stor nu. Den gamla datorn åket ut, stereon som jag fick i åttan har nu gjort sitt, mängder av leksaker som garanterat ingen vill ha, filtar, mattor, trädgårdsdynor och all möjlig bråte. Jag kan inte med bästa vilja i världen påstå att jag mådde bra, kallsvetten sprutade stundtals och det var bara att lägga sig ner och halvdö i soffan då och då. Men nu är det gjort, Frk T:s rum är mer rensat och mer städat än på länge och det är grymt skönt.

I morgon börjar en ny vecka, friskare hoppas jag. Föräldramöte i morgon kväll också. Sömn verkar vara en god idé.

Föresten; jag gick ner nästan ett kilo första veckan, -0,9 kg ;-) fråga inte hur det gick till men ibland kan det säkert räcka med att tänka lite på vad man stoppar i sig.

Fredag tack och lov!

2011-09-09T21:33:00.000+02:00

Fredagsmys i detta hus innebär var sin varm macka gjort i den där ihoppressargrillen. Ett halvt glas rödtjut har jag försett mig med. Snart ska jag kurera mig ett glas päronkonjak för jag är slut som människa efter denna vecka.

Inte för att den varit extra jobbig eller så snarare tvärtom, vab i tisdags, en ok dag i onsdags om än med en extrakurs på fyra timmar men den var kanonbra och välbehövligt lärorik. Jag känner mig plötsligt trygg med min fina smartboardtavla i klassrummet och har stilat för ungarna i dag i hur man suddar genom att göra en ring och klicka i mitten. Den har dessutom i dagarna två funkat oklanderligt och det hör inte till vanligheterna med tekniken i skolan.

Nej skälet är förkylningen! Givetvis blev jag smittad av Frk T och är dyngförkyld, nu på andra dagen. Jag nyser, fräser och har mig och är allmänt äcklig att umgås med. Jobbet släpade jag mig upp till på ren vilja. Jag kan säga att jag borde stannat hemma, men vad tusan, det blir öken för dom andra på jobbet om man är hemma så tajt som det är. Vi hade dock trixat och fixat så jag kunde gå på lokal skolutvecklingsgrupp och sånt gillar jag. Jag gillar att prata visioner och framtid men jag vill veta att det kan bli av och att vi inte blir politiskt hindrade på sluttampen. Vi pratade nämligen Vialunds utveckling till F-9 skola. Det ska bli spännande att se vad det leder till. Ibland tror jag dom tycker att jag är en riktig bitch men ibland gillar dom kanske att jag vågar att sticka ut hakan. Tja vad de tycker lär väl märkas framöver. Antingen åker jag väl ut eller så lyssnar de. den som lever får se ;)).

Efter jobbet ville jag leta rätt på Frk T och Lilla h på Kumlamarken. Öken att gå där. Hade en avsikt att köpa kryddor också men hittade inget stånd med såna förrän mina kära elever visade mig. Förmodligen för förvirrad och sjuk för att se. Träffad tre gamla elever också och det är fint att höra att man är saknad men att de har det bra. Växt hade de också, särskilt T. Ungarna hittades och följde snällt med hem direkt, inget snack. Jag åkte hem för att vila medan ungarna höll till och störde stackars sjuka Tomas istället. Kan väl inte säga att jag vilade mig så mycket som jag borde, jag gick snarare en kurs i att lära mig göra smilisar.... :P blir en smilgubbe som lipar om ni inte visste det. Tack för det ;)).

Sen var det ridning ingen rast och ro här inte. Hämta Frk T och Lilla h och då fick jag tacos, tack o tack snälla Tomas. Kronprinsessan i kamrat I:s familj var med som hästkunnigt stöd. Ungarna red som bara tusan. Jag är så stolt över Frk T för hon har inte ridit sen hon var sju och de får trava varv på varv, trava över bommar och ett litet hinder och göra volter. Sen fick de galoppera. Frk T har en pigg häst och hon satte riktig fart och det var tur att den unga damen höll sig kvar, att svänga samtidigt var inte så lätt. Nu vill hon ha en slö häst påstår hon. En gång till lär hon få rida den pigga Selina för de ska byta efter tre gånger. Jag tycker den hästen verkar klart roligast, nätt och pigg och svarar direkt på skänkel. Gud vad ridsugen jag blir. Det är lite svårt för ungarna för det går ganska fort fram och ridfröken blev medveten i dag om att de faktiskt inte kan ridvägar och sånt så bra (jag talade om det). Det kliar i mig att få hjälpa till. Vi ska öva här hemma på ridspråket den här helgen. Man måste veta vad vänd rätt upp, snett igenom, lägg en volt, volt tillbaka och allt vad det heter är. I dag fick de träna på att "sitta på rätt fot" när de rider lätt och hur lätt är det? Kan säga att det hade Frk T aldrig hört talas om. Hennes minnen är "vänd rätt upp mot ankan" haha på Folkatorp där hon red som liten femåring hade de ankor, citroner och ormar istället för bokstäver i ridhuset. Jag är glad att hon minns något över huvudtaget och tycker hon är riktigt, riktigt duktig.

Nu ska jag kurera mig med en päronkonjak om jag har nån, hoppas det.

Snor... usch och fy

2011-09-08T21:30:00.001+02:00

Så känns det just nu. Snor i hela skallen och kroppen värker, lite feber som hålls ner med alvedon. Sjukskrivning känns inte lockande alls så jag ska nog försöka kämpa mig iväg i morgon. Smittats har jag nog redan gjort i dag så det är för sent att rädda mina stackars arbetskamrater. Den här gången klarade jag mig inte undan Frk T virus. Hon är dock på bättringsvägen och känner för att i morgon både shoppa på Kumlamarken och rida. Lilla h ska provrida i samma grupp i morgon och det gillar hon väl extra mycket.

Mest trist var att jag missade den inplanerade zumban. Det sabbar träningsmängden i första Kom i formveckan totalt men inte mycket att göra år. Fokusbyte till positiva saker känns som en klok vändning nu.

Surströmmingsskiva ska det tydligen bli i Krax också, om ett par veckor. Det är ju kul även om det luktar pest. Själv äter jag nog något annat. Funderar på nån het räkgryta med massor av vitlök och chilli så näsan blir full av goda dofter. Sen får vi väl hoppas att varm luft ute (frisk luft) och sång gör att det blir härligt roligt ändå, trots lukten. Våra kraxfester har på senare tid blivit utomordentligt trevliga.

Om jag är frisk ska jag nog också göra ett litet Fjugestabesök på lördag och bevista nån inspirationsdag som Frk T med föräldrabihang blivit inbjuden till. Det lät rätt småtrevligt så jag hoppas detta elände går över fort, fort.

På lördag kväll kära vänner kan ni se Sveriges roligaste kvinna, Mia Skäringer och hennes show Dyngkåt och hur helig som helst, på ettan. Kvart i tio börjar det. Blir bra det, för så mycket mer festligheter lär det inte bli tillfälle eller ork till denna helg.

Att fylla år.... på facebook....

2011-09-07T12:36:00.000+02:00

..är en upplevelse! Jo det kan det kanske vara i verkliga livet också men när man bara fyller så där trista mellanår som man helst glömmer bort så svischar födelsedagar mest förbi. I alla fall i mitt liv. Jag är inte typen som tar varje chans att fira i alla fall inte sånt som födelsedagar och namnsdagar, kanske mest för att jag inte gillar kaffebröd så mycket. Facebook är min räddning för där kommer det en påminnelse om folks födelsedagar så man i vart fall hasplar ur sig ett grattis och slipper glömma och skämmas för det.

Det är fantastiskt med födelsedagsfirande på fejjan för ens självkänsla, för tillfället har nästan 90 fantastiska människor tagit sig tid och skickat ett grattis på mig. Tack alla hjärtegoda människor! Annars har jag mest märkt av födelsedagen hos kiropraktorn ;) det kunde ha blivit riktigt roligt om han inte varit så förbaskat seriös av sig. Tack för presenten! Till jul önskar jag mig det här: http://youtu.be/ZzKXBUOC4ng ;))). Ser inte ut att bli nån länk med tänk på lyset och ta Luciavarianten.

Förlåt givetvis har min fantastiska och för dagen fortfarande lite febriga och snoriga dotter grattat sin mamma. En fotlänk, egenhändigt gjord, har jag fått. Annars är jag gratulerad av systrar, svågrar och pappsen redan i somras då jag fick en massa euro att shoppa loss för i Spanien. Tack alla!

Nu ska jag fortsätta dagen med kurs i hur man hanterar smartboarden (den interaktiva tavlan jag har i mitt klassrum som borde kunna göra lektionerna fantastiska och spännande om bara fröken kunde) snart kan hon! Och i kväll börjar kören, det är en födelsedagspresent det! Bästa Bittan har lovat att vara hos Frk T och dom ska festa på pizza medan jag sjunger av mig kalorier, många kalorier.

Sjukt och eländigt

2011-09-06T20:36:00.000+02:00

Sån blev denna dag som snart är slut... I går kväll började Frk T klaga på halsont och snoret som bara välde in i hennes skalle. Insåg att det inte skulle bli skola för henne i dag men hade hoppats att jag själv skulle kunna jobba, men tji det gick inte att lämna den stackars kraken ensam hemma. Feber mellan 38 och 39 hela dagen och ett evinnerligt klagande har präglat dagen kan man säga. Det blev lite bättre när jag svishade upp på byn och införskaffade starkare nässpray än barnvarianten, mer alvedon, lite chips och godis (ingenting av detta har slunkit ner i min mage kan jag berätta). Inte har hon velat äta nån mat (blev inte så många chips heller). Efter ytterligare alvedon på kvällskvisten kände jag att jag kunde ta en promenad i alla fall. Så jag gav mig av med stavarna i högsta hugg på en tur, under den hittade jag så pass mycket kantareller att det fyllde en "bajspåse" som jag stoppat i fickan uti fall att. För första gången denna sommar kom jag till kantarellstället innan nån annan rackare varit där och tagit allt. Det var tur för dessa kantareller är det enda Frk T behagat äta denna dag utöver lite yoghurt till frukost.

Får hoppas natten erbjuder mer sömn och morgondagen mindre feber. Kan man hoppas på det kanske!

Då är vi igång

2011-09-05T20:44:00.000+02:00

Kom i form till Jul i Närke har startat och 11 stycken är vi som ska peppa varandra att vara i toppform ;) till Jul. Det känns helt ok, faktiskt roligare än VV och billigare också. På torsdag ska jag och Frk T:s extramamma börja på nåt zumbaaktigt ute på landsbygden, fint som snus ska det bli. Sen ska stavarna användas så de slits ut. När jag gått ner några kilo ska jag kosta på mig ett par såna där flashiga som rör på sig (åker in och ut, hm det lät skumt) när man går. Jag har kvällen till ära ätit en stor biff med sallad till. Dessutom har jag kastat all pommes som Frk T inte åt upp och DET var duktigt.

Frk T mår tjyvens och klagar vilt. Snoren kommer med motorvägsfart och korkar igen hela henne. Ingen mår så taskigt som hon, om ni undrar. Usch stackars liten det är vidrigt när förkylningar bryter ut. Damen i fråga brukar klara sig ganska väl och är sällan riktigt förkyld. Nu har hon dock gosat in sig i sparkdräkten (ni vet den där tjusiga Onepiece-historien) och kurat ner sig under täcket och glor på Idol där uppe. Vi har haft en riktig fajt här angående att smaka på honungsvatten (tro inte att det skulle bli bättre att föreslå något sånt som varm mjölk för hon hatar mjölk, laktosintolerant som hon är). Frk T anser att hon vet hur saker smakar och hon VET att hon inte gillar det även om hon ALDRIG vågat smaka. Honung luktar och smakar som varma, äckliga bananer med sur grädde om ni undrar. När jag slutligen vann smakkampen efter 30 minuters tjafs så var just det omdömet. Varma bananer.... Argument som att det är skönt för halsen biter inte alls. Läkerol (godissmakerna) är däremot jättebra så att ni vet. Har i alla fall fått i damen en alvedon och konstaterat att hon får vara hemma i morgon, själv hoppas jag kunna jobba men vi får se. Hon börjar bli stor och det är nu sista året jag får vara hemma med henne. Det är nog bra för henne att vänja sig när hon inte är för sjuk. Vi får väl se hur natten blir.

Tjuvstart

2011-09-04T21:34:00.000+02:00

I morgon börjar ju det nya livet och kilona ska rasa och formen ska komma. Det ska motioneras massor och ätas mindre eller i alla fall nyttigare. Denna dag skulle vikas till trädgårdsarbete hade jag tänkt mig och jag kände hur jag surade ihop redan på förmiddagen. Mest för att det är så mycket jag inte kan göra ensam. Jag gjorde vad jag kunde för att ragga karlar på fejjan men utan resultat. De enda som ville jobba här och äta äpplepaj var mina gamla elever, heder åt er!

Jag startade med att plocka upp alla äpplen från gräsmattan som bara var tvungen att klippas, det kunde jag i alla fall göra själv. Sen klippte grannen gräset och eftersom vi sliter på samma gräsklippare blev det till att vänta. Jag började ta ner studsmattan, Frk T var hos sin pappa så hon kunde inte protestera. Jag blir galen när plasten spricker men nu är nätdelarna lagade med silvertejp på flera ställen. Tänk på att det som inte går att laga med silvertejp - det är trasigt. Sen var det stopp, resten orkade jag inte själv och just sånt gör mig så frustrerad. Jag vill få tusen saker gjorda som jag inte helt fixar själv, morrrrr.

Det fick bli motion istället. Bettan och jag gick 8,4 km, jag med stavar och hon med hund. Det var bra eftersom jag vid frukosten vred mig i soffan och fick nackspärr, tur jag ska till H på onsdag. Stavgång är bra mot taskig nacke. Insåg när vi var som längst hemifrån att jag var vansinnigt hungrig och bara ätit frukost men tröstade mig med att det nog brände ännu mera fett då. Hem och fixa mat sen gräsklippning. Inte mycket kan få mig surare, funderade ett tag på hur dyrt det skulle vara att asfaltera hela skiten men det blir ju inte så snyggt. Grannen och jag ondgjorde oss över allt vi måste göra utan karlhjälp (hennes kör en massa traktor och roar sig medan hon klipper gräs ;)). Bäst vore att bygga ut baksidan med ett inglasat uterum, större kök, en svimmingpool och soldäck och vips vore hela gräsmattan borta där. Runt om kunde man ha en snygg stensättning med lite lampor i. Tja bara pengarna och muskelkraften som fattas alltså. Påminner mig om att jag har en oskrapad trisslott i plånboken.

Man ska misslyckas ibland

2011-09-04T00:20:00.000+02:00

Det stärker en säger dom. Hm tycker i alla fall ruskigt synd om de duktiga musiker som spelade på palatset denna kväll. Inte alls många hittade dit och lyssnade. Inte såldes det så många öl heller men det är ett mindre problem förstås, den finns ju kvar till en annan kväll.

Newsound Country var sex duktiga musiker som spelade en ganska käck sorts country, kanske inte helt min musiksmak men att de kunde hantera sina instrument fantastiskt såg och hörde jag. Trevliga värmlänningar var de också. Roligast var nog att den snyggaste av dem var begravningsentreprenör och liksom kom i "firmabilen" direkt från jobbet får man förmoda. Vi kände direkt hur han tog mått på oss med ögonen (kiststorlek alltså). Arbetsskada eller ;)). Nåja den lilla publik som lyssnade verkade nöjda med det de hörde i alla fall och jag gissar att man får vara glad för det. Dessvärre har inte marknadsföringen legat på oss så det är inte mycket vi kunnat göra. K-G har fixat så gott han kunnat till vår hemsida förstås. Bara att göra annorlunda nästa gång helt enkelt.

Inte blev det något 50-års partaj i Fjöget heller för alla blev lite sega och ville åka hem. Jaha, så jag får väl blogga istället. Har funderingar på att starta en kärringblogg.... känns som att det är dags liksom. Nästa vecka är det bara tre år kvar till 50. Fatta mer än halva livet bara borta....

Ibland är stavningskontrollen rolig. Värmlänningar vill den ha till Frälsningsarmén ;))